Den 1 januari 1994, samma dag som den Mexikanska staten blev medlem i frihandelsavtalet NAFTA, kunde man höra ett ?¥Ya Basta!? runt om i delstaten Chiapas i sydöstra Mexiko. Denna uppsats behandlar den Zapatistiska motstÄndsrörelsen utifrÄn gramsciansk och neogramsciansk teoribildning för att förklara deras kamp som en reaktion pÄ den rÄdande neoliberalistiska ekonomiska globaliseringen. Genom att studera deras ideologi och handlingar sÄ menar vi att de utgör en del av ett kontrahegemoniskt motstÄnd belÀget inom den nya globala anti-globaliseringsrörelsen som i sin tur utgör en del av det globala civila samhÀllet. Zapatisternas struktur och metod har, som ett resultat av den ekonomiska globaliseringen, omvandlats och anpassat sig för att kunna föra sin kamp och visa pÄ att alternativ till neoliberalismen existerar..

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar den ekonomiska stÀllningen hos internationella fotbollsklubbar med en omsÀttning pÄ över 40 miljoner euro. Metod: Studiens metod utgörs av en empirisk dokumentstudie dÀr Ärsredovisningar och andra finansiella rapporter granskas. Med hjÀlp av dessa rapporter upprÀttas sedan förÀdlingsvÀrdesanalys, kassaflödesanalys och Vöpels modell. Klubbarna delas i studien in i tre olika grupper baserat pÄ ekonomisk stÀllning. Det Àr dessa grupperingar som sedan utgör grunden för hur klubbarna analyseras. Analysdelen Àr upplagd pÄ det viset att den baserar sig pÄ en analysmodell som innefattar ett antal olika faktorer som kan tÀnkas pÄverka klubbarnas ekonomiska stÀllning.

Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ hur fotbollsföreningar i Kalmar kommun arbetar med sin ekonomi. Vi vill förstÄ hur och pÄ vilket sÀtt ekonomin Àr en förutsÀttning för ideella föreningars fortlevnad.Hur bedriver ideella fotbollsföreningar sin ekonomiska verksamhet för att fortleva?Vi har i studien intagit en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀra kÀllor utgjorts av intervjuer med sju personer, som sitter pÄ positioner som gör att de har god insyn i fotbollsföreningars ekonomiska verksamhet. Arbetet har frÀmst haft en induktiv ansats med inslag av deduktion, vilket resulterat i att arbetet prÀglats av en abduktiv karaktÀr.Ideella fotbollsföreningar mÄste vara medvetna om flera delar som berör den ekonomiska verksamheten för att fortleva. Fotbollsföreningarna med den mest stabila ekonomin bedriver ett antal aktiviteter för att finansiera sin verksamhet.

Denna uppsats utreder samspelet mellan politisk kultur och politisk ekonomi i Jordaniens politiska liberaliseringsprocess genom en litteraturstudie förankrad i kulturspecifik forskning. Det teoretiska huvudsyftet Àr att pröva Michael Ross teori om förhÄllandet mellan beskattning relativt offentlig service och politisk liberalisering, pÄ en djupare nivÄ. Högre beskattning relativt offentlig service antas ge representation, politisk liberalisering och demokratisering. Vi kartlÀgger vilka kringliggande faktorer denna ekonomiska cost-benefit-modell fungerar tillsammans med.VÄr slutsats Àr att den ekonomiska cost-benefit-modellen samspelar med en kulturell cost-benefit-modell. I Jordanien tillfredstÀllde inte regimen befolkningens krav pÄ subvention av exempelvis brÀnsle och basmatvaror.

Bakgrund: Forskningen kring hur företag anvĂ€nder ekonomisk information för att styra verksamheten har till största delen varit inriktad pĂ„ stora företag. Kunskapen kring hur smĂ„företag praktiskt arbetar med ekonomisk information och hur viktigt de anser det vara med ekonomistyrning Ă€r relativt begrĂ€nsad och behovet av ytterligare kunskap Ă€r stort. Syfte: Beskriva och förklara hur ekonomisystem Ă€r utformade, hur de anvĂ€nds samt hur ekonomisk information vĂ€rderas som beslutsunderlag i smĂ„företag med mindre Ă€n 20 anstĂ€llda. Genomförande: Empiriska data har samlats in genom en enkĂ€tstudie. EnkĂ€ten riktades till 350 tillverknings-, tjĂ€nste- och handelsföretag med 5-19 anstĂ€llda i Östergötland.

Uppsatsen kan kort sÀgas behandla den del av musikbranschen som innefattar oberoende skivbolag och minorbolag i Stockholm.Vi ser pÄ de ekonomiska förutsÀttningarna som innefattar marknaden, bidrag och finansieringsformer och hur bÄde musiker och publiken kan ses som innovatörer inom fÀltet.FÀltet som vi valt att studera beskrivs som att aktörerna har det gemensamt att de alla sÀtter musiken i fokus och de kommersiella aspekterna kommer i andra hand. En annan central punkt Àr att drivkraften Àr att göra nÄgot som kÀnns meningsfullt. Teorier som vi anvÀnt som referensram presenteras och jÀmförs med de intervjuer vi har genomfört. UtgÄngspunkten Àr pilotstudier och intervjuer med personer pÄ skivbolag som fÄr representera fÀltet genom att de Àven Àr musiker och producenter. Urvalet av intervjuobjekten Àr ocksÄ gjort med hÀnsyn till att de ska presentera olika genrer inom ett fÀlt som avgrÀnsas utifrÄn ett ekonomiskt perspektiv..

Bakgrund: Den europeiska unionen Àr idag en realitet. Mycket har hÀnt under det senaste seklet och den geografiska kontinent varpÄ det för hundra Är sedan lÄg en rÀcka politiska nationalstater ligger det idag en politisk union, en stormakt. Detta har fÄtt stora konsekvenser bÄde för vÀrldspolitiken och för den enskilda individens uppfattning om sin egen tillvaro. Min undran Àr hur detta kunnat ske. Hur kan vÀrlden förÀndras pÄ ett sÄ radikalt sÀtt pÄ bara nÄgra Ärtionden? Hur har övergÄngen frÄn nation till union kunnat gÄ sÄ snabbt? Vilka verklighetsansprÄk ligger bakom den bild av vÀrlden som presenteras utifrÄn EU.MÄl: För att analysen ska kunna sÀgas vara lyckad bör frÄgor som hur den bild av vÀrlden som manifesteras i dokumenten om MEDIA ser ut, ur vilka diskursiva strukturer som denna vÀrldsbild hÀmtar legitimitet samt hur dessa diskurser Àr relaterade till varandra ha besvarats.Metod: Diskursanalys har anvÀnts som bÄde teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt.

Work gets more seamless and the demand on workers increases because of changes in the labour market. Studies show benefits for workers and companies if the employee achieves a balance between work and family, a way to facilitate it is family-friendly policies. A study done by Unionen shows that three out of four white collar workers choose to vobba (working and caring for a sick child), which blurs the boundaries between work and family. Research on flexibility, organisational culture and gender structures shows how these aspects affect the balance between work and family. This is a study where seven white collar workers (three men) that vobbar and two managers (one man) were interviewed.

Eleven years after broking the Kyoto-protocol, the European Union still stands in the front line, combating climate change. How come the EU, with 27 diversified states, is able to integrate its members to what is widely considered the most progressive climate policy in the world? This thesis takes a closer look at the negotiations that have shaped EU climate policy. Using negotiation-models to categorize different aspects of EU climatenegotiations, several key-findings are presented. The thesis concludes that while EU entered the Kyoto-protocol with little to lose because of external factors like previous energy-reforms in key member countries, it had plenty to win in global influence and the satisfaction of an overwhelmingly Kyoto-positive public.

Idrottsevenemang lyfts ofta fram som nÄgot som medför positiva ekonomiska effekter för destinationen som arrangerar det. Regeringen fattade dock beslut om att inte arrangera fotbolls-EM 2016 och denna studie berör allmÀnhetens uppfattning av den hÀr typen av arrangemang. NÀrmare bestÀmt Àr det övergripande syftet med föreliggande studie att studera boende pÄ den svenska vÀstkustens instÀllning till ett Fotbolls-EM i Sverige. För att uppnÄ denna mÄlsÀttning kommer följande forskningsfrÄgor att besvaras:Vilken instÀllning har invÄnare pÄ den svenska vÀstkusten till ett Fotbolls-EM i Sverige?Vilka positiva konsekvenser ser de att detta kan ge för samhÀlle och ekonomi?Vilka negativa effekter ser de att detta kan ge för nationen?Studiens teoretiska ramverk kretsar kring sportturism och de komponenter som ingÄr i detta forskningsfÀlt.

Denna studie undersöker vilka strategier fyra organisationer frÄn den ideella sektorn anvÀnder sig av för att hantera sitt samarbete med staten. Studien tar sitt avstamp i Staffan Johanssons teori om hur pÄtvingar ideell sektorn ett homogeniseringstryck. Genom att undersöka olika egenskaper hos den ideella sektorn, sÄsom ideologi, ekonomiska förutsÀttningar och möjligheten att vara me och pÄverka undersöks hur organisationerna uppfattar sin roll i samarbetet. Studien visar att ideologin och de ekonomiska förutsÀttningarna spelar avgörande roll för hur organisationerna kan strukturera bÄde sig sjÀlva som organisation liksom deras arbete. I relationen till staten framstÄr det som viktigt att resursberoendet inte Àr allt för ensidigt för att organisationerna skall kunna hÄlla pÄ sin sÀrart och styra sin organisation i en sjÀlvvald riktning..

AbstractThe purpose of this thesis is to describe and analyse Europol. The research questions are:- How would increased powers for Europol impact on the cooperation between Europol and police authorities in EU-member states?- Which one of the two theories transactionalism and neofunctionalism can best create an understanding of Europol and its integration with the police of the member states?In so doing the study applies a qualitative method.Europol is the European Police Office and it was established through the Maastricht treaty in 1992 with the purpose of making the integration between police of the EU member states more efficient. In order for Europol to make integration between the police of member states more efficient it can be suggested that it needs for Europol to develop into having executive powers.One conclusion of this study is that Europol is an important tool for integration in the EU but there are at least three issues that are influencing the level of effectiveness in the integration work between the police of the member states; possible mistrust, that Europol has no executive powers and that it is voluntary for member states to participate in assisting Europol with information. Another conclusion is that Europol can be understood through an integration perspective when transactionalism and neofunctionalism are complementing each other..

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Det rÄder delade meningar om hur den Europeiska unionen kommer att utvecklas i framtiden. Skeptiker menar att den kommer utvecklas i riktning mot en federation och undergrÀva medlemsstaternas suverÀnitet, medan andra menar att det europeiska samarbetet frÀmst Àr en frihandelsförening. Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur det inom EU:s institutioner resoneras kring frÄgor rörande EU:s framtida integration, samt kring frÄgor rörande demokrati. Det material jag analyserar Àr ett urval av EU-dokument, dÀr jag med kvalitativ textanalys, utifrÄn ett teoretiskt ramverk bestÄende av tre stycken integrationsteorier, försöker förstÄ hur EU:s institutioner ser pÄ unionens framtida integration samt frÄgor rörande demokrati. Resultatet av undersökningen gav en mÄngfacetterad bild av hur det resoneras kring dessa frÄgor pÄ högsta EU-nivÄ.

Efter finanskrisen Är 2008 började kvalitén av den interna styrningen i kreditinstitut att ifrÄgasÀttas mer Àn under tidigare Är. Banker gick i konkurs och intressenters förtroende för kreditinstitut sjönk. Efter finanskrisen undersökte CEBS hur implementeringen av deras riktlinjer pÄ omrÄdet av intern styrning fungerade, och kom fram till att implementeringen av riktlinjerna var bristfÀlliga. CEBS kom fram till att den bristande interna styrningen var en bakomliggande faktor till finanskrisen, bland annat sÄ behövdes proceduren för tillsyn förbÀttras i kreditinstituten.EBA övertog Är 2011 CEBS:s uppgifter och uppdaterade CEBS:s riktlinjer, i form av GL 44. I GL 44 fokuseras det pÄ den interna styrningen i kredit- och vÀrdepappersinstitut och riktlinjerna i GL 44 kommer att ersÀtta rÄden i FFFS 2005:15, som kreditinstitut i Sverige bör ha följt sedan Är 2005.FrÄgestÀllningen i uppsatsen Àr hur det befintliga svenska regelverket och kreditinstituten kommer att pÄverkas av de nya riktlinjerna i GL 44, jÀmfört med de nuvarande rÄden i FFFS 2005:1.