Sök:

Sökresultat:

2413 Uppsatser om Ekonomisk uppföljning - Sida 38 av 161

Marknadens HUmör -Hur pÄverkar det spekulationer kring delÄrsrapport?

Syfte Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om spekulationer före delÄrsrapport pÄverkas av börshumöret och sÄledes genererar abnormal avkastning i samband med att rapporten levereras. Teori HÀr presenteras teroin om den effektiva marknadshypotesen men det ges Àven en översikt av Àmnet behavioral finance idag och dess utveckling och intÄg pÄ den ekonomiska arenan. Metod Undersökningen har gjorts pÄ de bolag som Àr noterade pÄ a-listan mest omsatta utifrÄn riktlinjerna för en Event Study. Efter formulering av hypoteser testas dessa med ett t-test varav resultatet pesenteras i tabell sÄvÀl som diagram form. Analys Efter formulering av hypoteser testas dessa med ett t-test varav resultatet pesenteras i tabell sÄvÀl som diagram form.

Kreditbetyg à la Merton - anvÀndbart eller förkastligt?

Uppsatsen undersökte en alternativ metod att kreditbetygsÀtta företagsobligationer. Metoden Àr baserad pÄ en modell ursprungligen skapad av Merton (1974) och har modifierats av Byström (2003). Undersökningen utformades som en jÀmförelsestudie mellan kreditbetyg frÄn kreditvÀrderingsföretaget Moody?s och mÄtt pÄ konkursavstÄnd berÀknade ur Byströms modell. Modellen gör antagandet om effektiva kapitalmarknader och anvÀnder aktiekursinformation och mÄtt pÄ skuldsÀttningsgrad som enda informationskÀlla.

Barns rÀtt i kollision med denindividualiserade vÀlfÀrden? : Om barn i ekonomisk utsatthet - en risk att hamna utanförsamhÀllet och gÄ miste om rÀttigheter

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

En studie om hur sju aktörer upplever utmaningar och mo?jligheter i samverkansprocessen samt hur dessa hanteras vid mottagandet av ensamkommande flyktingbarn

Den 1 juli 1994 tra?dde lagen (1994:137) om mottagandet av asylso?kande barn i kraft och i den lagen regleras Migrationsverkets huvudansvar i denna fra?ga. Men den 1 juli 2006 tra?dde en reform av lagen i kraft ga?llande mottagandet, i syfte att fo?rba?ttra processen. Laga?ndringen innebar att kommunerna ista?llet skulle tillhandaha?lla boendet fo?r de ensamkommande barn som kommer till Sverige pa? grund av att den kompetens, erfarenhet och sto?d som kra?vs fo?r att mo?ta barn i sa?dana ha?r situationer finns hos socialtja?nsten inom kommunerna.

Kreditbedömning i fastighetsbranschen : Vilken information tar fastighetsbolag hÀnsyn till vid kreditbedömning av aktiebolag som hyresgÀster?

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur fastighetsbolag vÀrderar historisk ekonomiskinformation och information frÄn kompletterande kÀllor vid kreditbedömning av aktiebolagsom hyresgÀster. UtgÄngspunkten för studien var att de pÄ grund av den komplexakreditgivningen fastighetsbolagen har, sÄ mÄste de ta hÀnsyn till en rad faktorer. Förutom attta hÀnsyn till historisk ekonomisk information, sÄ bör fastighetsbolagen Àven ta hÀnsyn tillickefinansiella kÀllor som t.ex. hyresgÀstens affÀrsidé och hyresgÀstens kompetens somföretagsledare. Vi ville Àven undersöka om det fanns upparbetade rutiner förkreditbedömningen och om fastighetsbolagen gjorde skillnad vid kreditbedömningen avnystartade och etablerade företag.

Kan en avreglerad sjukförsÀkringsmarknad ge oss den sjukförsÀkring politiker vill att vi ska ha?

Hög sjukfrÄnvaro Àr en stÀndigt aktuell frÄga i Sverige. Förutom problemet med hög sjukfrÄnvaro i absoluta tal finns i Sverige Àven stora regionala skillnader i sjukfrÄnvaro som inte kan förklaras med skillnader i hÀlsostatus mellan olika regioner. För att sjukförsÀkringen ska fÄ mer karaktÀr av försÀkring med mindre godtycklighet i ersÀttningsbedömning krÀvs en tydligare koppling mellan risken som ska försÀkras bort och försÀkringens anvÀndande. FrÄgan som behandlas i denna uppsats Àr huruvida sjukförsÀkringens uppgift att hantera risk för inkomstbortfall pÄ grund av ohÀlsa samt att omfördela resurser mellan högrisk ? och lÄgriskindivider kan utföras mer effektivt och försÀkringsmÀssigt pÄ en konkurrensmarknad Àn med en enhetlig sjukförsÀkring.

Hade Ned Ludd rÀtt?

Uppsatsen behandlar frÄgan om huruvida högre takt i produktivitetsutvecklingen pÄverkar sysselsÀttningsgraden negativt i en ekonomi dÄ förbÀttringar i arbetsbesparande teknologi medför lÀgre efterfrÄgan pÄ arbete. FrÄgestÀllningen har uppkommit med jÀmna mellanrum genom historien sedan den första industriella revolutionen utan att nÄgot lÄngsiktigt samband kunnat bekrÀftas. Uppsatsens undersökning av 10 OECD lÀnder mellan 1979 och 2003 finner inte heller stöd för ett sÄdant lÄngsiktigt samband. DÀremot finns starkt stöd för att produktivitetsutveckling har negativ inverkan pÄ sysselsÀttningen pÄ bÄde kort och medelfristig sikt. UtifrÄn detta kan arbetstillfÀllen rÀddas pÄ kort och medelfristig sikt men inte pÄ lÄng sikt dÄ de, inom tillverkningssektorn och Àven generellt, ser ut att minska oavsett takten i produktivitetsutvecklingen.

MÄngfald pÄ företag

Titel: MÄngfald pÄ företag - nödvÀndigt ont eller en förutsÀttning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gÀllande sambandet mellan mÄngfald i personalsammansÀttningen pÄ företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och pÄstÄr man inom den akademiska vÀrlden att sambandet Àr positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillrÀckligt mycket. SÄledes saknas tillrÀckligt empiriskt stöd som kan rÀttfÀrdiga antagelserna. Vi har dÀrför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjÀlp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap. Denna kunskap Àr sÀrskilt viktigt och intressant för vinstdrivande företag, dÄ dessa alltmer befinner sig i en mer och mer globaliserad och multikulturell omvÀrldsmiljö som de Àr beroende av. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att öka kunskapen om hur mÄngfald i företagets humankapital pÄverkar företag utifrÄn ett ekonomiskt perspektiv.

SjukvÄrdssystem i förÀndring - en jÀmförelse mellan Sverige, Danmark och Norge

Tanken med denna uppsats Àr att jÀmföra Sveriges sjukvÄrdssystem med Danmarks och Norges och analysera om en liknande reform med ökad centralisering, som skett i Norge och som kommer att ske i Danmark, Àr ett alternativ för Sverige. Alla tre lÀnderna har en historia med decentraliserad, offentligt tillhandahÄllen sjukvÄrd och vikten lÀggs vid allas rÀtt till lika vÄrd. Solidarisk finansiering med skatter Àr en sjÀlvklarhet för dessa tre lÀnder. Reformerna som skett i Norge och planeras i Danmark innebÀr att man gÄr ifrÄn den traditionella modellen och mer ansvar och makt flyttas över pÄ staten. De danska och norska motsvarigheterna till Sveriges landsting lÀggs ner och nya sjukvÄrdsregioner bildas.

Kreditgivning och ekonomisk kris - om nystartade företag ur bankens perspektiv

Nyföretagandet Àr viktigt för förnyelsen av nÀringslivet, men en stor del av de nya företagen gÄr i konkurs inom ett par Är. Som en följd av den höga risken med finansiering av sÄdana bolag mÄste kreditgivarna göra en noggrann bedömning av det tilltÀnkta företagets potential. DÄ ingen historisk information finns tillgÀnglig mÄste kreditgivaren hitta andra vÀgar att bedöma kreditrisken. Att kreditgivaren sedan har en god uppföljning av beviljade krediter Àr ett sÀtt att förmÄ de nya företagen att överleva den första svÄra tiden, dÄ varningssignaler pÄ sÄ sÀtt upptÀcks i ett tidigt skede. Vi har med anledning av ovanstÄende funnit det intressant att undersöka hur kreditgivaren arbetar med nystartade företag. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur kreditgivare agerar nÀr det gÀller finansiering av nystartade företag samt föra en diskussion kring hur kreditgivaren kan förbÀttra sin identifiering och uppföljning av varningssignaler.

Vilka faktorer har pÄverkat den ekonomiska tillvÀxten i Afrika? -en empirisk studie under perioden 1989-2004

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka varför Afrika har haft sÄ dÄlig tillvÀxt de senaste sexton Ären jÀmfört med resten av vÀrlden. Paneldata frÄn 41 afrikanska lÀnder mellan Ären 1989 och 2004 anvÀnds för att undersöka Ätta variablers pÄverkan pÄ den ekonomiska tillvÀxten. Variablerna som ska granskas Àr sparande, humankapital, inflation, inflation i kvadrat, bistÄnd, öppenhet, jÀmstÀlldhet och aids. Fokus ligger pÄ aids och jÀmstÀlldhet, eftersom de inte varit föremÄl för tidigare empirisk forskning i samma utstrÀckning som de andra variablerna. Regressioner gjordes dels över ett treÄrsintervall och dels över ett femÄrsintervall för att undersöka hur variablerna pÄverkar tillvÀxten för olika tidsperioder.

Briband : Vattendistribueringssystem

Uppdraget som gavs av Brimer VA Produktion AB i Osby var att ?föra fram deras nya vattenledningssystem i ljuset?, göra en FEM-berÀkning pÄ en detalj i systemet och ta fram en ekonomisk samt teknisk jÀmförelse mot det traditionella vattenledningssystemet. BÀsta lösningen pÄ uppgiften var att visualisera vattenledningssystemet med hjÀlp av animerade filmer. Detta med tanke pÄ att visualisering har ingÄtt till stor del i utbildningen Virtuell Produktutveckling & Design..

Vad betyder det finansiella systemet för den ekonomiska utvecklingen?

Abstract: Syfte:Är att se vad det finansiella systemet betyder för den ekonomiska tillvĂ€xten och varför det var skillnad mellan de jĂ€mförda lĂ€nderna, Canada, Japan och Sverige under Golden Age perioden 1950-73. Har studerat BNP-tal, kapitaltillgĂ„ng, kreditgivning och ekonomisk politik, samt storleken pĂ„ befolkningen och des's ökning, för att pĂ„ detta sĂ€tt bĂ€ttre belysa BNP-talet's storlek i sig och förstĂ„ bakomliggande faktorer till skillnaderna i statistiken. Metod: Uppsatsen har gjort's genom statistiska analyser (kvantitativ metod) frĂ„n Penn World Table gĂ€llande BNP-talet och kapitaltillgĂ„ng, samtidigt har jag gjort en fördjupning i form av en litteraturstudie (kvalitativ metod) som jĂ€mfört det finansiella systemet, och dĂ€r fram för allt kreditgivningen och den ekonomiska politiken har jĂ€mfört's mellan lĂ€nderna. Resultat: Att enbart gĂ„ in och titta pĂ„ BNP-talet under en period har sina begrĂ€nsningar pĂ„ grund av olika effekter. Till exempel var i tillvĂ€xtcykeln landet befinner sig i.

en Verkstad-kreativ mötesplats i Helsingborg

Projektet handlar om social och ekonomisk hÄllbarhet. Hur kan Söder i Helsingborg bli en dynamisk och hÄllbar stadsdel? Syftet Àr att ta bort den barriÀr som finns mellan stadsdelarna Norr och Söder i Helsingborg och inföliva mer liv pÄ Söder. Genom att skapa en mÄlpunkt, en ny mötesplats, kan det generera och i sin tur kan mer liv skapas..

DELTIDSARBETSLÖSHETEN I SVERIGE - En studie om utveckling och bestĂ€mningsfaktorer

UndersysselsÀttning eller ofrivillig deltidsarbetslöshet Àr vanligt förekommande pÄ arbetsmarknaden i Sverige idag. Liksom deltidsarbete domineras Àven ofrivillig deltidsarbetslöshet av kvinnor. Men Àven mÀn Àr bÄde deltidssysselsatta och ofrivilligt deltidsarbetslösa. Syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka grupper som Àr ofrivilligt deltidsarbetslösa samt hur fenomenet pÄverkas av arbetslöshetsersÀttningen. Data som anvÀnds i uppsatsen Àr frÄn Statistiska centralbyrÄns arbetskraftsundersökningar samt statistik frÄn Arbetsmarknadsverket.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->