Underordningen av kvinnor som grupp har på global nivå länge varit en fråga som stått i skuggan av traditionella politiska frågor. Sedan 1979 har det dock funnits en kvinnokonvention stadgad av FN, CEDAW, som har som mål att genom internationell lagstiftning garantera kvinnor samma rättigheter som män på alla områden av det offentliga livet. Ändå finns det många indikationer som visar att kvinnor fortfarande inte i praktiken har samma möjligheter som män. Syftet med denna uppsats är att definiera de punkter som är bristfälliga med CEDAW och som därmed utgör ett hinder för uppluckringen av de patriarkala strukturerna, och lägga fram The Mexico City Policy som ett exempel på sådana hinder i internationell politik. Vidare är syftet även att med hjälp av radikalfeministisk teori argumentera för varför man bör ta i beaktande diskriminering av kvinnor även i den privata sfären.

Bakgrunden till denna uppsats är att den ekonomiska brottsligheten inom svenskt näringsliv kostar företagen och, i förlängningen, samhället stora belopp varje år. Uppsatsen fokuserar på förskingring och trolöshet mot huvudman, två brott som i huvudsak utförs av en anställd eller någon i en förtroendeposition. Uppsatsen följer en tråd där läsaren först får en förståelse för ekonomisk brottslighet i allmänhet, hur gärningsmannen ser ut och därefter hur brotten upptäcks. Externa kontrollinstanser som tillsynsmyndigheter har ofta en lagstadgad skyldighet att polisanmäla vid misstanke om brott, men rapporter från PwC visar att företagens interna kontrollmiljö har förbättrats på senare år, vilket innebär att företagen upptäcker en större andel av brotten. Detta innebär att det i större utsträckning är företagens beslut om ett brott skall polisanmälas eller inte.

Vinterkriget 1939-1940 väckte, hos det svenska folket, starka känslor av samhörighet med Finland och många valde att aktivt ställa upp på de finska bröderna och systrarnas sida. Efter påtryckningar beslutade Sveriges regering att ge tillåtelse att bilda en frivillig militärstyrka och som ett led i detta bildades en frivillig flottilj, F19. F19 deltog i Vinterkriget mellan januari och mars 1940. Denna uppsats undersöker hur flottiljen och dess uppgifter överrensstämde med regeringens politik före, under och efter konflikten. Under Vinterkriget, liksom hela andra världskriget syftade den svenska regeringens politik till att till varje pris undvika att dras in i kriget.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur genusrelationer reproduceras och förändras genom familjekulturer som formar praktisk hjälp mellan generationer i Sverige. Här studeras den hjälp som föräldrar ger till sina vuxna barn, och särskilt till vuxna barn med egna barn. Uppsatsen undersöker ur ett mottagar- och ett givarperspektiv både hur vanligt förekommande hjälpen är och vilka faktorer som avgör vem som får och ger hjälp. Dessutom analyseras könsstrukturer i den hjälp som ges och huruvida de strukturerna påverkas av om det finns barn i mottagarfamiljen. Metoden för uppsatsen är kvantitativ analys av enkätsvar kombinerat med lit-teraturstudie av tidigare forskning på området. Materialet har hämtats ifrån forskningsprojektet ?Familjeband mellan generationer.

Ekonomisk brottslighet är ett samhällsproblem som påverkar alla. Det är ett stort problem för företag världen över oberoende av vilken industri eller vilket land företaget befinner sig i. Ekonomisk brottslighet har ingen klar definition, men sägs vara brott som sker inom ramen för en lagligt bedriven näringsverksamhet och för vinnings skull. Ekobrott påverkar inte bara företag utan även stat och den enskilda människan.Syftet med denna uppsats är att beskriva den ekonomiska brottslighetens utveckling. Vi vill redogöra för orsakerna till varför ekobrott sker och genom detta undersöka om ekobrotten verkligen ökar eller om de endast uppmärksammas mer.

Män och kvinnor framställs på olika sätt i massmedia. Mannen förekommer mer ityngre ämnen i artiklar som handlar om politik, makt och seriösa krönikor medankvinnan figurerar mer i nöjen, feature och artiklar om skönhet. I nyhetsmedier ärmannen den som får ta mest plats och kvinnan är underrepresenterad. Eftersommedias bild av omvärlden påverkar samhället och mottagarna kan medias version avgenus skapa en stereotyp bild av hur kvinnan och mannen ska vara.Studien bygger på en kvantitativ- och en kvalitativ innehållsanalys där fotografier itidningen Aftonbladet analyserades under en vecka. Undersökningens frågor byggerpå ett genusperspektiv och som analysredskap användes den semiotiskabildanalysmodellen.Resultatet visar att mannen är överrepresenterad i Aftonbladet och att kvinnan intefinns med i samma utsträckning.

Denna uppsats undersöker om tjänstesektorns storlek har någon effekt på ett lands ekonomiska tillväxt. Data för 92 länder under perioden 1975 till 2003 skattas i en dynamisk panelregression med tre alternativa metoder. Resultaten visar genomgående att effekten är negativ, dock med frånvaro av signifikans för vissa estimat. Detta resultat är i linje med den teoretiska bakgrunden som predicerar att produktivitetstillväxt är svårt att uppnå i tjänsteproduktion. Vidare säger teorin att den ekonomiska tillväxten blir lägre i länder med stor tjänstesektor eftersom långsiktig tillväxt per capita ytterst beror på produktivitetstillväxt.

This bachelor thesis examines the relation between countries? degree of economic freedom and their economic performance. Economic freedom as a concept is defined as the degree of market economy within a nation.The variable of measure that is used is the Frasier institute Economic freedom of the world index (EFI). The paper is built upon the Solow growth model and is extended by incorporation of additional variables; among which of course economic freedom. The study is performed through regression analysis, based on the neoclassical model both on rich countries, poor countries and on all investigated countries.Two investigations are performed: i) the impact from economic freedom on countries level of GDP per capita and ii) the impact from economic freedom on the growth rate in GDP per capita.The finding is that economic freedom can be seen as a relevant determinant of differences in GDP per capita growth rates between nations.

Denna uppsats utreder för ett urval av 80 länder hypotesen att inkomstojämlikhet mätt i ginikoefficienten har en negativ påverkan på ekonomisk tillväxt mätt i BNP/capita. Utgångspunkten är att finna stöd för tidigare forskning på inkomstojämlikhetens påverkan på tillväxten. Den empiriska undersökningen görs med linjär regressionsanalys i fyra modeller där tillväxt är den beroende variabeln, ginikoefficienten den oberoende samt ett antal kontrollvariabler för initial BNP-nivå, demokrati, utbildning, handel, livslängd, rättssäkerhet och korruptionskontroll. Resultaten visar ett signifikant, men svagt, negativt samband mellan tillväxt och ojämlikhet. Dock lider modellerna av möjliga problem med endogenitet samt multikollinearitet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka begreppet ?mjuk makt?. Mjuk makt är en relativt ny term som myntades av statsvetaren Joseph Nye år 1990. Sedan dess har detta nya begrepp förändrat hur vi ser på internationell makt. Genom användandet av attraktion och lockelse använder sig stater av mjuk makt för att få inflytande.

Forskningen om ekonomisk tillväxt och ekonomistyrning är omfattande men fokuserar oftast på dessa områden separat. I denna studie undersöks därför hur gasellföretag styr mot tillväxt samt vilken effekt ekonomistyrning har på de olika tillväxtfaktorerna. Studien genomfördes med en enkätundersökning av kvantitativ karaktär där 150 företag som fått utmärkelsen gasellföretag mellan år 2010-2014 deltog. Samtliga deltagande företag har sitt säte i Sverige och är representerade i fler än 30 branscher. Syftet med studien var att kartlägga hur gasellföretag styr mot framtida ekonomisk tillväxt.

Konkurrensrätt utgör ett svårdefinierat rättsområde. En av de grundläggande orsakerna till detta är att rättsområdet bygger på en ovanligt blandning av juridik och nationalekonomi. Denna uppsats undersöker samspelet mellan dessa två akademiska inriktningar utifrån frågeställningen ?hur stor betydelse har ekonomisk analys och argumentation inom svensk konkurrensrätt?? Frågeställningen undersöks och analyseras på grundval av intervjuer med sju personer verksamma på det svenska konkurrensrättsområdet. Intervjupersonerna består av ekonomer respektive jurister från domstolsväsendet, Konkurrensverket och privata advokatbyråer.

Den här uppsatsen grundar sig i problemet med ekonomisk brottslighet i restaurangbranschen. Restaurangbranschen är en av de branscher där ekonomisk brottslighet anses förekomma i störst utsträckning.Syftet med uppsatsen är att utreda vilka åtgärder som vidtagits för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten inom restaurangbranschen samt vilka effekter åtgärderna fått.Uppsatsen baseras på en undersökning gjord genom litteratursökning och intervjuer. Totalt har sex intervjuer genomförts, bestående av respondenter från restauranger, revisor, redovisningskonsult samt Skatteverket. En avgränsning har gjorts till restauranger i Karlstadsområdet.Uppsatsens fokus har lagts på införandet av krav på personalliggare, vilket gäller sedan den 1 januari 2007 samt krav på certifierat kassaregister, som gäller sedan den 1 januari 2010. Dessa krav undersöks närmre och diskussion runt deras tänkbara effekter förs.Slutsatsen av undersökningen visar att det är svårt att beräkna omfattningen av den ekonomiska brottsligheten och att det förmodligen finns ett mörkertal bakom den statistik som förs.

Titel:?Vi vill ha kostnadsreducering!? ? En studie kring kundvärde inom en ekonomisk föreningÄmne/kurs: Företagsekonomi III ? Marknadsföring, inklusive examensarbete, 30 hp.Författare Emmelie Nilsson och Sandra JohanssonHandledare:Niklas ÅkermanExaminator:Christine TidåsenNyckelord:Dubbelriktade kundrelationer, nätverk, relationer, kundvärde, värdeskapande, fokusgrupper, B2B, konkurrensfördelFrågeställning:Vad karaktäriserar kundvärde i en B2B-relation, då leverantören är en ekonomisk förening, som ägs av sina kunder?Syfte:Syftet var att skapa förståelse kring hur en ekonomisk förening, med både enkelriktade och dubbelriktade kundrelationer, kan stärka sin position på marknaden genom att öka det kundupplevda värdet.Delsyftet var att skapa en förståelse för hur värdet skiljer sig beroende på om:1) Kunden enbart har rollen som köpare gentemot leverantören.2) Kunden har både rollen som köpare och säljare gentemot leverantören.Teori:Den teoretiska referensramen grundar sig på teorier kring ämnena nätverk, relationer, kundvärde och värdeskapande.Metod:I studien har vi valt en kvalitativ ansats där 24 deltagare har diskuterat i fyra olika geografiskt genomförda fokusgrupper. Vi har även utfört öppna diskussioner med Kalmar Lantmäns försäljningsansvarig samt produktansvarig.Slutsats:Som vår slutsats skapade vi vår egen modell för upplevt kundvärde som består av två lager, ett flertal faktorer och kostnadsreduceringar. Dessa påverkas i sin tur av det vi kom att kalla för vi-värdet, som är en känsla som uppkommer speciellt i och med den ekonomiska föreningen. De kunder som också är leverantörer upplever kundvärdet på liknande sätt men tilläggs ytterligare en faktor som behandlar denna situation..

Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrån två huvudteorier, förståelsestyrning med tillämpning av modellerna värdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillämpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. Därefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt språk som underlättar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör även för olika roller som personalen på ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi läst lämplig litteratur som innehåller de senaste teorierna och modellerna på området ekonomisk styrning samt skriftliga källor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner på motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet är att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt på Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utsträckning, och till vilken grad, de tillämpar teorierna ansvar och förståelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjälp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt språk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger på att producera motorer endast för egna interna kunder.