Denna uppsats undersöker om tjÀnstesektorns storlek har nÄgon effekt pÄ ett lands ekonomiska tillvÀxt. Data för 92 lÀnder under perioden 1975 till 2003 skattas i en dynamisk panelregression med tre alternativa metoder. Resultaten visar genomgÄende att effekten Àr negativ, dock med frÄnvaro av signifikans för vissa estimat. Detta resultat Àr i linje med den teoretiska bakgrunden som predicerar att produktivitetstillvÀxt Àr svÄrt att uppnÄ i tjÀnsteproduktion. Vidare sÀger teorin att den ekonomiska tillvÀxten blir lÀgre i lÀnder med stor tjÀnstesektor eftersom lÄngsiktig tillvÀxt per capita ytterst beror pÄ produktivitetstillvÀxt.

Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar hur förÀldraförsÀkringen fördelas och dÄ med fokus pÄ pappans uttag. Som teoretisk bakgrund anvÀnds bland annat Gary Becker och hans teori om tidsallokering. I ett första skede redovisas vilka faktorer som förÀldrarna sjÀlva har uppgett pÄverkar förÀldrapenningens uppdelning. NÀstan en tredjedel svarade att ekonomiska skÀl vÀgde tungt. En annan slutsats frÄn denna del var att mannens arbete ansÄgs ha större betydelse, över fördelningen, Àn mammans.

Detta examensarbete redovisar hÄllbarhetsanalys av tvÄ nybyggda hyresbostÀder. I studien stÀlls Àven frÄgan om analysen Àr möjlig att anvÀndas som ett rÄdgivande underlag för kommande bostadsprojekt.Inom ekologisk hÄllbarhet genomförs en studie av koldioxidekvivalenter i stommens material och i brukarfasen av energiförbrukningen. Inom social hÄllbarhet analyseras en enkÀt dÀr boende i husen ger sin syn pÄ husen. Inom den ekonomiska hÄllbarheten anvÀnds en översiktlig berÀkning av livscykelkostnad (LCC).Studien visar att husens material spelar roll för hur mycket koldioxidekvivalenter som ingÄr i husets stomme, med rekommendationen att noga analysera kommande projekt i avsikt att om möjligt minska utslÀpp av vÀxthusgaser. I brukarfasen rekommenderas att se över möjligheten att komplettera uppvÀrmning av varmvatten genom solenergi.

Sedan 1983 har samtliga svenska aktiebolag lagstadgad revisionsplikt. En av mÄnga anledningar till revisionsplikten, Àr att den skall fungera som ett preventivt redskap mot den ekonomiska brottsligheten samt kvalitetssÀkra företagens rÀkenskaper. Utanför Sveriges stadgar och med fokus pÄ EU:s övriga medlemslÀnder, har avskaffandet av revisionsplikten genomförts sedan en tid tillbaka för smÄ aktiebolag. Anledningen torde vara att underlÀtta för bolagens ekonomiska överlevnad och stÀrka den internationella konkurrenskraften. Trenden har Àven uppmÀrksammats av den svenska regeringen, som presenterade sitt förslag om att avskaffa revisionsplikten för smÄ aktiebolag under 2006.

I denna uppsats studeras hur afrikanska lÀnders ekonomiska tillvÀxt pÄverkas av deras handelsöppenhet. För att undersöka den valda problemstÀllningen har en tvÀrsnittsstudie utförts med hjÀlp av en regressionsanalys. Datamaterialet som anvÀnds Àr sekundÀrdata som inhÀmtats frÄn VÀrldsbanken. Den beroende variabeln som undersöks Àr genomsnittlig tillvÀxt i reell BNP per capita mellan Är 2000 och 2010. I regressionsmodellen inkluderas ett antal oberoende variabler.

Den offentliga sektorn i Sverige har under de senaste decennierna pĂ„verkats av stora reformvĂ„gor. De bakomliggande idĂ©strömningarna har kommit att gĂ„ under samlingsnamnet New Public Management dĂ€r ekonomiska vĂ€rden starkt betonas. Man menar att det inte bör göras nĂ„gon skillnad mellan privata företag och offentliga organisationer i valet av organisationsstruktur och försprĂ„kar att den offentliga sektorn nĂ€rmar sig den privata sektorns organisationsstrukturer. Samtidigt har röster höjts kring att den offentligt-rĂ€ttsliga public service-televisionen, SVT, kommit under starkt inflytande av dessa ekonomiska vĂ€rden pĂ„ bekostnad av de demokratiska och att detta Ă€r problematiskt.Studien tar utgĂ„ngspunkt i dessa fenomen och undersöker med hjĂ€lp av diskursteoretiska utgĂ„ngspunkter huruvida SVTs ledning agerar med utgĂ„ngspunkt i en New Public Management-diskurs.VĂ„ra resultat visar att kritiken Ă€r befogad i det avseendet att det finns en tydlig NPM-prĂ€gel pĂ„ den diskurs som ledningen brukar. Även nĂ€r hĂ€nsyn tas till omkringliggande relevanta förĂ€ndringar ter sig de förĂ€ndringar som Ă€gt rum inom SVT som utmĂ€rkande dĂ„ man istĂ€llet för att fokusera pĂ„ sitt ursprungliga uppdrag och söka problematisera sitt förhĂ„llande till demokratin har kommit att prioritera dessa ekonomiska vĂ€rden..

År 2001 antogs EU-direktiv 2001/77/EG vars syfte Ă€r att stimulera fram mer förnyelsebar el inom Europeiska Unionen (EU). MĂ„let Ă€r att fram till Ă„r 2010 ska 22 procent av den totala anvĂ€ndningen komma frĂ„n förnyelsebar el. Under senare Ă„r har EU-kommissionen annonserat planer pĂ„ att skapa ett gemensamt europeiskt stödsystem för förnyelsebar el. Inom Europa finns för nĂ€rvarande fyra olika stödsystem, inmatningspriser, kvotplikt, skatter och det sĂ„ kallade certifikatsystemet. Ett troligt scenario Ă€r att EU-kommissionen frĂ€mjar framvĂ€xten av ett harmoniserat certifikatsystem.

Är korslaminerat trĂ€ ett bra alternativ för pĂ„byggnader? Studiens syfte Ă€r att utreda hur vĂ€l pĂ„byggnader i CLT stĂ„r sig som alternativ i konkurrens med andra metoder att ta fram nya bostĂ€der inom tĂ€tort dĂ€r ett behov av förtĂ€tning finns. Studien riktar sig till en eventuell byggherre och i första hand till uppdragsgivaren: AB Gotlandshem.Kvartert Höken 1 Ă€r uppfört i början pĂ„ 1960-talet. De aktuella byggnaderna för en eventuell pĂ„byggnad Ă€r tre hus om tvĂ„ vĂ„ningsplan och kĂ€llare. Dessa byggnader benĂ€mns: B, D och F.

Att vara ute i naturen och utöva friluftsliv Àr bra för bÄde kropp och sjÀl och kan generera stora hÀlsovinster hos befolkningen. DÀrför Àr det extra viktigt att man planerar för friluftsliv sÄ det kan anvÀndas av befolkningen sÄ ofta de vill och att det erbjuder olika slags aktiviteter och miljöer som passar sÄ mÄnga individer som möjligt. Denna studie fokuserar pÄ att undersöka hur en organisation arbetar utifrÄn prioritering, effektivitet och hÄllbarhet för att frÀmja en kommuns friluftsliv. Tre personer som arbetar med att planera och genomföra projekt för att frÀmja friluftslivet har deltagit i studien genom att stÀlla upp pÄ intervjuer samt delat med sig av relevanta dokument som underlÀttat datainsamlingen. Organisationen som undersöks i denna studie heter Billingens ekonomiska förening och den arbetar för att frÀmja friluftslivet i Skövde kommun.

I takt med klimatförÀndringarna ökar riskerna för översvÀmningar. En översvÀmning kan generera enorma skador och ekonomiska förluster för hushÄllen och samhÀllen. Ett resultat av det översvÀmningsdirektiv som togs fram av Europeiska kommissionen Är 2007 Àr att det idag pÄgÄr ett aktivt arbete i mÄnga europeiska lÀnder för att kartlÀgga riskdrabbande omrÄden och öka informationen kring skyddsÄtgÀrder, för att minska skadorna vid en eventuell översvÀmning. En försÀkring kan till stor del tÀcka den ekonomiska förlusten som en översvÀmning kan innebÀra och pÄ sÄ vis skapa en trygghet hos försÀkringstagarna. Detta arbete undersöker hur den samhÀllsekonomiska förlusten kan minska genom att minimera skadorna av en översvÀmning.

Den som vill bedriva nÀringsverksamhet i Sverige kan vÀlja mellan olika bolagsformer, dÀribland enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag. Det finns tvÄ typer av aktiebolag, privata och publika, de regleras av bestÀmmelserna i aktiebolagslagen och aktiebolagsförordningen. BestÀmmelserna i dessa författningar hÀrstammar till viss del frÄn de bolagsrÀttsliga direktiv som EU har beslutat ska gÀlla inom unionen.Det sker stÀndiga förÀndringar pÄ bolagsrÀttens omrÄde, bÄde avseende de gemenskapsrÀttsliga reglerna frÄn EU och de nationella bestÀmmelserna i Sverige. Europeiska kommissionen har ansett det som nödvÀndigt att Àven se över samtliga bolagsdirektiv för att underlÀtta det administrativa arbete som Äligger, framförallt, mindre bolag inom unionen. Kommissionen ansÄg Àven i samma utredning det angelÀget att varje medlemsstat sÄg över deras nationella regelverk för att minska den administrativa bördan för smÄ bolag.Sveriges regering utfÀrdade i september 2007 ett direktiv till syfte att minska den administrativa bördan och skapa enklare regler för smÄ privata aktiebolag.

Syfte: Vilken effekt som publiceringar frÄn media med dÄliga ekonomiska tider har pÄ aktiespararna pÄ stockholmsbörsen samt undersöka om dessa nyheter pÄverkar aktiepriset pÄ ett negativt eller positiv samt hur aktiesparare reagerar pÄ ekonomiska indikationer samt om aktiespararens utbildningsnivÄ har nÄgon effekt pÄ om aktiespararen anvÀnder sig av media som beslutsunderlag i sin aktiehandel.Metod: Det Àr tvÄ undersökningar varav den ena Àr en kvantitativ enkÀtundersökning utan kvalitativa element. Den andra Àr ett stickprov pÄ aktiekurser i samband med specifika artiklars publiceringsdatum.Slutsats: UtifrÄn de resultat som presenterats sÄ gÄr det att utlÀsa att aktiesparare sÀllan anvÀnder sig av media som beslutsunderlag nÀr de handlar med aktier samt sÄ finns inget negativt samband med de valda artiklarna och aktiekursen. Det fanns dock ett sammanband i det att aktiesparare med högra utbildning Àr mindre benÀgna att anvÀnda sig av media och dess indikationer som beslutsunderlag i deras handel med aktier.Fortsatt forskning: Det finns flera intressanta undersökningsfrÄgor kvar, bland annat sÄ skulle undersökningen behövas göras pÄ mer Àn ett omrÄde av media samt pÄ flera olika omrÄden av aktiemarknaden Àn dagligvaruhandeln. En annan intressant frÄga Àr att enligt enkÀtundersökningen sÄ Àr mÄnga aktiesparare högt utbildade inom Àmnet men Àr fortfarande osÀkra pÄ deras effekt pÄ aktiemarknaden nÀr de handlar.Uppsatsens bidrag: Ett försök till att undersöka om media skapar sina egna sjÀlvuppfyllande profetior i samband med att de publicerar nyheter med en negativ vinkling pÄ det kommande ekonomiska klimatet. Enligt undersökningen sÄ har inga tidningsartiklar nÄgon mÀrkbar effekt pÄ aktiekursen..

Uppsatsen utreder hur svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas för ett uthÄlligt vattenbruk och för att motsvara de krav som stÀlls i EU:s vattendirektiv. En sammanstÀllning av andra lÀnders tillvÀgagÄngssÀtt och förvaltningens (Vattenmyndigheterna, NaturvÄrdsverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)) instÀllning anvÀnds som vÀgledning betrÀffande de rekommendationer vi ger pÄ hur en svensk prispolitik pÄ vatten bör utformas. För ett uthÄlligt vattenbruk Àr det viktigt att vatten prissÀtts rÀtt, dvs. att de externa effekterna inkluderas i priset. Ekonomiska styrmedel kan bidra till att vatten prissÀtts rÀtt.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att undersöka de i LuleÄ registrerade IT-företag som gick i konkurs som en följd av den internationella IT-kraschen i början av 2000-talet. Den teori som anvÀnts Àr den av Kindleberger framlagda teorin kring ekonomiska bubblor och krascher. Kindleberger menar att ekonomiska bubblor Àr en naturlig del av det ekonomiska system vi har idag, och har sÄ varit under en lÄng tid. En ekonomisk bubbla kan karakteriseras genom att den vÀxer fram under ett stadium av mani dÀr aktörerna pÄ marknaden agerar irrationellt och priser har ett orealistiskt vÀrde, detta stadium följs av en panik dÄ aktörerna inser att situationen inte Àr hÄllbar. Slutligen kraschar marknaden dÄ alla vill sÀlja det som de inköpt under det maniska stadiet.

Det finns mÄnga faktorer och omstÀndigheter runt en organisation som pÄverkar hur man vÀljer att utforma organisationen i frÄga. Syftet med detta arbete Àr att finna faktorer som pÄverkar utformningen av ideella föreningars nÀringsverksamhet för att bidra till den teoretiska förstÄelsen av beslutsfattande inom ideella föreningar samt att ge ett kunskapsbidrag till beslutsfattare i mindre ideella föreningar som bedriver nÀringsverksamhet om relevanta faktorer att beakta. För att finna dessa anvÀnds contingency-teorin, som den presenteras av Donaldson (2001), och de faktorer och omstÀndigheter som söks kallas contingencies. Föreningarnas organisation delas in i tvÄ delar: (1) organisatorisk utformning samt (2) juridisk form och skattemÀssigt upplÀgg. Tre kristna församlingar har undersökts och enligt studien kan ideellt aktivas ekonomiska kunnande (dÀr arbetsdelningen mellan ideella och anstÀllda förÀndras) och nÀringsverksamhetens omfattning (dÀr större omfattning pÄverkar avstÄndet mellan nÀringsverksamhet och huvudverksamhet) urskiljas som contingencies för den organisatoriska utformningen.