Uppsatsen behandlar lÄgprisbutikers etablering pÄ den svenska dagligvarumarknaden. Fokus ligger pÄ dessa butikers intrÀdes- och lokaliseringsstrategier. Eftersom etablering Àr knutet till en mÀngd olika faktorer och för att fÄ en tydlig bild av den rÄdande situationen pÄ den svenska dagligvarumarknaden, liksom i vilken riktning marknaden Àr pÄ vÀg har Àven en marknadsanalys gjorts. Den svenska dagligvarumarknaden har lÀnge karaktÀriserats av internationellt sett höga priser och ett fÄtal stora aktörer. Situationen hÄller dock pÄ att förÀndras i och med lÄgprisbutikernas intrÀde.

Denna uppsats analyserar dynamiken i orderflödet i limitorderboken pÄ Stockholmsbörsen utifrÄn unika data som gjorts tillgÀngliga tack vare ett samarbete mellan SIX AB och Lunds Universitet. Studien finner att sÄ vÀl orderlÀggning som handel pÄ Stockholmsbörsen uppvisar ett kraftigt autokorrelerat mönster vilket ligger i linje med vad tidigare studier funnit pÄ andra börser. Resultat frÄn tidigare teoretiska analyser finner att bid-ask spreaden snabbt ÄtervÀnder till sitt jÀmviktslÀge efter temporÀra fluktuationer d v s mean reversion. Detta resultat bekrÀftas empiriskt i denna studie. Vidare analyseras Àven utbudet och efterfrÄgan av likviditet samt dess relation till orderbokens tillstÄnd.

Syftet Àr att undersöka om Sverige tillsammans med ett eller flera av de nordiska lÀnderna kan utgöra en optimal valutaunion. UtifrÄn ett svenskt perspektiv visar resultaten att det Àr lÀmpligast för Sverige att ingÄ i en valutaunion med Norge och Danmark eftersom den ekonomiska integrationen mellan dessa lÀnder har varit störst. Taylors rÀnteregel visar att Sverige och Norges rÀntebanor samvarier mest och Optimal currency area-index (OCA-index) visar att Sverige, Danmark och Norge prÀglas av störst ekonomisk integration.Vi har anvÀnt tvÄ olika metoder för att undersöka en optimal nordisk valutaunion utifrÄn ett svenskt perspektiv, OCA-index och Taylors rÀnteregel. De bÄda tillvÀgagÄngssÀtten fokuserar pÄ hur ekonomiskt integrerade lÀnderna Àr, men genom olika variabler och ekonomiska storheter. Ett OCA-index har skapats och skattningen visar att variabeln som beskriver konjunkturcykeln Àr den som har störst inverkan pÄ den beroende variabeln, vÀxelkursvolatilitet.

The difference between the public sector and the private sector in Sweden was once very small. These sectors have been united as well for the people, the organizations as for the finances. During the 1960ÂŽs and 1970ÂŽs the public sector in Sweden was expanding and after the 1980ÂŽs the people started talking more about an expanding private sector instead. The year of 2007 HökarĂ€ngen HemtjĂ€nst Ekonomisk Förening submitted a tender to Äldreförvaltningen about a purchase of the home- help service in HökarĂ€ngen and they accept there tender.Exposing public organization for competition can be a good way to make sure that most value for the money is created and that it generates the most cost- effective organizations. The motivation factor is used to describewhat makes people perform more than what is expected of them.The purpose of this study is to describe and explain similarities and differences in working- motivation between those how are members of HökarĂ€ngen HemtjĂ€nst Ekonomisk Förening and those how are not.

Det idag vÀldigt populÀra riskmÄttet Value-at-Risk (VaR) kan berÀknas pÄ mÄnga olika sÀtt. En metod som anvÀnder sig av extremvÀrdesteori (EVT) för att estimera VaR utvecklades under 1990-talet som ett alternativ till de traditionella VaR metoderna. EVT fokuserar pÄ fördelningens svans, eftersom det Àr hÀr de extrema observationerna upptrÀder. I denna studie undersöker vi hur framgÄngsrik extremvÀrdesmetoden Àr nÀr det kommer till att estimera VaR för rÄvaror, en typ av tillgÄng som karakteriseras av att vara extremt volatil och dÀrmed speciellt svÄr att riskbedöma. VÄra resultat pekar pÄ att extremvÀrdesteorin erbjuder ett intressant alternativ nÀr man önskar att estimera VaR för volatila rÄvaror.

Syftet var att undersöka om entreprenöriellt lÀrande utvecklar elevers personligutveckling och dÀrmed skapar nya förutsÀttningar för studie- och yrkesvÀgledningen.Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av rektor, en lÀrare och tvÄgruppintervjuer med 4 elever vardera. I resultatet framgÄr att skolan och lÀraren arbetargenomtÀnkt med entreprenöriellt lÀrande och personlig utveckling i en process under treÄr. VÄr slutsats Àr att eleverna har arbetat med sin personliga utveckling och detta kan sessom studie- och yrkesvÀgledning i vid bemÀrkelse vilket stödjer studie- ochyrkesvÀgledningen och skapar nya förutsÀttningar för den..

Historiskt sett har det varit svÄrt för smÄskaliga livsmedelsproducenter att fÄ marknadstilltrÀde. Dagligvaruhandeln har stor makt över vad som saluförs i butikerna och butikskedjorna har strÀvat mot ett fÄtal leverantörer med hög effektivitet. För att överbrygga dessa problem har en grupp smÄskaliga livsmedelsproducenter i VÀsterÄstrakten startat en ekonomisk förening vid namn GÄrdarnas Smaker. Denna studie analyserar olika faktorer, som pÄverkar GÄrdarnas Smakers utveckling. I problemanalysen identifieras fyra faktorer, som pÄverkar GÄrdarnas Smakers grad av framgÄng.

Jag har undersökt om och hur hĂ„llbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val pĂ„ förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten nĂ€r det gĂ€ller hĂ„llbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök pĂ„ 10 olika förskolor och dĂ€r intervjuat en pedagog pĂ„ varje stĂ€lle. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nĂ„ djupare svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gor. Även om hĂ„llbar utveckling inte finns med som begrepp i lĂ€roplanen anser Ă€ndĂ„ mĂ„nga pedagoger att det Ă€ndĂ„ Ă€r ett mĂ„l de arbetar mot.

Kinas reformer som startade 1979 genom Deng Xiaoping har lett till omfattande ekonomisk framgÄng i Kina. Dessa ekonomiska reformer har gÄtt rakt emot kommunistisk ideologi och har dÀrför fÄtt stark inrikes kritik samtidigt som folket fÄtt högre levnadsstandard och utlÀndska företag investerar stort i Kina. Före reformerna hade Kina börjat se en viss uppgÄng i tillvÀxt, men var i stort behov av moderniseringar. Det första steget var att tillÄta en liten privat sektor samt att öppna upp speciella ekonomiska zoner i södra Kina runt kustregionerna för att hÀmta in utlÀndskt kapital samt avancerad teknologi. Kina har sedan dess haft en genomsnittlig BNP-tillvÀxt pÄ 9% per Är.

I denna uppsats undersöks om det förekommer fiskal illusion i det svenska pensionssystemet. Fiskal illusion innebÀr att en felaktig bild av sambandet mellan kostnader och förmÄner i det offentliga systemet uppstÄtt hos medborgarna. Vi utreder vad en sÄdan illusion kan bero pÄ, vilken betydelser den har och vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att minska den. Det framkommer att fiskal illusion existerar och att den till stor del beror pÄ utformningen av pensionsavgifterna. Framförallt Àr det uppdelningen i en arbetsgivaravgift och en egenavgift, samt att bÄda betalas in av arbetsgivaren som leder till oklarheter.

Bakgrund: Ekonomisk, teknisk, medicinsk utveckling och medborgares förvÀntningar styr ökade krav pÄ god vÄrd. Arbetet i hÀlso- och sjukvÄrden Àr kunskapsintensivt och i stÀndig utveckling. Chefer ska kunna ge instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, stödja prioriteringar och ge medarbetare stöd och Äterkoppling. Detta sÀtter fokus pÄ ledarskap och lÀrande. Socialstyrelsen i Sverige menar att det behövs ökade kunskaper i hÀlso- och sjukvÄrden, om lÀrandestyrt förbÀttringsarbete.

Under de senaste fyra Ären efter Saddamregimensfall har det hÄllits allmÀnna val i Irak. Ett parlament har valts och flertalet demokratiska inslag har förts in i Irak, men det Àr en instabil demokrati i Irak. Vilka förutsÀttningar finns det egentligen för en demokrati i Irak? Vilka problem finns det? Det Àr dessa tvÄ frÄgor som besvarats i denna uppsats. Genom att anvÀnda moderniseringsteorin och teorin om det civila samhÀllet har Irak analyserats för att kunna besvara de frÄgorna.

I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s Ärtionde för utbildning för hÄllbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem sÄ att de stödjer en hÄllbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hÄllbar utveckling innebÀr för lÀrare i grundskolans högre Ärskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svÄrigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrÄn en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades pÄ vetenskaplig litteratur sÄvÀl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lÀrare.

Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrÄn tvÄ huvudteorier, förstÄelsestyrning med tillÀmpning av modellerna vÀrdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillÀmpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. DÀrefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt sprÄk som underlÀttar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör Àven för olika roller som personalen pÄ ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi lÀst lÀmplig litteratur som innehÄller de senaste teorierna och modellerna pÄ omrÄdet ekonomisk styrning samt skriftliga kÀllor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner pÄ motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet Àr att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt pÄ Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utstrÀckning, och till vilken grad, de tillÀmpar teorierna ansvar och förstÄelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjÀlp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt sprÄk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger pÄ att producera motorer endast för egna interna kunder.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken betydelseanmÀlningsplikten har för förhÄllandet mellan revisor ochklient, samt vilka konsekvenser förÀndringarna avanmÀlningsplikten skulle kunna fÄ pÄ den ekonomiskabrottsligheten.För att uppnÄ syftet har vi valt att göra personliga intervjuerav semistrukturerad karaktÀr med revisorer, Ekobrottsmyndigheten, företag och Skatteverket. Vi harunder studiens gÄng inspirerats av grundad teori samt tagitdel av relevant litteratur inom omrÄdet.I teoriavsnittet har vi redogjort för ekonomisk brottslighetoch dess innebörd. Vi har Àven presenterat revisornsuppgifter samt anmÀlningspliktens utformande.FörvÀntningsgapet och förtroende Àr ocksÄ centrala avsnitti kapitlet.Empirin utgörs av de svar och Äsikter som vÄrarespondenter delgivit oss, med viss koppling tilllitteraturgenomgÄngen.VÄra slutsatser Àr att anmÀlningsplikten, som den ser ut idag, inte har nÄgon vidare brottsförebyggande effekt. Snarare Àr det revisionen i sig som har detta. DÀrmed borde förÀndringar av anmÀlningsplikten inte fÄ nÄgon större effekt..