Monroedoktrinen skapades 1823 av den amerikanske presidenten James Monroe. Sedan dess har doktrinen utgjort en betydande del av den amerikanska utrikespolitiken gentemot Latinamerika. Medvetet eller omedvetet har doktrinen blivit en integrerad del i den amerikanska säkerhets- & utrikespolitiken. Genom Monroedoktrinen och dess korollarier har USA haft en förevändning att intervenera närhelst de ansett att intressena, som ska tillvaratas i doktrinen, har utmanats. Vi har i denna uppsats valt att analysera tre fall av amerikansk intervention i Latinamerika med målet att finna en gemensam drivkraft bakom amerikansk utrikespolitik i Latinamerika.

Många idrottsföreningar har bedrivit sin verksamhet med fokus på det idrottsliga, och inte tänkt speciellt mycket på det ekonomiska vid sin målstyrning. Detta har lett till ekonomiska kriser för många föreningar, och flera idrottsförbund har börjat införa så kallade elitlicenser. Elitlicenserna, och det ökade pengaflödet inom idrottsrörelsen har lett till att flera ideella idrottsföreningar har börjat drivas som företag i näringslivet. Idrottsföreningarna måste nu, för att överleva på lång sikt, ta styrningen till en högre nivå och ha fler ekonomiska mål, som innebär att de går med vinst eller ha ett positivt eget kapital. Kompetensen att driva verksamheter i vinstsyfte finns i näringslivet, men har saknats i de ideella idrottsföreningarna.

Behovet av utbildning växer för det vi sammantaget kallar ?informationssamhället? och dess nya ekonomiska strukturer. För att klara av en väntad massutbildning, där allt fler skall utbildas inom oförändrade eller krympande ekonomiska ramar, har distansutbildningens olika former lyfts fram som en möjlighet. Genom en ökad satsning på distansutbildning så kommer också de problem som finns inom området att aktualiseras och ges ökade resurser för att hanteras på ett adekvat sätt. Avsikten med denna uppsats är att studera problemet som finns med genomströmningen vid distanskurser och att hitta faktorer som kan motverka detta problem.

Arbetet omfattar en undersökning om specialpedagogik för elever som befinner sig i läs ? och skrivsvårigheter. Syftet är att ge fördjupad kunskap om vilka, personella och ekono-miska, insatser som görs för elever som befinner sig i läs ? och skrivsvårigheter och som därmed är i behov av ett specialpedagogiskt stöd samt hur detta uppnås i förhållande till styrdokumentens krav. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, där forskaren strävar efter att synliggöra egenskaper och uppfattningar hos respondenterna genom intervjuer.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Som grafisk formgivare a?r framtiden i ett utvecklande stadium, da?r de tryckta publikationerna o?verga?r till allt fler digitala alternativ. I detta kandidatarbete beskrivs oron fo?r tryckproduktionens framtid och hur vi med hja?lp av kommunikationssa?ttet Crossmedia kan hitta en lo?sning pa? problemet. Kommunikationssa?ttet fo?rutsa?tter inte bara fo?rdelar fo?r tryck utan a?ven andra mediekanaler i digital form, da?r mediedelarna fa?r mo?jlighet att samspela fo?r att kunna na? ut till en bredare publik.

Hur kan det komma sig att två länder som i en vald tidpunkt ligger på ungefär samma inkomstnivå per capita och har liknande förutsättningar då det gäller ekonomisk tillväxt, utvecklas på olika sätt? Vilka kan anledningarna vara att det ena landets ekonomi växer med en relativt höga hastighet medan det andra har en dålig tillväxt, periodvis ingen alls? Syftet med denna uppsats är att genom att välja två länder som passar in på ovanstående beskrivning, göra jämförelser och ta fram lyfta fram aspekter som skulle kunna ligga till grund för skillnaderna de två ländernas ekonomiska tillväxt emellan. De två länder som valts för detta syfte är Malaysia och Filippinerna. Dessa två länder var kring 1960-talet jämbördiga i fråga om ekonomiskt välstånd men har utvecklats på olika håll fram tills idag. Malaysias ekonomi har växt med en genomsnittligt hög tillväxttakt över åren, medan Filippinernas inkomstnivå per capita inte är mycket högre idag än den var år 1960.

Många företag har utvecklats mot en mer aktiefinansierad verksamhet där nya intressenter harkunnat investera sina pengar, en annorlunda ägarstruktur och en ny form av sparande har medandra ord växt fram i Sverige. De nya ägarstrukturerna bör i sin tur, tillsammans med andrafaktorer som exempelvis ?IT-bubblan? skapat en förändring inom den ekonomiskaredovisningen. Med nämnda händelser som bakgrund och vetskapen om att allt företagande ärförknippat med risk bör redovisningen av risk i de ekonomiska rapporterna ha ökat.Uppsatsen syftar till att ta reda på hur redovisningen av risker i svenska börsbolag noterade påstockholmsbörsens Large Cap-lista förändrats sedan 1997.Studien innefattar 25 svenska företag vars årsredovisningar från 1997, 2003 och 2006analyserats. Studien är genomförd med en kvantitativ innehållsanalys, där ett flertal olikariskvariabler tas upp.De undersökta företagen uppvisar en statistiskt säkerställd ökning av riskredovisning mellanåren 1997, 2003 och 2006.

Under de senaste åren har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hårdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna från stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill säga att organisationer inom kultursektorn i allt större utsträckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fått större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater är tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om ändrade ekonomiska förhållanden. I och med de nya kraven på kulturinstitutioner ställer vi oss frågan om det i framtiden skulle underlätta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stå starkare och bättre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika på ansvaret för verksamheten och som båda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael Brännvall har vi studerat dagens ledarskap på dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Under de senaste åren har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hårdare och de ekonomiska anslagen till kulturinstitutionerna från stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill säga att organisationer inom kultursektorn i allt större utsträckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fått större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater är tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om ändrade ekonomiska förhållanden. I och med de nya kraven på kulturinstitutioner ställer vi oss frågan om det i framtiden skulle underlätta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stå starkare och bättre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika på ansvaret för verksamheten och som båda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael Brännvall har vi studerat dagens ledarskap på dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Energytower är en ny typ av vindkraftverk som har en för marknaden ny unik konstruktion. Syftet med denna rapport är identifiera skillnader mellan Energytowerverk och konventionell vindkraft vad gäller miljörättsliga och ekonomiska aspekter.Vindkraft klassificeras enligt svensk miljörätt som miljöfarlig verksamhet. Det innebär att etableringar även kräver framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med tillhörande MKB-process. MKB ska vara ett underlag för beslut i tillståndshanteringen.En av grundförutsättningarna för etablering av vindkraft oavsett typ är att projektet är ekonomiskt bärkraftigt. Vindkraft är i detta avseende precis som vilken annan investering som helst.

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treårigt försök med bonuslöner för kommunanställda. De främsta motiven bakom bonussystemet är att uppmuntra goda prestationer och att öka de anställdas engagemang i ekonomiska frågor. Bonus är en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och därför är försöket i Kalix även intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strävar efter att åskådliggöra hur bonussystemet kan påverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig på en innehållsanalys av argument för och emot bonussystemet.

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treårigt försök med bonuslöner för kommunanställda. De främsta motiven bakom bonussystemet är att uppmuntra goda prestationer och att öka de anställdas engagemang i ekonomiska frågor. Bonus är en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och därför är försöket i Kalix även intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strävar efter att åskådliggöra hur bonussystemet kan påverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig på en innehållsanalys av argument för och emot bonussystemet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp socialsekreterare ser på den svenska missbruksvårdens möjligheter och förutsättningar. Detta genom att intervjua några socialsekreterare om arbetet med missbruksvård inom socialtjänsten. Studien utfördes som kvalitativ metod med halvstrukturerad intervjuguide där totalt fyra socialsekreterare deltog. Resultatet analyserades utifrån socialkonstruktionistiskt perspektiv, rollteorier samt human service organization teori. I denna studie framkom att den undersökta gruppen socialsekreterare har en samsyn vad gäller missbruksvård och detta tycktes ta utgångspunkt i de lagar och riktlinjer de har att följa.

När en kommersiell hamn byggs ut fordras omfattande muddringsarbete för att säkerställa ett brukligt djup för sjöfart. Då stora delar av muddermassorna ofta är förorenade av tungmetaller och miljögifter krävs särskilt omhändertagande av dessa. Traditionella omhändertagningsalternativ består av att deponera massorna på särskild avsedd plats på land eller tippa till havs, något som inte tillåts för förorenade sediment. En relativt ny metod är stabilisering/solidifiering (S/S) som innebär att muddermassorna behandlas med ett bindemedel för att sedan kunna användas som fyllnadsmaterial i exempelvis kajkonstruktioner. Dessa alternativ behöver noga vägas mot varandra med hänsyn till ekonomiska och miljömässiga aspekter.