Med denna studie vill vi beskriva hur förskollÀrare ser pÄ sin egen betydelse för barnens motoriska utveckling under utomhusvistelsen. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer eftersom studien riktar sig mot hur förskollÀrarna ser och uppfattar sig sjÀlva. Vi intervjuade sju verksamma förskollÀrare i en medelstor kommun i Norrbotten. Resultatet visade att de ser sin betydelse som viktig pÄ olika sÀtt. FörskollÀrarna anser att de ska finnas dÀr för att uppmuntra och utmana barnen i deras utveckling.

Den hÀr undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hÄllbar utveckling frÄn nÄgra elever i slutet av skolÄr 5. Dessa har jÀmförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlÀrningens processer. UtifrÄn de tvÄ gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vÄr undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvÀrderingar Tema tillstÄndet i vÀrlden samt att elevernas tankar Àr fragmentariska och att de kÀnner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har Àven sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hÄllbar utveckling, nÀmligen ekologiska, ekonomiska och sociala..

Syftet med uppsatsen Àr att utreda den föreslagna kriminaliseringens effekt pÄ Sveriges nuvarande eftergiftsprogram samt undersöka dess effektivitet trots avsaknad av ett kronvittnesförfarande. Vidare avser uppsatsen att undersöka om kriminaliseringens effekter kan pÄverkas. För att utröna kriminaliseringens effekter har VD: n fÄ en central roll i uppsatsens modell, dÄ det endast Àr han som berörs av ett individuellt straffansvar och ej företaget i sig. För att utreda syftet har författarna nyttjat spelteori samt studerat det intrÀdesbeslut VD:n stÄr inför. Resultatet pÄvisade att det Àr ej möjligt att införa ett kriminaliseringsförfarande, som förvisso ökar den avskrÀckande effekten, utan att samtidigt delvis Àventyra eftergiftsprogrammets angivareffekt.

TvÄ företag, konkurrenter pÄ en duopolmarknad, undersöks under ett antal förenklande antagande för att finna jÀmviktsbeteende. Företagen antas förutom pris ha möjlighet att konkurrera genom att erbjuda produkter differentierade i tvÄ horisontella dimensioner. En tolkning Àr att företagen konkurrerar genom pris och lokalisering i en tvÄdimensionell stad. Av intresse Àr frÀmst optimal grad av differentiering. FrÄn genomgÄngen litteratur stÄr det klart att NashjÀmvikten bestÄr av minimal differentiering i en dimension och maximal differentiering i den andra, samt pris som bestÀms direkt av en transportkostnadskoefficient.

Sedan friskolornas start har skolmarknaden utvecklats och numera existerar det ett flertal variationer av organisationsformer samt driftsformer pÄ den Svenska marknaden. Teorin redogör för ett antal styrande incitament som Àr av betydelse för icke-vinstdrivande skolors existens, vilka frÀmst har observeras i skolor utanför Sverige. Baserat pÄ olikheter mellan lÀnder sÄsom Sverige och USA aktualiseras frÄgan om incitamenten kan appliceras pÄ den svenska friskolemarknaden. En kvalitativ studie har genomförts med tvÄ friskolor i StockholmsomrÄdet dÀr jag har sökt svar pÄ uppsatsens centrala frÄga; om incitamenten bakom icke- vinstdrivande skolor i teorin stÀmmer överens med realiteten? Resultatet antyder att skillnaden mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor ej Àr av den karaktÀren som teorin pÄvisar.

Abstract Title: Benefit from Competition ? An analysis of the consequences of Stopplagen for the Swedish health care market Author: Cecilia Halldelius Tutor: Carl Hampus Lyttkens Date: 2005-09-05 Purpose: The purpose of the thesis is to examine how the new legislation for the health care market, primarily the anti-profit-legislation, will affect the competition in the Swedish health care market. Method: The thesis is based on literary studies. By combining theories and empirics regarding the health care market, competition and profit, a deeper understanding of the aspects important for the chosen subject, is created. Combined with official reports and the new legislation, an analysis is formed.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hÄllbar utveckling. Vi undrar Àven hur eleverna ser pÄ skolans roll i lÀrande för hÄllbar utveckling. Arbetet Àr baserat pÄ tvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever frÄn tvÄ olika program och skolor. Fyra omvÄrdnadselever pÄ den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhÀllsprogrammet pÄ en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun. Resultatet visade att de flesta eleverna förstÄr hur konsumtion kan pÄverka omvÀrlden och att de Àven kÀnner att de kan pÄverka genom medvetna konsumtionsval. I det hÀr sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhÄllningssÀtt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i tvÄ kunskapsvÀrldar, en i skolan och en utanför skolan.

SkolmÄltiden Àr en viktig del i elevernas vardag. Vi har i denna studie undersökt vad det Àr som pÄverkar elevernas val att Àta eller inte Àta i skolans matsal. Genom nÀrvaro av lÀrare i matsalen skapas en lugnare och mer harmonisk miljö för eleverna som Àter dÀr. Syftet med studien var att med hjÀlp av faktorerna stress, trygghet och miljö, undersöka elevers matvanor i skolan. Vi valde att genomföra en enkÀtundersökning pÄ elever i Är 7 till Är 9 pÄ en skola i södra Sverige, dÀr sammanlagt 70 av 109 elever svarade pÄ enkÀten.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera debatten om DAMP. De frÄgestÀllningar som skulle besvaras i uppsatsen var: · Hur ser kontroversens utveckling ut? · Hur kan kontroversen förklaras med hjÀlp av kontroversteorin?För att uppnÄ detta syfte och besvara frÄgestÀllningarna har artiklar om DAMP-debatten som publicerats i dagspress, specialpress eller fackpress analyserats och tolkats med hjÀlp av kontroversteorin. Debatten har studerats diakront (som en process över tid; utvecklingen mellan 2000 och 2004) och synkront (sociala, teoretiska och psykologiska faktorer som pÄverkat debatten har analyserats). Undersökningens resultat visade bland annat att DAMP-kontroversen har uppkommit pÄ grund av oenighet angÄende fenomenet DAMPs natur och orsaker, samt kombattanternas olika vetenskapliga utgÄngspunkter och den pÄverkan teori och tidigare erfarenheter har pÄ forskarens perception och tolkning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka olika modellers förmÄga att prognostisera den systematiska samvariationen mellan AffÀrsvÀrldens branschindex. Med regressionsanalys undersöks systematisk kovarians pÄ den svenska aktiemarknaden under perioden 1997 ? 2006. Först skattas branschindexens kÀnslighet för olika riskfaktorer, skattningarna anvÀnds för att skapa en varians-kovariansmatris. UtvÀrdering sker genom att vikterna för en global minsta variansportfölj berÀknas med hjÀlp av den skattade varians-kovariansmatrisen.

Den strukturella arbetslösheten har legat pĂ„ 2% under hela perioden 1940-1990. Även efter lĂ„gkonjunkturen i början pĂ„ 1980-talet gick den tillbaka till denna nivĂ„. Dock ökade lĂ„ngtidsarbetslösheten, vilket tyder pĂ„ att mĂ„nga av de personer som blev arbetslösa under lĂ„gkonjunkturen hade problem att ta sig tillbaka in pĂ„ arbetsmarknaden, trots ökad efterfrĂ„gan. Efter 1990-talskrisen ökade bĂ„de den strukturella arbetslösheten och lĂ„ngtidsarbetslösheten kraftigt. Om den ökade lĂ„ngtidsarbetslösheten beror pĂ„ lĂ„g efterfrĂ„gan pĂ„ lĂ„ngtidsarbetslösa eller pĂ„ att arbetsmarknaden Ă€r ogynnsam för alla grupper Ă€r oklart.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Studien syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer det finns för attityder till arbetslösa och hur dessa har förĂ€ndrats under perioden 1986-2002. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att undersöka vilken inverkan politiska sympatier, erfarenhet/kontakt med arbetslöshet och reell arbetslöshet har pĂ„ attityderna till arbetslösa. Den huvudsakliga frĂ„gestĂ€llningen Ă€r vilka samband man kan se mellan dessa tre variabler och attityder till arbetslöshet. Metod och material: Studien bygger pĂ„ statistiska analyser av studierna Åsikter om den offentliga sektorn 1986 samt Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992, 1997 och 2002. Logistisk regression har varit den statistiska metoden som anvĂ€nts för analysen. Huvudresultat: Resultaten visar att erfarenhet och kontakt med arbetslöshet till viss del har samband med attityder till arbetslösa. Den viktigaste faktorn bakom attityderna Ă€r dock politiska sympatier.

Utemiljön har stor betydelse för barns utveckling och lÀrande dÄ den engagerar flersinnen samtidigt. Syftet med vÄr studie var att undersöka vad pedagoger i förskolan harför uppfattningar om utemiljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande samt hur deuppfattar sin egen roll i relation till barns utveckling och lÀrande i utemiljön. I studienanvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer utifrÄn en fenomenografiskansats. I resultatet framkom det att pedagogerna anser att utemiljön har stor betydelseför barns utveckling och lÀrande dÄ barnen ges möjlighet att trÀna sin motorik, fantasioch kreativitet, olika lÀrande innehÄll samt att den frÀmjar barns hÀlsa. Pedagogernauppfattar sin egen roll som medupptÀckare och observatör.

För nĂ€stan hundra Ă„r sedan började motivationsteorierna spira vilket innebar att hög produktivitet skulle belönas med hög lön följt av bland annat arbetsmiljöns pĂ„verkan samt inre och yttre drivkrafter. Även hur utökat ansvar och hur högt satta mĂ„l kan motivera oss i arbetslivet varför syftet med denna studie var att fĂ„ en bild av vilka faktorer som motiverar den anstĂ€llde om arbetet erbjuder utveckling eller ej. Fördelat i tvĂ„ grupper intervjuades totalt sex personer och det transkriberade materialet analyserades tematisk. Resultaten pekar pĂ„ att utan möjlighet till utveckling finns fortfarande en önskan om utveckling och lĂ€rande. Av störst betydelse för motivationen Ă€r uttalad uppskattning och den sociala omgivningen.

Denna uppsats behandlar ÀmnesomrÄdet islam och demokrati. Studien Àr kvantitativ och innehÄller 154 lÀnder. För att nÀrmare analysera dessa har vi anvÀnt oss av en multipel regressionsanalys .Resultatet av denna analys Àr att vi inte med sÀkerhet kan bevisa att muslimsk kultur förklarar de muslimska lÀndernas demokratiska tillkortakommanden. DÀremot har variablerna arabisk kultur, rÄvaruberoende, militÀrutgifter samt ekonomisk utveckling visat sig vara statistiskt signifikanta för demokrati.UtifrÄn detta har vi velat spÄra de kausala mekanismerna i förhÄllandet mellan demokrati och arabisk kultur ytterligare, och funnit att framförallt militÀrutgifter och det civila samhÀllet Àr tÀnkbara mellanliggande variabler. Dessa Àr specifikt arabiska kausala mekanismer som inte gör sig gÀllande för den muslimska kulturen.