Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

Organisationers intresse fo?r att kunna utvinna information ur data och da?rigenom erha?lla konkurrensfo?rdelar har o?kat under senare a?r. En strategi som mottagit mycket uppma?rksamhet a?r Business Intelligence (BI). Det har emellertid visat sig att fa? organisationer upplever de fo?rva?ntade fo?rdelar som BI a?r ta?nkt att leverera.

F?religgande studie syftade till att med en induktiv ansats unders?ka inom V?stra G?talandsregionen kliniskt verksamma neurologopeders upplevelser och erfarenheter av att erbjuda och genomf?ra digitala v?rdm?ten med patienter med afasi. Datainsamlingen genomf?rdes via 20 intervjuer d?r f?rfattarna f?ljde en semistrukturerad fr?geguide. Efter analys av data, d?r kvalitativ inneh?llsanalys anv?ndes som metod, kunde tre ?verkategorier urskiljas; Det finns viktiga f?rdelar, Nytt s?tt att m?tas kr?ver nya kunskaper, rutiner och material samt Grundf?ruts?ttningar p?verkar praktiken.

Titel: Integrerad rapportering ? Ett nytt sa?tt att rapportera Datum: 2014-06-03Lärosäte: Ma?lardalens ho?gskola, Va?stera?s Institution: Akademin fo?r ekonomi, samha?lle och teknik Kurs: Magisteruppsats i fo?retagsekonomi, 15 hpFörfattare: Dalida Kalifa & Awat Safari Handledare: Leif CarlssonNyckelord: Integrerad rapportering, IIRC, ha?llbarhetsredovising, finansiella rapporter och icke-finansiella rapporterExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: - Vad inneba?r begreppet integrerad rapportering? - Vilka fo?rdelar respektive nackdelar finns det med integrerad rapportering? - Finns det ett behov av en integrerad rapportering, i sa? fall vad ligger bakom behovet?Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka vad begreppet integrerad rapportering inneba?r och vilka fo?rdelar respektive nackdelar en integrerad rapportering medfo?r. Vidare a?r syftet att underso?ka om det finns ett behov av en integrerad rapportering samt vad som ligger bakom detta eventuella behov.Metod: Metoden i studien a?r av en kvalitativ karakta?r med en deduktiv ansats. Prima?rdata har samlats in genom intervjuer med 16 respondenter.Slutsatser: De slutsatser som studien har kommit fram till a?r att en integrerad rapportering a?r ett fo?ra?ndrat synsa?tt da?r fo?retag ska sa?tta lika stort va?rde vid den finansiella och icke-finansiella informationen samt kopplingen mellan dessa.

Det finns ma?nga fo?rdelar att ha?mta ur ett affa?rssystem, men ba?de vid den initiala implementeringen och den fortsatta utvecklingen av ett fo?retags affa?rssystem uppkommer problem. Fo?r att realisera fo?rdelar i sa? stor grad som mo?jligt kra?vs det att fo?retag agerar pa? ett fo?rdelaktigt sa?tt fo?r att o?verkomma hindrena. Tidigare forskning har behandlat hur fo?retag bo?r agera under den initiala implementeringen medan denna rapports syfte a?r att identifiera viktiga omra?den som pa?verkar fo?retags mo?jligheter att realiserat ytterligare fo?rdelar under det fortsatta utvecklingen av affa?rssystemet, sa? kallat postimplementeringen.Med hja?lp av en litteraturstudie, innefattande affa?rssystemets livscykel, nyttoeffekter och kritiska omra?den fo?r realiseringen av nyttoeffekter vid implementering av affa?rssystem, samt en intervjustudie med totalt elva fo?retag och en implementeringskonsult, da?r tva? fo?retag intervjuades djupare, har slutsatser dragits.

Syftet med denna uppsats a?r att kartla?gga fo?rdelar respektive nackdelar av socialt ansvarstagande inom kla?dbranschen, samt underso?ka kommunikationens betydelse fo?r CSR och dess pa?verkan pa? varuma?rket. .

I tidigare projekt sa? har man kunnat pa?visa att va?derskyddets inta?kter ofta a?r i samma storleksordning som kostnaden den tillfo?r. Det har dessutom varit tydligt att fo?rdelarna med ett va?deroberoende byggande ofta la?ngt o?verva?ger nackdelarna. Trots detta sa? kan det vara sva?rt fo?r byggentrepreno?ren att fa? med va?derskydd i kalkylen och vinna upphandling da? va?derskyddet ej inga?r i fo?rfra?gningsunderlaget.

I tidigare projekt sa? har man kunnat pa?visa att va?derskyddets inta?kter ofta a?r i samma storleksordning som kostnaden den tillfo?r. Det har dessutom varit tydligt att fo?rdelarna med ett va?deroberoende byggande ofta la?ngt o?verva?ger nackdelarna. Trots detta sa? kan det vara sva?rt fo?r byggentrepreno?ren att fa? med va?derskydd i kalkylen och vinna upphandling da? va?derskyddet ej inga?r i fo?rfra?gningsunderlaget.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva hur fo?rha?llandet ser ut mellan ett fo?retag och dess affa?rsrelationer utifra?n fallfo?retagets perspektiv. En kartla?ggning go?rs av fo?retagets affa?rsrelationer, fyra kunder och en kontraktstillverkare, ur ett na?tverksperspektiv. Den empiriska delen av uppsatsen grundar sig i semistrukturerade intervjuer med fem ansta?llda ur fallfo?retaget som har betydande kundkontakt.Det ma?rks tydliga fo?rdelar, utifra?n fallfo?retagets perspektiv, att inga? i affa?rsrelationer.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva hur fo?rha?llandet ser ut mellan ett fo?retag och dess affa?rsrelationer utifra?n fallfo?retagets perspektiv. En kartla?ggning go?rs av fo?retagets affa?rsrelationer, fyra kunder och en kontraktstillverkare, ur ett na?tverksperspektiv. Den empiriska delen av uppsatsen grundar sig i semistrukturerade intervjuer med fem ansta?llda ur fallfo?retaget som har betydande kundkontakt.Det ma?rks tydliga fo?rdelar, utifra?n fallfo?retagets perspektiv, att inga? i affa?rsrelationer.

Att en ma?klare samarbetar med en bank a?r idag mer regel a?n undantag. A?r 2011 tra?dde den nya fastighetsma?klarlagen i kraft som mo?jliggjorde fo?r ma?klare att fa? ersa?ttning fo?r fo?rmedlandet av bola?nekunder med villkoret att ersa?ttningen skall vara av en obetydlig summa. Vi har underso?kt ett samarbete mellan en bank och en bola?nefo?rmedling.

Jakten på stordriftsfördelar har skapat en detaljhandel där det är enklare att härma andras servicesystem än att skapa egna, unika. En detaljhandel där ingen sticker ut och är annorlunda! Som kund betyder det att du idag shoppar i självvalsdjungeln, där du ska serva dig själv och inte förvänta dig att någon kan hjälpa dig när du är i �klädnöd�. För personalen har annat att göra än att serva dig. Även om kunden tycker att det är skönt att vara ensam ibland så behövs en hjälpande hand och ett vänligt ord i klädaffären. För ledningen hos svenska detaljhandelskedjor innebär effektiviseringen av detaljhandeln utmaningar kring att erbjuda kunden servicekvalitet samtidigt som personalstyrkan i butiken består av färre antalet anställda med fler arbetsuppgifter.

Sa?ngens roll i grundskolans musikundervisning har varierat o?ver tid. I denna uppsats underso?ks sa?ngens plats i musika?mnets kursplanstexter o?ver tidsspannet 1962?2011.Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka vilket utrymme momentet sa?ng har getts i kursplanstexterna, och vilken roll sa?ngen skulle kunna ha i grundskolans musikundervisning i framtiden. Fra?gesta?llningen a?r:Hur uttrycker sig kursplanerna fra?n 1962?2011 om momenten sa?ng och ro?st?Fra?gesta?llningarna besvaras dels genom olika metoder av textanalys ? strukturell textanalys, komparativ analys, funktionell analys, och till viss del la?sbarhetsanalys ? och dels genom faktainsamling.

I samband med en ?kad efterfr?gan och st?rre behov av fossilfri energi kommer storskaliga solcellsanl?ggningar p? mark att spela en allt viktigare roll. Samtidigt kr?vs ett h?nsynstagande till lokalbefolkningen som f?r anl?ggningen placerad i sin n?rhet. Tidigare forskning har visat att b?de ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga aspekter g?r att koppla till n?rboendes acceptans.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.