During Sweden's economic crisis in the early 1990s a governmental committe of prominent economic and political experts were gathered to produce an analysis of and suggestions to the solution of that crisis. The committe produced a report that became widely commented in the media and in parliment. The report anc the reception of it gives us insights in how the boundaries between social science and politics are created an how new fields of expertise is added to a science. This thesis uses a constructivist approach to explore how the techniques of the economic science were made into credible means of knowöedge production outside of the field where it traditionally holds epistemological authority. Working from the assumption that language does things to the objects that it describes I claim that the episode investigated in this thesis was shaped by the committee's ability to define the economic crissi and thus making it into a knowable object.

Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstÄtt före 1998 som en skuld, utan ska istÀllet redovisa den som en post inom linjen pÄ balansrÀkningen.Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre Àn vad det skulle varit om pensionsskulden var medrÀknad. Precis sÄ agerar ocksÄ de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och anvÀnder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undantrÀngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. VarifrÄn ska kommunen fÄ pengar?Kan man sÀga att dagens kommunala redovisningsregler upprÀtthÄller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hÀnsyn till? Med ett kommunalt sjÀlvstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att sjÀlva styra sin verksamhet.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hÄllbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar pÄ vilken kunskap eleverna har om hÄllbar utveckling, hur de anvÀnder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrÄn de har fÄtt sin kunskap. Resultaten har baserats pÄ en enkÀtundersökning och intervjuer med elever i Är 6, i en ort med goda socioekonomiska förhÄllanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt lÄg kunskap och att lÀrandesituationerna i skolan Àr fÄ inom omrÄdet hÄllbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling..

De flesta politiska riktlinjer har idag en hÄllbar samhÀllsutveckling som övergripande och gemensam nationell ambition. Det innebÀr att uppsatta mÄl för ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet ska nÄs i samverkan mellan aktörer frÄn olika sektorer och pÄ olika beslutsnivÄer. Att förstÄ vad det innebÀr pÄ lokal och regional nivÄ, och hur man kan nÄ de mÄlen, Àr inte sÄ enkelt. Syftet med denna studie Àr att skapa ett underlag som kan anvÀndas i arbetet med hÄllbar landsbygdsutveckling, inom den informella regionen Bergslagen i Sverige. Hinder och möjligheter för hÄllbar landsbygdsutveckling har analyserats genom att arrangera fokusgruppdiskussioner med olika intressegrupper i samhÀllet.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att studera, beskriva och analysera högstadieelevers förstÄelse om hÄllbar utveckling i Àmnet hem- och konsumentkunskap. TvÄ forskningsfrÄgor har formulerats för att besvara syftet. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av bÄde enkÀter och intervjuer och för att tolka resultatet har en innehÄllsanalys gjorts. DÀr kunde fyra kategorier urskiljas: Mat och miljömÀrkning, JÀmstÀlldhet, Etik, normer och vÀrderingar samt Energi och miljöproblem. Kategorierna Àr Ätskilda men inte sÄ distinkt eftersom de överlappar varandra i vissa avseenden.

Inför folkomröstningen om införandet av Euron och deltagande i tredje steget av den ekonomiska och monetÀra unionen 14 september 2003 debatterades de automatiska stabilisatorerna livligt. En fördel som framfördes var deras snabba reaktion vid konjunkturförÀndringar. Studeras stabilisatorerna en aning nÀrmare Àr detta antagandet inte helt uppenbart. I debatten nÀmndes ocksÄ stabilisatorerna som en vital del av stabiliseringspolitiken men nÄgra empiriska bevis pÄ storleken presenterades aldrig. Jag bestÀmde mig dÀrför att gÄ till grunden med frÄgan om de automatiska stabilisatorerna för att undersöka om de var tillrÀckliga för ett EMU medlemskap.

sustainable development, environment.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

Uppsatsens syfte Àr att analysera om och i sÄ fall hur införandet av en marknad för utslÀppsrÀtter, EU ETS, The European Union Greenhouse Gas Emission Trading Scheme, Àr en effektiv ÄtgÀrd för att ÄtgÀrda externalitetsproblemet vÀxthuseffekten. Uppsatsens slutsatser Àr att införande av EU ETS medför större samhÀllsekonomisk vinst Àn om EU ETS ej införts. Nuvarande utformning av EU ETS omfattar inte alla verksamheter som bidrar med utslÀpp av vÀxthusgaser och mÄste dÀrför kompletteras med andra styrmedel för att uppnÄ reduktionsmÄlet. EU ETS kan bli ett effektivare styrmedel om fler sektorer omfattas i handeln, exempelvis transportsektorn som i Sverige Àr den sektor som förvÀntas öka sina utslÀpp. Handelsystemet kan Àven effektiviseras genom att tilldelningen av utslÀppsrÀtter sker via försÀljning istÀllet för att vara gratis.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

Syftet med uppsatsen Àr att empiriskt testa om det gÄr att fÄ överavkastning jÀmfört med MSCI Europe index, med hjÀlp utav rekommendationsestimat hÀmtat frÄn FactSet databas. Vald tidsperiod Àr mellan den 31/10/2002 och den 31/10/2006. UtifrÄn detta vill författaren se om det gÄr att avgöra hur effektiv marknaden/prissÀttningen Àr. Strategin Àr att anvÀnda sig utav Buy, Overweight, Hold, Underweight och Sell estimat och köpa in dessa rekommendationer i fem lika stora portföljer. (20% av MSCI Europe:s marknadsvÀrde i varje portfölj.) Rebalansering sker vid behov pÄ mÄnadsbasis efter rÄdande estimat.

Risker finns vid alla typer av investeringar. Det kan vara i form av ekonomiska risker, miljörisker, hÀlsorisker, etc. Hur en verksamhet hanterar risker och vilken syn de har pÄ risker Àr beroende av i vilket sammanhang de Àr verksamma i och vilken typ av investering det handlar om. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur kommunala bolag resonerar nÀr det gÀller riskhantering vid miljöinvesteringar. Undersökningen riktar in sig mot det kommunalÀgda VA- och avloppsbolaget i Varbergs- och Falkenbergs kommun ? Vatten och Miljö i VÀst AB (VIVAB).

The difference between the public sector and the private sector in Sweden was once very small. These sectors have been united as well for the people, the organizations as for the finances. During the 1960ÂŽs and 1970ÂŽs the public sector in Sweden was expanding and after the 1980ÂŽs the people started talking more about an expanding private sector instead. The year of 2007 HökarĂ€ngen HemtjĂ€nst Ekonomisk Förening submitted a tender to Äldreförvaltningen about a purchase of the home- help service in HökarĂ€ngen and they accept there tender.Exposing public organization for competition can be a good way to make sure that most value for the money is created and that it generates the most cost- effective organizations. The motivation factor is used to describewhat makes people perform more than what is expected of them.The purpose of this study is to describe and explain similarities and differences in working- motivation between those how are members of HökarĂ€ngen HemtjĂ€nst Ekonomisk Förening and those how are not.

The purpose of this paper is to investigate if a dynamic investment strategy on the Swedish asset market can accomplish better returns then a static investment strategy. The dynamic investment strategy is created by incorporating business cycle predictors and firm-level variables to predict future stock returns. The predictive regression is calculated wih 60 months of observation (1999 01-2005 12) and is then used to estimate future returns for 23 months in the period 2004 01 -2005 11. The structure of the regression, with linear functions of ? and ?, goes back to Shanken (1990) and Avramov and Chordia (2005) has had success with the variables chosen.

Uppsatsen behandlar hur konsumtionen av lÀkemedel pÄverkas av patientavgifter för lÀkemedel. NÀrmare undersöks om det finns olika effekter i olika samhÀllsgrupper och hur dessa kan förklaras. Empiriska studier frÄn Sverige, USA och Storbritannien anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningarna. Den teoretiska bakgrunden presenterar individens nytta av hÀlsa och hur hÀlsa produceras. Vidare Àr individen begrÀnsad av tid och pengar i sin konsumtion och pÄverkas av moral hazard och asymmetrisk information.