Sök:

Sökresultat:

2369 Uppsatser om Ekonomisk pćfrestning - Sida 35 av 158

Rwandas IKT-infrastruktur

Uppsatsen forskar i tvÄ lÀnder som har gjort stora satsningar pÄ IKT-infrastruktur och som har genomgÄtt stor utveckling efter just dessa satsningar. LÀnderna vi valt att studera och jÀmföra Àr Singapore och Rwanda. Singapore som för 40 Är sedan var ett utvecklingsland, men efter stora satsningar pÄ IKT-infrastruktur under 70-talet, idag 2013 Àr ett av de ekonomiska starkaste lÀnderna i vÀrlden med en hög konkurrenskraft . Vi har anvÀnt Singapore som jÀmförelse mot ett av dagslÀgets utvecklingslÀnder Rwanda. Rwanda drog Är 2000 igÄng en plan vid namn Rwanda Vision 2020 som ska göra Rwanda till just ?Afrikas Singapore?.

The Post-Earnings-Announcement-Drift - PÅ den svenska marknaden

Sammanfattning Uppsatsens titel: The Post-Earnings-Announcement-Drift - PĂ„ den svenska marknaden. Seminariedatum: 2008-06-02 Ämne/Kurs: NEKM01 ? Examensarbete magisternivĂ„ 15hp Författare: Stefan Setterlund Handledare: Hossein Asgharian Fem nyckelord: The Post-Earnings-Announcement-Drift, earnings momentum, anomalier, oförvĂ€ntade vinster, likviditet. Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om fenomenet the postearnings-announcement-drift (PEAD), eller earnings momentumsom det ocksĂ„ brukar benĂ€mnas som, finns pĂ„ den svenskaaktiemarknaden. Detta för att se om man eventuellt kan bilda envinstgivande lĂ„ng/kort strategi genom att utnyttja dessa vĂ€lkĂ€ndaanomalier.

Kyckling frÄn uppfödning till konsument : en fallstudie

The aiming with this project is to find out if a small scale chicken production can be profitable, from day-old chicks to a processed smoked product out to stores and consumers. The products will not be available in the stores all the time because we will give the customers quality rather than quantity, so when the product can?t be found in the stores the customers will ask for it. The conclusion I found out is that it might be hard to raise chickens in these scale from an economic point of view the costs for transport, logistics, slaughter and marketing are to high..

Laparoskopisk versus öppen appendektomi vid blindtarmsinflammation - en kostnadseffektanalys

I Sverige drabbas ungefÀr var sjÀtte person av en inflammerad blindtarm, akut appendicit. Detta gör att blindtarmsoperationer, appendektomier, Àr en av de vanligaste kirurgiska ÄtgÀrderna som genomförs runt om pÄ landets sjukhus. Idag kan appendektomier genomföras pÄ tvÄ olika sÀtt, antingen som en öppen appendektomi eller som en laparoskopisk appendektomi. Vid en öppen appendektomi avlÀgsnas blindtarmsbihanget genom ett snitt i bukens nedre högra del och vid en laparoskopisk appendektomi avlÀgsnas blindtarmsbihanget med hjÀlp av titthÄlskirurgi. MÄnga randomiserade och kontrollerade prövningar har gjorts dÀr de bÄda operationsmetoderna har utvÀrderats, men trots detta sÄ har man fortfarande inte kommit fram till nÄgot definitivt resultat angÄende vilken metod som, med hÀnsyn till bÄde kostnader och effekter, Àr den bÀsta.

HÄller Sveriges statsfinanser över tiden?

HÄller Sveriges statsfinanser över tiden? Annika Lignell och Oskar BuhreInledning: Om nÄgra Är har vi anledning att misstÀnka att den svenska vÀlfÀrden kommer att försÀmras om inget görs den nÀrmast tiden. NÀr 1940- talets baby-boom gÄr i pension kommer troligtvis underskottet i Sveriges statsfinanser att vara högt och framtidens arbetskraft, alltsÄ vi, fÄr betala för 50 procent fler pensionÀrer Àn idag. Med fler sjukskrivningar, ett nytt pensionssystem och fler förtidspensionÀrer Àr det intressant att följa utvecklingen eftersom finansieringen av vÀlfÀrdssystemet baseras pÄ skatteintÀkter. Syfte: Vi avser att analysera om Sveriges statsfinanser Àr hÄllbara i framtiden genom att berÀkna kostnaderna för de Ätaganden som kan bli följden med dagens politik och berÀkna en eventuell obalans i statsbudgeten.

Vad Àr ekonomisk brottslighet? : En kvalitativ studie om hur en effektiv ekobrottsbekÀmpning bör bedrivas

Den ekonomiska brottsligheten Ă€r ett allvarligt och vĂ€xande samhĂ€llsproblem som drabbarsĂ„vĂ€l stat och kommun som enskilda medborgare. Ekobrottsmyndigheten inrĂ€ttades Ă„r 1998och Ă€r en specialistmyndighet som ligger under Åklagarmyndigheten. Ekobrottsmyndighetenhar ett stort ansvar och spelar en viktig roll nĂ€r det gĂ€ller att bekĂ€mpa den ekonomiskabrottsligheten i vĂ„rt samhĂ€lle. Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att undersöka hurekobrottsbekĂ€mpningen i Sverige bedrivs idag samt vilka brottsförebyggande faktorer somfinns. Studien begrĂ€nsas till att omfatta den ekonomiska brottsligheten i eller med anknytningtill en i huvudsak legal nĂ€ringsverksamhet.För att besvara vĂ„r problemformulering genomförde vi fem personliga intervjuer.

Digital v?rd och fysiska k?er - en studie av n?tl?karkostnadernas p?verkan p? tillg?ngligheten i prim?rv?rden

Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

Lagen om anmÀlningsplikt : En retrospektiv studie 1999-2013

SammanfattningTitel: Lagen om anmÀlningsplikt ? en retrospektiv studie 1999-2013.NivÄ och Àmne: Kandidatuppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Samir DzaficHandledare: Marianne KullenwallExaminator: Jim AndersénNyckelord: Revisor, revision, tystnadsplikt, anmÀlningsplikt, förvÀntningsgap, oberoende, kompetensBakgrund:Ekonomisk brottslighet Àr ett vÀxande problem, bÄde i Sverige och internationellt. Sedan den 1 januari 1999 har en revisor skyldighet att företa vissa ÄtgÀrder vid misstanke om brott i ett bolag som han eller hon granskar. BestÀmmelserna hÀrom finns i aktiebolagslagens (2005:551) nionde kapitel 42-44 §§. Innan anmÀlningsplikten infördes var det praktiskt omöjligt för revisorn att anmÀla misstanken om brott pÄ grund av revisorns tystnadsplikt enligt 41 § i ABL nionde kapitel.

Marknadens HUmör -Hur pÄverkar det spekulationer kring delÄrsrapport?

Syfte Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om spekulationer före delÄrsrapport pÄverkas av börshumöret och sÄledes genererar abnormal avkastning i samband med att rapporten levereras. Teori HÀr presenteras teroin om den effektiva marknadshypotesen men det ges Àven en översikt av Àmnet behavioral finance idag och dess utveckling och intÄg pÄ den ekonomiska arenan. Metod Undersökningen har gjorts pÄ de bolag som Àr noterade pÄ a-listan mest omsatta utifrÄn riktlinjerna för en Event Study. Efter formulering av hypoteser testas dessa med ett t-test varav resultatet pesenteras i tabell sÄvÀl som diagram form. Analys Efter formulering av hypoteser testas dessa med ett t-test varav resultatet pesenteras i tabell sÄvÀl som diagram form.

Kreditbetyg à la Merton - anvÀndbart eller förkastligt?

Uppsatsen undersökte en alternativ metod att kreditbetygsÀtta företagsobligationer. Metoden Àr baserad pÄ en modell ursprungligen skapad av Merton (1974) och har modifierats av Byström (2003). Undersökningen utformades som en jÀmförelsestudie mellan kreditbetyg frÄn kreditvÀrderingsföretaget Moody?s och mÄtt pÄ konkursavstÄnd berÀknade ur Byströms modell. Modellen gör antagandet om effektiva kapitalmarknader och anvÀnder aktiekursinformation och mÄtt pÄ skuldsÀttningsgrad som enda informationskÀlla.

Barns rÀtt i kollision med denindividualiserade vÀlfÀrden? : Om barn i ekonomisk utsatthet - en risk att hamna utanförsamhÀllet och gÄ miste om rÀttigheter

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Kreditbedömning i fastighetsbranschen : Vilken information tar fastighetsbolag hÀnsyn till vid kreditbedömning av aktiebolag som hyresgÀster?

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur fastighetsbolag vÀrderar historisk ekonomiskinformation och information frÄn kompletterande kÀllor vid kreditbedömning av aktiebolagsom hyresgÀster. UtgÄngspunkten för studien var att de pÄ grund av den komplexakreditgivningen fastighetsbolagen har, sÄ mÄste de ta hÀnsyn till en rad faktorer. Förutom attta hÀnsyn till historisk ekonomisk information, sÄ bör fastighetsbolagen Àven ta hÀnsyn tillickefinansiella kÀllor som t.ex. hyresgÀstens affÀrsidé och hyresgÀstens kompetens somföretagsledare. Vi ville Àven undersöka om det fanns upparbetade rutiner förkreditbedömningen och om fastighetsbolagen gjorde skillnad vid kreditbedömningen avnystartade och etablerade företag.

Kan en avreglerad sjukförsÀkringsmarknad ge oss den sjukförsÀkring politiker vill att vi ska ha?

Hög sjukfrÄnvaro Àr en stÀndigt aktuell frÄga i Sverige. Förutom problemet med hög sjukfrÄnvaro i absoluta tal finns i Sverige Àven stora regionala skillnader i sjukfrÄnvaro som inte kan förklaras med skillnader i hÀlsostatus mellan olika regioner. För att sjukförsÀkringen ska fÄ mer karaktÀr av försÀkring med mindre godtycklighet i ersÀttningsbedömning krÀvs en tydligare koppling mellan risken som ska försÀkras bort och försÀkringens anvÀndande. FrÄgan som behandlas i denna uppsats Àr huruvida sjukförsÀkringens uppgift att hantera risk för inkomstbortfall pÄ grund av ohÀlsa samt att omfördela resurser mellan högrisk ? och lÄgriskindivider kan utföras mer effektivt och försÀkringsmÀssigt pÄ en konkurrensmarknad Àn med en enhetlig sjukförsÀkring.

Hade Ned Ludd rÀtt?

Uppsatsen behandlar frÄgan om huruvida högre takt i produktivitetsutvecklingen pÄverkar sysselsÀttningsgraden negativt i en ekonomi dÄ förbÀttringar i arbetsbesparande teknologi medför lÀgre efterfrÄgan pÄ arbete. FrÄgestÀllningen har uppkommit med jÀmna mellanrum genom historien sedan den första industriella revolutionen utan att nÄgot lÄngsiktigt samband kunnat bekrÀftas. Uppsatsens undersökning av 10 OECD lÀnder mellan 1979 och 2003 finner inte heller stöd för ett sÄdant lÄngsiktigt samband. DÀremot finns starkt stöd för att produktivitetsutveckling har negativ inverkan pÄ sysselsÀttningen pÄ bÄde kort och medelfristig sikt. UtifrÄn detta kan arbetstillfÀllen rÀddas pÄ kort och medelfristig sikt men inte pÄ lÄng sikt dÄ de, inom tillverkningssektorn och Àven generellt, ser ut att minska oavsett takten i produktivitetsutvecklingen.

MÄngfald pÄ företag

Titel: MÄngfald pÄ företag - nödvÀndigt ont eller en förutsÀttning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gÀllande sambandet mellan mÄngfald i personalsammansÀttningen pÄ företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och pÄstÄr man inom den akademiska vÀrlden att sambandet Àr positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillrÀckligt mycket. SÄledes saknas tillrÀckligt empiriskt stöd som kan rÀttfÀrdiga antagelserna. Vi har dÀrför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjÀlp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap. Denna kunskap Àr sÀrskilt viktigt och intressant för vinstdrivande företag, dÄ dessa alltmer befinner sig i en mer och mer globaliserad och multikulturell omvÀrldsmiljö som de Àr beroende av. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att öka kunskapen om hur mÄngfald i företagets humankapital pÄverkar företag utifrÄn ett ekonomiskt perspektiv.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->