Syftet med uppsatsen är att studera ekonomistyrning i småföretag, där företagsledaren och ägaren är samma person och hur företagsledaren styr företaget med hjälp av ekonomistyrningen. Vi är också intresserade av att undersöka vilken roll den externa konsulten har för det mindre företagets ekonomistyrning. Vi har därför medvetet valt att studera företag som är olika i det avseendet att de sköter ekonomin inom företaget i olika omfattning. För att försäkra oss om att företaget har någon form av utvecklade rutiner för ekonomistyrning har vi undersökt etablerade företag. Uppsatsen bygger på en fallstudie av fyra företag samt två redovisningsbyråer.

1 januari 1999 infördes lagen om revisorns anmälningsskyldighet. Den ålägger revisorn i ett aktiebolag en anmälningsskyldighet om han misstänker att VD eller styrelseledamot gjort sig skyldig till brott inom ramen för bolagets verksamhet. Lagen är mycket omdebatterad och möttes av stor skepsis, främst bland revisorer, vid dess införande. Vårt syfte med denna uppsats är att utifrån ett empiriskt material undersöka om tillämpningen av lagen medför att lagstiftarens avsikter uppnås. Sammantaget tyder det som framkommit i vår undersökning på att lagen om revisorns anmälningsskyldighet inte fungerar i praktiken.

Vi har undersökt hur Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot och Svenska Dagbladet resonerar kring sin egen roll i en alltmer sensationalistisk och hårdför kriminaljournalistik. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning där vi intervjuat Staffan Sillén, ansvarig utgivare på Ekot, samt Mats-Erik Nilsson, redaktionschef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Svenska Dagbladet. I intervjuerna har vi tagit utgångspunkt i hur de båda medierna valde att rapportera om den så kallade Hagamannen, som den 19 juli dömdes till 14 års fängelse för ett flertal våldtäkter och mordförsök. Vidare har vi ställt allmänna frågor om hur man resonerar kring namnpublicering av brottslingar och sitt eget och andra mediers ansvar och roll vad gäller kriminalrapporteringen och konsekvenserna av den snedvridna bild som forskningen pekar på att medierna presenterar.I vår uppsats har vi haft Ester Pollacks kontextuella konstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Vi har även använt oss av Ester Pollacks kultiveringsteori i analyserna av intervjuerna.Vår undersökning visar att Ekot har en mer restriktiv etisk linje där man med hänsyn till brottslingars anhöriga i ytterst få fall väljer att gå ut med namn på brottslingar och brottsmisstänkta.

I vår studie är syftet att försöka identifiera problemen kring de olika begreppen integritet och polisiärt resultat när det gäller användningen av vissa tvångsåtgärder. I uppsatsen analyserar och diskuterar vi problematiken med tvångsmedel som på olika sätt påverkar och tvingar fram en prioritering mellan personlig integritet och polisiärt resultat. För att på ett så adekvat sätt som möjligt kunna diskutera problematiken har vi tagit del av de olika lagstöd samt lagförslagen som finns tillgängliga rörande hemliga tvångs-medel. Dessa har vi försökt att ställa emot de olika lagarna som avser att skydda och värna den personliga integriteten. Sammanfattningsvis utvisar studien att det i nuläget finns en viss prioritering vad gäller brottsbekämp-ningen och det polisiära resultatet.

Genom analys av tre kvalitativa intervjuer med tre butikskontrollanter har man sökt svar på hur de intervjuade butikskontrollanternas arbetsmetoder kan förstås utifrån hur de reflekterar om, motiverar och vad de berättar om dem. Frågeställningarna behandlar vad intervjudeltagaren grundar sina arbetsmetoder på, hur de framställer och reflekterar över sina arbetsmetoder och om man kan tolka arbetsmetoderna som proaktiva eller reaktiva. I analysen förutsätts att de tvingas rationalisera och välja ut några få personer att bevaka, något man får stöd för i intervjuerna. Utifrån en tolkande reflexiv analys framkommer att de antingen anser att arbetsmetoder utvecklas utifrån samtal med kollegor och egen erfarenhet alternativt att man har hittat ett väldigt grundläggande drag som man söker efter för att finna gärningsmän. Det framkommer att det finns flera sätt att reagera på ett brott, där en reaktion är att gripa gärningsmannen.

Syftet med denna undersökning är att studera skillnader mellan pojkar och flickors anknytning till signifikanta andra i relation till okonventionellt beteende, utifrån Hirschis kontrollteori (1969). Anknytningen utvecklas tidigt i livet och styrs av hur stor känslighet inför andras ogillande individen har. Den formas av föräldrars tillrättavisning, kommunikation och övervakning av barnet. Okonventionellt beteende innefattar i denna undersökning ett sammanslaget mått på våldsbrott, egendomsbrott, stöldbrott, skadegörelse och drogrelaterat beteende men även skolk, mobbing och rökning. Samplet består av 407 flickor och 440 pojkar mellan 15-16 år.

CSR är en fras som företagen ofta slänger sig med idag, och de skryter ofta om hur de tar ansvar för miljön och sociala aspekter. Vad händer med företagens CSR-program när de genomgår en ekonomisk kris?Vi kommer att i en kvalitativ fallstudie att undersöka hur Nordix, ett stort svenskt industriföretag, har klarat den senaste ekonomiska krisen och hur deras CSR-program förändrades mellan åren 2006 och 2012.. Företaget slogs av krisen i slutet av 2008, så med den tidsperioden får vi ett perspektiv hur tillståndet var innan, under och efter krisen. Studien syftar till att besvara om, och i så fall hur, ett företag förändrat sitt CSR-arbete i samband med den nämnda krisen?Vid vår analys av det insamlade materialet, som bestod av årsrapporter och intervjuer, använde vi oss av Visser och Porter & Kramer för att förklara hur CSR förändras och hur det borde förändras.

Sanningskommissioner inrättas för att dokumentera brott mot mänskliga rättigheter. På senare år har dessa blivit allt mer förekommande. Därför har detta fenomen väckt vår nyfikenhet. Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur sanningskommissioner kan vara ett medel för ett land att gå vidare efter en konflikt samt vad som påverkar deras följder. Vår undersökning har en teoriutvecklande ambition där vi har utfört jämförande fallstudier av sanningskommissionerna i Argentina, Sydafrika och El Salvador.

Skadeståndsrätten är en viktig del av det juridiska systemet och berör rätten till ersättning för skador som orsakats av någon annan och regleras i Skadeståndslagen (1972: 207). Lagen har såväl en preventiv som en reparativ rättsverkan. Den preventiva funktionen består i att förhindra de skador som ger upphov till skadeståndsskyldighet. Det reparativa syftet uppnås genom att skadevållaren måste ersätta den uppkomna skadan.Jag har valt att redogöra för personskador, med inriktning mot ideella skador. Den som har blivit drabbad av en personskada, kan rikta anspråk mot den som har vållat skadan, under förutsättningen att denne varit oaktsam eller vårdslös.

Människor har alltid haft en påverkan på sin omgivning. Med en ständigt ökande befolkning och ständigt stigande konsumtion av naturresurser har påverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvärmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hållbar utveckling. Den hållbara utvecklingen kräver en koordination av samhällets olika aktörer.

Vårt intresse för medling väcktes andra terminen vid polisutbildningen i Umeå. Vi valde att skriva om medlingsverksamheten i Umeå och belysa den ur ett problem- och framtidsorienterat perspektiv. Medling vid brott är ett möte mellan brottsoffer och gärningsman, som tillsammans med en opartisk medlare försöker skapa förståelse för vad som hänt och varför. Medling bygger på rättviseformen reparativ rättvisa och används som ett komplement till det straffrättsliga systemet. Vi har tagit del av relevant material samt intervjuat verksamma personer.

Denna studie undersöker om det finns någon skillnad i impulsivitet mellan de ungdomar som begår brott och dem som inte gör det. Andra faktorer som undersöks är skillnader i spänningssökare personlighet och empati hos laglydiga och lagöverträdande ungdomar. Detta har undersökts genom en kvantitativ studie med laglydiga och lagöverträdande ungdomar. Ungdomsbrottslingars resultat från självskattningsformulär har jämförts med högpresterande och andra laglydiga ungdomar. Resultaten som kommit fram stöds inte av tidigare forskning då det finns inte någon skillnad i grad av självskattat impulsivitet mellan en grupp ungdomsbrottslingar och högpresterande eller andra laglydiga ungdomar.

Arbetet syftar till att uppmärksamma om en gängrelaterad, organiserad ungdomsbrottslighet börjat få fäste i Skåneregionen och vill i så fall belysa karaktären på brottsligheten och gängen. Vidare belyses offren, lokalisation och tidpunkter samt om polisen uppmärksammar det eventuella problemet och tar fram strategier. Material på området visar att den brottsaktive ungdomen är mellan 15-17 år och företrädesvis en pojke av utländskt ursprung. Han umgås i gäng med interna hierarkier där gängen märker ut områden som sina. Brotten är främst stöld/skadegörelse, våldsbrott, narkotikabrott och vapen är vanligt förekommande.

På senare år har sjukskrivningarna ökat och kostnaderna därmed skjutit i höjden. För att bromsa denna utveckling kräver nu regeringen företagen/organisationerna på ett ökat direktansvar för det egna företagets sjukskrivningar (till skillnad från det kollektiva ansvar som tidigare präglat området). Som en följd av de ökade sjukskrivningarna och direktansvaret så har både företagens och samhällets intresse för hälsoekonomi ökat. Ekonomer har länge påpekat hur kostnaderna för sjukskrivning varierar mellan olika individer och därmed förklarat de olika yrkesgruppers skiljda sjukskrivningstal med variationer av incitamentet för ?fusk?.

The object of this study was to meet with offenders and victims of crime who recently participated in victim-offender-mediation, in order to explore their experiences and feelings about it. The method of research was individual qualitative interviews with two offenders and two crime victims. The main questions aimed to find out how the participants felt about the mediation process, what experiences they had about the person they had to face during the meeting, and finally what thoughts they had about the crime and its consequences. In helping to analyze the results of the interviews,Reintegrative Shaming Theory and Theories of attribution were used. The former was used to try to explain the feelings resembling shame that emerged during the meeting, while the latter was helpful in order to understand the descriptions the participants used when they talked about the other person.