I uppsatsen studerar jag hur Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvÀrdering (IFAU) har följt upp och utvÀrderat det svenska friÄrsförsöket. Jag undersöker om deras tillvÀgagÄngssÀtt stÀmmer överens med hur man teoretiskt bör följa upp och utvÀrdera arbetsmarknadspolitiska program. Hemström med fleras (2002) ?Att följa upp och utvÀrdera arbetsmarknadspolitiska program? ligger som huvudsaklig teoretisk grund för studien. IFAU:s uppföljningar av friÄrsförsöket stÀmmer till stora delar överens med vad man bör ha med i enkla uppföljningar av program och de har Àven studerat hur implementeringsprocessen av friÄrsförsöket har gÄtt till.

Mobiltelefoner Àr idag en het teknologi och det blir fler och fler företag som vÀljer att presentera sig sjÀlva Àven mobilt för att pÄ sÄ sÀtt nÄ fler kunder. PÄ marknaden finns en mÀngd av olika typer av mobiler vilket kan orsaka svÄrigheter för ett företag att komma ut med sin mobilapplikation dÄ olika typer av mobiler stÀller olika tekniska och kunskapskrav pÄ företaget som utvecklar applikationen. En alternativ lösning kan vara en hybridmobilapplikation som gör det möjligt att ta fram applikationer för olika typer av mobilenheter baserad pÄ samma kod-bas.I denna rapport har jag tagit fram en prototyp av en hybridmobilapplikation för ett BI konsultbolag. Applikationen skapades i enlighet med Kanban metodologi och anvÀnde sig av ramverket Ionic. Den skapade mobilapplikationen presenterar ekonomisk data i form av tabeller och diagram och har Àven interaktiva delar.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur förskollÀrare upplever att barns utveckling och lÀrande frÀmjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda pÄ detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollÀrare med utgÄngspunkt frÄn en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollÀrarna hade en positiv instÀllning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lÀrande frÀmjas pÄ ett annat sÀtt utomhus Àn inomhus. FörskollÀrarna sÄg olika pÄ sin roll och nÀmnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vÀgledande.

AbstractSierra Leone is a very poor country in Africa. Botswana is another country, that has a similar history and the same deposit; diamonds. Botswana has reached economic growth and democracy and Sierra Leone has not.The purpose with this study is to explain why Botswana is more democratic and has reached a better result economic than Sierra Leone.The questions in this study are:What explains the democratic and the economic results in Sierra Leone and Botswana?* Dahl?s institutions that furthers a polyarchy?* Gunnarsson?s and Rojas? institutional explanations?* Diamond?s and Morlino?s ?rule of law??* Other explanations or a combination of the above-mentioned explanations?The method that has been used in this study is a comparative case study with a qualitative contents analysis. The result is that it?s hard to say that one explanation is the right one.

Fo?r att uppra?ttha?lla en ekonomisk ha?llbarhet inom ett fo?retag kra?vs ett ansvarsfullt fo?retagande inom organisationer, vilket skapar behov av ett systematiskt arbetssa?tt med ekonomiska styrmedel. Olika styrmedel kan vara relevanta fo?r olika syften, varfo?r valet och anva?ndandet av dem a?r kritiskt att studera. Studien underso?ker da?rfo?r genom en komparativ fallstudie vilka faktorer som pa?verkar valet och anva?ndandet av styrmedel i sma?fo?retag i Sverige.

För att straffsystemet skall verka allmÀnpreventivt Àr det av stor vikt att allmÀnheten harkunskap om de lagar som finns. Lagstiftningen bör Àven fungera moralbildande i denbemÀrkelsen att handlingar som enligt lag Àr förbjudna Àven anses moraliskt förkastliga avstatens medborgare och inte enbart som nÄgonting förbjudet enligt den lagstiftande makten.Det Àr dÀrför viktigt att undersöka allmÀnhetens syn pÄ straff. Det allmÀnna rÀttsmedvetandetgÀllande allmÀnhetens attityder till ekonomisk brottslighet Àr enligt Lindgren (2001) ett fögaundersökt omrÄde. Den forskning som finns pÄ omrÄdet hÀrrör framförallt frÄn ensammanslagning av slutsatser frÄn olika studier med ursprungliga syften att besvara frÄgor omdet allmÀnna rÀttsmedvetandet generellt, forskning om skattemoral eller skattefusk samtuppgifter om den svarta sektorns omfattning. En rad forskare har argumenterat för attallmÀnhetens attityder till hur allvarligt man ser pÄ ett brott och vilka straff man anserlÀmpliga Àr beroende om finns respektive inte finns ett direkt brottsoffer som blir drabbad.Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur svenska gymnasieelevers kunskap omoch attityder till straff för ekonomisk brottslighet ser ut.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstÄ under resans gÄng och vilka fördelar och nackdelar som det Àr med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen pÄbörjades Är 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med Àgarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information frÄn Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). DÀrefter skedde sammanstÀllning och bearbetning av materialet. Uppdatering och fÀrdigstÀllande av arbetet har gjorts under Är 2008. MÄnga av de kaféer jag vÀnde mig till har bytt Àgare, nÄgra hade samma Àgare och nÄgra existerade inte lÀngre.

I vÄr uppsats ?Lyckas svenska hedgefonder kombinera strategisk och taktisk tillgÄngsallokering? undersöker vi om svenska hedgefondförvaltare anvÀnder sig av en kombination av alfa- och betastrategier för att pÄ sÄ sÀtt generera en högre avkastning Àn den som fÄs genom att endast tillÀmpa strategisk tillgÄngsallokering. Detta gör vi genom att titta pÄ de lineÀra sambanden mellan hedgefondernas avkastning och marknadens. VÄra resultat pekar pÄ att denna distinktion inte görs bland de svenska förvaltarna. VÄrt resultat kan dock vara en produkt av svÄrigheten att finna ett komplett datamaterial över en lÀngre tidsperiod.

De senaste Ären har internationella dokument efterfrÄgat förtydliganden gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling. Detta Àr nÄgot som svensk regering och Skolverket tagit till sig och i samband med gymnasiereformen 2011 presenterades nya lÀro- och Àmnesplaner med ett tydligare uppdrag gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, men bara i vissa Àmnen. DÀremot preciseras det inte hur och i vilken omfattning undervisningen ska bedrivas vilket medför svÄrigheter för lÀrare att veta hur de ska förhÄlla sig till undervisning om hÄllbar utveckling. Syftet med föreliggande studie Àr att belysa nÄgra gymnasielÀrares attityder gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, exempelvis vilka lÀrarkategorier som anser denna undervisning om hÄllbar utveckling mest relevant samt skildra nÄgra lÀrares önskan av fortbildning inom Àmnet. Jag har genomfört en enkÀtstudie som till viss del Àmnar jÀmföra resultaten med WaxegÄrds fem Är gamla studie, detta för att se hur lÀrarnas attityder Àndrats i frÄgor gÀllande undervisning om hÄllbar utveckling.Min studie visar att 32 % av lÀrarna aldrig undervisar om hÄllbar utveckling, jÀmförande siffra i WaxegÄrds studie Àr 37 %, med andra ord har ingen markant ökning av undervisning om hÄllbar utveckling skett de senaste fem Ären.

SammanfattningRegeringens intention med den nya lagen om sjukförsÀkring som infördes i juli 2008 och kompletterades i januari 2010, var att gÄ frÄn en passiv lÄngtidssjukskrivning till ökad rehabilitering och en möjlighet till ÄtergÄng till arbetsmarknaden samt ett minskat utanförskap.  Den mediala debatten i samklang med vÄra praktikplatser gjorde oss nyfikna pÄ hur förÀndringen har pÄverkat livet för den enskilde individen. VÄrt syfte Àr sÄledes att undersöka vilka konsekvenserna blir för enskilda individer i samband med och efter beskedet om utförsÀkring frÄn sjukförsÀkringen. Vi ville utan att ha nÄgra förutfattade meningar lyfta fram intervjupersonernas berÀttelse sÄ vi valde att ha en explorativ ansats, men tog stöd av en semistrukturerad intervjuguide baserad pÄ tre teman som vi ville veta mer om. Temana Àr; ekonomisk situation, upplevelser av relationer med berörda myndigheter och upplevelser av samhÀllets syn och deras syn pÄ sin sjÀlvbild. Resultaten Àr komplexa och visar att de teman vi valt ut pÄverkar varandra, med det menar vi att det ena inverkar pÄ det andra. De teorier vi valt att anvÀnda i analys av materialet Àr Ekonomi- skam modellen, Kasamteori samt teori om social uteslutning.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur förskollÀrare motiverar leken pedagogiskt och vilken betydelse de tror att leken har pÄ barns lÀrande och utveckling samt undersöka i vilken utstrÀckning nÄgra av de största lekteorierna kommer till uttryck hos praktiserande pedagoger. Uppsatsen Àr en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med 10 förskollÀrare. I resultatet framgÄr det att förskollÀrarna tycker att leken Àr grunden till barns lÀrande och utveckling. Pedagogerna menar att det Àr i leken som barn utvecklar sitt lÀrande.

För pedagoger Àr det viktigt att se det som skapar framgÄng och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjÀlpa till att fördjupa förstÄelsen för vilka faktorer som frÀmjar utbildning för hÄllbar utveckling. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ faktorer som Àr viktiga för att frÀmja och förbÀttra utbildning för hÄllbar utveckling. Enligt styrdokumenten Àr hÄllbar utveckling en nödvÀndig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lÀrare, inkluderar förskollÀrare, grundskollÀrare, gymnasielÀrare, representanter frÄn HÄll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hÄllbar utveckling inom framgÄngsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanstÀlldes sedan i löpande text.

Denna uppsats undersöker om prostatacancerscreening Àr kostnadseffektivt och speciellt studeras patientens oroskÀnsla vid screeningen. Till grund för uppsatsen ligger ett antal tidigare studier i Àmnet och de för frÄgestÀllningen viktigaste slutsatserna frÄn dessa belyses. Slutsatsen Àr att det inte, med sÀkerhet, gÄr att motivera införandet av allmÀn prostatacancerscreening. Beroende pÄ antaganden varierar resultaten mellan $8,400 och $145,600 per ytterligare levnadsÄr, angivet i 1995 Ärs pris. Vidare saknas det fortfarande resultat frÄn stora randomiserade studier som klart visar att screening sÀnker dödligheten i prostatacancer.

Uppsatsen handlar om huruvida sociologin fortfarande Ă€r relevant nĂ€r ekonomivetenskapen breddar sitt studiefĂ€lt till att inte lĂ€ngre vara sjĂ€lvklart ekonomisk utan ocksĂ„ stĂ€lla frĂ„gor som traditionellt legat pĂ„ sociologins bord. Genom en teoretisk analys av statistiska resultat angĂ„ende anvĂ€ndandet av inköpslista i samband med matvaruinköp undersöker uppsatsen huruvida ekonomins klassiska handlingsteori, rational choice, och dess antaganden om homo economicus Ă€r tillrĂ€ckligt för att förklara de resultat som uppkommer. JĂŒrgen Habermas teori om kommunikativt handlande, och Webers handlingsteori anvĂ€nds som exempel pĂ„ utprĂ€glat sociologiska handlingsteorier vars förklaringsförmĂ„ga av de uppkomna resultaten jĂ€mförs med rational choice theory. Arbetet visar hur ekonomivetenskapen i sin strĂ€van att bredda sitt studiefĂ€lt behöver ifrĂ„gasĂ€tta vissa klassiska antaganden, nĂ„got som under senare Ă„rtionden har intrĂ€ffat, och att sociologin kan ge förklaringar dĂ€r klassisk ekonomisk teori faller kort..

Skolan Àr en del av samhÀllet och mÄste dÀrför följa den utveckling som sker. För att lÀrarna skall kunna möta detta och erbjuda eleverna möjligheter till lÀrande Àr de i stÀndigt behov av pedagogisk utveckling. Det finns olika metoder och modeller för hur kompetensutveckling kan ske dÀr valet av metod beror pÄ verksamheten och den enskilda lÀraren. Denna studie syftar till att pröva och utvÀrdera om och pÄ vilket sÀtt videodokumentation kan implementeras i en skolas verksamhet och bli ett anvÀndbart redskap för lÀrarnas pedagogiska utveckling. För att pedagogisk utveckling skall vara möjlig krÀvs det att lÀraren reflekterar över sitt görande.