Sök:

Sökresultat:

7869 Uppsatser om Ekonomiska konsekvenser - Sida 39 av 525

Upplevelsen av hot och våld : En litteraturstudie om vårdpersonalens upplevelser av att bli utsatt för hot och våld inom hälso- och sjukvården

Bakgrund: Hot och va?ld riktat mot va?rdpersonal a?r idag ett va?xande problem o?ver hela va?rlden. Va?rdpersonal tillho?r en av de yrkeskategorier da?r det fo?religger en o?kad risk att bli utsatt fo?r hot och va?ld fra?n patienter. Va?rdpersonal a?r de som sta?r fo?r omva?rdnaden av patienterna och forskning visar att om personalen blir utsatta fo?r hot och va?ld kan det uppsta? konsekvenser fo?r ba?de va?rdpersonal och patienter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av hot och va?ld hos va?rdpersonal inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: I litteraturstudien har 8 vetenskapliga, kvalitativa artiklar sammansta?llts och analyserats med kvalitativ inneha?llsanalys med induktiv ansats.

Miljöbedömning av översiktsplaner ? en kvalitetsanalys

Översiktsplanen är ett verktyg för kommunen att visa sin vision med mark- och vattenanvändningen. Eftersom planen ger förutsättning för typer av verksamheter som bedöms påverka miljön betydande ska den miljöbedömas. Miljöbedömning genomförs med syftet att integrera miljöaspekter i planeringsprocessen och genom att beskriva konsekvenser av verksamheter och planering ges också beslutsfattare ett bredare beslutsunderlag, samtidigt som allmänheten ska kunna få en bättre insyn i planeringsprocessen. Det är viktigt att identifiera och bedöma konsekvenser av planering, för att forma planeringen på så sätt det skapas förutsättning för en hållbar utveckling. Denna studie är en fallstudie med inriktning på att beskriva skillnader i kvalitet vid olika typer av miljöbedömning, utförda av kommun respektive konsult och med miljökonsekvensbeskrivningen integrerad i planen respektive separat. Processen miljöbedömning och dokumentet miljökonsekvensbeskrivningen styrs till innehåll och utformning i Miljöbalken och hur god kvalitet en miljöbedömning har är både kopplad till process och dokument. Denna studie visar att kvaliteten skiftar stort och att mönster finns mellan olika typer av miljöbedömning..

Delad glädje är dubbel glädje: en kvalitativ studie om delat ledarskap

Denna uppsats behandlar delat ledarskap. Syftet har varit att ur ledares synvinkel undersöka orsakerna till delat ledarskap samt de konsekvenser som uppkommer av delat ledarskap för ledarna, medarbetarna, familjerna och organisationerna. Vår metod för att lyckas med detta har varit intervjuer och vårt tillvägagångssätt vid insamling av teori och empiri har varit abduktivt. Analysen visade att orsakerna till att intervjupersonerna ville dela sitt ledarskap var att det skulle bli roligt samt möjligheten att alltid ha ett bollplank. De flesta menar att de tack vare sin arbetspartner har möjlighet att utnyttja sina styrkor och att arbetet därigenom blir mer effektivt vilket gynnar organisationen.

Den internationella nationen. : En kvalitativ studie om den svenska socialdemokratin i den ekonomiska globaliseringens tidsålder.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga de nya villkor som, enligt den rådande diskursen inom globaliseringsämnet, färgat de senaste decenniernas politiska utveckling, för att sedan undersöka hur dessa påverkat den svenska socialdemokratin. Huvudfrågan lyder: Hur speglas den ekonomiska globaliseringens utveckling i den svenska socialdemokratins politik? För att besvara denna fråga har vi även formulerat en underfråga som besvaras först: Vad är den ekonomiska globaliseringen och vilka effekter har den, enligt den rådande diskursen, haft på nationers inhemska politik? Studien sker i två steg, där det första steget fokuserar på underfrågan och den andra på huvudfrågan. De olika stegen skiljer sig något i metodiken, även om båda delar utgår från textanalys. Den första delen är en är av en mer deskriptiv art, där fokus legat på texternas manifesta innehåll, medans den andra är mer av en analys där det latenta innehållet varit mer intressant.

Intranät : vilka konsekvenser får ett intranät för kommunikationen i en mångfilialkedja?

I organisationer är det av mycket hög betydelse att kommunikationen och utbyte av information fungerar bra, och ett medel som kan främja den interna kommunikationen är ett intranät. Dock finns vissa problemområden som bör beaktas och tas hänsyn till när intranät ska agera som främsta kommunikationskanal. Om användarna upplever brister i intranät som kommunikationskälla, måste de intranätansvariga inom organisationen åtgärda dessa problem.Uppsatsens undersökning går ut på att jag har besökt sex olika butiker som tillhör en mångfilialkedja, för att se vilka konsekvenser ett intranät får för kommunikationen. Jag intervjuade både anställda och butikschefen i butikerna för att få deras syn på intranät som kommunikationskanal. För att få fram så bred information som möjligt och för att kunna ge ett så pålitligt resultat som möjligt höll jag även en intervju med de intranätansvariga inom kedjan.Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka konsekvenser ett intranät får för kommunikationen i en mångfilialkedja.

Beredskapen inför revisionspliktens avskaffande ? en fallstudie av revisorsprofessionen

Lagstadgad revision har varit ett förekommande element för svenska aktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Att revision skulle utgöra ett tvång för dessa bolag blev verklighet i syfte att underminera den ekonomiska brottsligheten. Vad som skedde under 2000-talets början var dock en helvändning. Med bakgrund till att Sverige måste anpassa sig efter den gemensamma lagstiftningen inom EU och den ökande globala konkurrensen tillsatte den svenska regeringen Utredningen om revisorer och revision vilken bland annat skulle fastställa hur revisionsplikten skulle avskaffas i mindre aktiebolag. Vad ett slopande av revisionsplikten i de mindre aktiebolagen skulle kunna få för konsekvenser har emellertid studerats och debatterats i stor utsträckning.

Den allomfattande ekonomin? : En undersökning av hur ekonomigenomgångarna i samhällskunskapsböcker på gymnasienivå har förändrats över tid.

Uppsatsen undersöker hur samhällskunskapsböckers innehåll, med fokus på förmedlandet av ekonomiska förhållanden, har förändrats över tid.Läroplanerna GY70 och Lpf94 har granskats, tillsammans med respektive läroplaners kursplaner för ämnet samhällskunskap för gymnasiestudier. Teorier om anledningarna till att det finns läroplaner och läromedel, samt teorier om hur man kan arbeta med dem finns även presenterade.Undersökningen är gjord utifrån tre läromedel i samhällskunskap, vilka har närlästs och i samband med närläsningen dokumenterats i ett analysschema utifrån vilket resultatet är presenterat. Läromedlen är från år 1966, 1990 och 2007.Innehållsmässigt följer läromedlen till övervägande del vad som eftersöks från styrdokumentens håll, även om det finns skillnader i hur och i vilken utsträckning information lyfts fram i de olika läromedlen. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomiavsnitten i läromedlen har blivit mindre i omfång samt att bakgrundsinformationen till varför våra ekonomiska system fungerar som de gör, successivt uteslutits ur läromedlen. .

Ekonomijournalistens dilemma.

Arbetet studerar Göteborgs-Postens rapportering om företag de senaste tio åren. Syftet med undersökningen var att se i vilken utsträckning tidningens bevakning av den ekonomiska makten kan anses vara granskande..

Basel II och dess betydelse för Länsförsäkringar Bank efter implementeringen 2007

Syfte: Sedan februari 2007 tillämpar Länsförsäkringar Bank det nya regelverket Basel II. Införandet av Basel II förväntades få olika konsekvenser för bankerna, kunderna och för bolånemarknaden. Denna studie skall undersöka hur Basel II har påverkat Länsförsäkringar Bank och dess kunder. Hur har kreditprocessen och kreditbedömningarna förändrats? Hur har banken påverkats? Vilka för- och nackdelar har Basel II inneburit för banken och för bolånekunderna? För att uppnå huvudsyftet har arbete följande tre delsyften:Kartlägga bankens nya metoder och rutiner för riskklassificering och kreditbedömningar.

Underlag till en standard för teknisk isolering

Vid upphandling inom offentlig sektor eller större företag kan användandet av standarder vara ett viktigt redskap för att säkerställa att en produkt eller tjänst uppfyller de krav som verksamheten ställer när det gäller exempelvis kvalitet, kostnader och effekter på miljön. Stigande priser på energi och en ökad insikt om samhällets negativa inverkan på miljön gör att energieffektiviseringar blivit ett viktigt inslag i de allra flesta verksamheter och här kan användandet av standarder spela en viktig roll.Syftet med det här examensarbetet är att utreda hur isolering av varma och kalla rör samt ventilationskanaler kan dimensioneras optimalt så att energiförluster från dessa minimeras. Hur olika faktorer och förutsättningar påverkar vad som är en optimerad isolering måste därmed även att utredas så att konsekvenser av olika val kan kartläggas.Målet är att ta fram ett underlag som kan fungera som hjälpmedel då en ny standard för dimensionering av teknisk isolering skall tas fram av Landstingsfastigheter i Värmland. Underlaget kommer att utgöras av en beräkningsmodell som skall kunna ge tillförlitliga uppgifter om hur olika yttre faktorer samt val av isoleringsmaterial dels kan påverka vilken den nödvändiga isoleringstjockleken blir och dels visa de Ekonomiska konsekvenserna. En livscykelkostnadsanalys gjordes därför för olika dimensioneringsalternativ.Arbetet resulterade i en beräkningsmodell som kan användas för att beräkna olika isoleringstjocklekar för olika typer av fall.

Interorganisatoriskt samarbete: informationsutbyte mellan små och stora företag

Varor som köps och säljs är ett resultat av ett komplext nät av relationer mellan företag. Effektivisering av dessa relationer sker till stor del genom att information om affärshandlingar börjar överföras elektroniskt. Stora företag har en annan makt och styrka än småföretag och kan tvinga de små att införa olika tekniska lösningar. Sådana påtryckningar kan leda till att införandet sker utan någon genomtänkt strategi och därmed uteblir fördelarna av teknologin. Syftet med denna uppsats är att visa vilka attityder som finns i stora företag till affärsrelationer och informationsutbyte med småföretag och hur dessa attityder på¬verkar affärsrelationerna.

En frikoppling mellan redovisning och beskattning ? En studie av möjliga konsekvenser

Sverige har under lång tid haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Sambandet innebär att vid avsaknad av skatteregler skall redovisningen ligga till grund för beskattningen. Fördelen är att ett samband gör det relativt enkelt att upprätta en bolagsdeklaration. Eftersom redovisningen har krav på sig via redovisningslagstiftningen finns det vid ett samband även goda möjligheter att kontrollera att företagens underlag för deklarationen är korrekt.Sambandet är dock inte problemfritt. Om beskattningen skall grunda sig på redovisningen, krävs det att redovisningens principer överensstämmer med beskattningens mål.

Fysisk planering inför klimatförändringar

Denna uppsats behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna.Huvudfokus för uppsatsen behandlar den fysiska planeringen inför klimatförändringarna, i huvudsak den kommunala fysiska planeringens roll i Sverige både inför framtida bebyggelse och för att skydda befintlig bebyggelse. Uppsatsen redogör för de planeringsverktyg som finns att tillgå och tillämpningen av dessa. Anpassningen till klimatförändringens konsekvenser innebär långsiktig planering och en anpassning av de lagar som styr den. Det ligger också till stor del i förutseendet av riskerna, säker lokalisering av bebyggelse, infrastruktur och odling, att säkra befintlig bebyggelse samt behovet av eventuella skyddsåtgärder. Den fysiska planeringen är verktyget för att planera och utforma samhället.

Fr?n specialpedagogisk kompetens till specialpedagogiska yrkesroller i den svenska elevh?lsan - en inneh?llsanalys av proposition och remissvar om nya skrivningar i skollagen

Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS 2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder: Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.

?I Sverige får vi inte slå våra barn, punkt!? - en studie om aga och kulturella betingelser

Idén till denna uppsats kom ifrån den svenska dokumentären Det svenska sveket som sändes på SVT den trettonde maj 2007. Dokumentären behandlade den svenska synen på barnuppfostran ur ett mångkulturellt perspektiv. Svenska studier visar att barn till invandrare löper en högre risk att utsättas för våld i hemmet, samtidigt som samhället idag inte riktar några specifika åtgärder mot denna utsatta grupp.Syftet med vår uppsats var att undersöka hur olika myndigheter som arbetar med barn ser på våld som en kulturell faktor. De frågeställningar som vi främst har arbetat efter är: Ser de sociala aktörer vi kontaktat barnaga som en kulturellt betingad faktor? Kan de sociala aktörer som vi kontaktat skönja skillnader kopplade till kulturella betingelser i avseende på uppfostring, barnsyn och föräldraskap? Vilka konsekvenser innebär det för barn att växa upp med aga, enligt våra intervjupersoner och forskning?Undersökningen är kvalitativ i sin form och baseras på fem intervjuer med professionsföreträdare som i sitt yrke möter barn och familjer.

<- Föregående sida 39 Nästa sida ->