Emetofobi inneba?r en intensiv ra?dsla fo?r att kra?kas. Fobin medfo?r stort lidande fo?r patienten, men forskningen om behandling av emetofobi a?r mycket begra?nsad. Syftet med denna studie var att underso?ka om gruppbehandling med kognitiv beteendeterapi kunde minska graden av emetofobiska symptom.

DÄ en mÀnniska drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos förÀndras livet pÄ mÄnga plan. Vetskapen att en för tidig död vÀntar leder till en mÄngfald av kÀnslor och i denna livssituation blir upplevelsen av vÀrdighet central. DÄ vÄrdpersonal inte besitter tillrÀckliga kunskaper om upplevelser av vÀrdighet finns en risk för att vÄrdandet blir bristfÀlligt och att patientens vÀrdighet inte bejakas. Syftet med examensarbetet var att beskriva kvinnors upplevelser av vÀrdighet i samband med obotlig sjukdom med dödlig prognos. Fem sjÀlvbiografier analyserades utifrÄn kvalitativ manifest innehÄllsanalys.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det gÄr att pÄvisa nÄgra samband mellan jÀmstÀlldhet och ekonomisk tillvÀxt. Med hjÀlp av multipel regressionsanalys undersöks paneldata frÄn EU-15. Den beroende variabeln, ekonomisk tillvÀxt, förklaras av en rad oberoende variabler. Olika modeller testas för att se om tillförandet av jÀmstÀlldhetsvariabler förbÀttrar modellen. För att avgöra om sÄ Àr fallet undersöks förÀndringen i justerad förklaringsgrad.

Bakgrund: Sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av perifer venkateter (PVK) kan medf?ra risker vid upprepade f?rs?k till PVK-ins?ttning. Det faller inom sjuksk?terskans profession att utf?ra PVK-ins?ttning och att arbeta evidensbaserat och patients?kert. Syfte: Syftet var att unders?ka vilka resurser och st?d sjuksk?terskor har att tillg? vid identifiering och hantering g?llande sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av en perifer venkateter.

Handelns utredningsinstitut anvÀnde sig Är 2002 av statistiska faktorer för att förutspÄ detaljhandeln i Kalmar lÀn för Är 2012. Idag, Är 2010, ser vi att denna prognos i jÀmförelse mot 2007 Ärs rapport, ej verkar falla in. Vi ser att ett komplement till en sÄdan prognos för att kunna inkludera de faktorer som Handelns utredningsinstitut ej beaktade, bör utgÄ ifrÄn en kvalitativ faktor. För detta krÀvs det att en ny metod för denna typ av prognostisering tas fram innan vi genomför en ny prognos för detaljhandelns utveckling för Är 2020 i Kalmar lÀns respektive kommuner.Syftet med uppsatsen Àr att genomföra en prognostisering av köpkraftens utveckling och detaljhandelns försÀljningsutveckling i Kalmar lÀns respektive kommuner. Tillsammans med denna prognostisering utformar vi en prognosmetod för prognostiseringen.

Bakgrund: God ekonomisk hushÄllning Àr ett lagstadgat mÄl som kommunerna ska uppnÄ i sin verksamhet. Detta mÄl stÄr uttryckt i kommunallagen och Àr dÀrmed ett krav pÄ den kommunala ekonomin. I kommunallagen preciseras inte nÀrmare vad god ekonomisk hushÄllning innebÀr. Begreppet upplevs dÀrför som otydligt och svÄrt att tolka och anvÀnda. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda hur det lagstadgade mÄlet om god ekonomisk hushÄllning i kommunal verksamhet hanteras och anvÀnds i styrningen.

Företag anvĂ€nder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anstĂ€llda till ökad prestation pĂ„ arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och pĂ„ sĂ„ vis blir motiverade att göra sitt yttersta pĂ„ arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahĂ„llande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgĂ„ng till ekonomisk information gör att de anstĂ€llda kĂ€nner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vĂ„r studie har dĂ€rmed har inte heller motivation genom ekonomisk information nĂ„gon betydelse för företagets effektivitet..

Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom som kr?ver livsl?ng behandling och omv?rdnad. Egenv?rd och sj?lvtillit kan utg?ra en viktig faktor f?r personens v?lbefinnande. Orems egenv?rdsteori beskriver olika stadier av patientens egenv?rdsf?rm?ga, och sjuksk?terskans roll i v?rdandet. Av den anledningen finns ett behov av en litteratur?versikt som beskriver patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna p?verkar egenv?rd och sj?lvtillit. Syftet: Syftet ?r att beskriva patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna undervisning upplevs p?verka egenv?rd och sj?lvtillit. Metod: Litteratur?versikten genomf?rdes enligt Fribergs metod.

Ekonomisk teori bygger pÄ antagandet att mÀnniskor Àr ekonomiskt rationella trots att modern psykologisk forskning visar pÄ att detta inte Àr en deskriptiv bild av mÀnniskors faktiska handlade. Denna studie jÀmförde ekonomer, matematiker och humanister i början samt i slutet pÄ sin utbildning för att undersöka tvÄ hypoteser; Dels om ekonomisk rationalitet Àr nÄgot inlÀrt som pÄverkas av normativ ekonomisk utbildning, dels ifall ekonomisk rationalitet snarare beror pÄ graden av matematiska fÀrdigheter. Denna studie pÄvisade en signifikant interaktionseffekt mellan utbildning och studietid pÄ ett sÄdant sÀtt att studenter inom ekonomi och matematik verkar öka sin grad av ekonomisk rationalitet pÄ grund av sin utbildning samtidigt som studenter inom humaniora inte gör det. Detta tyder pÄ att trÀning i matematiskt tÀnkande ökar graden av ekonomisk rationalitet..

Den hÀr uppsatsen studerar sambandet mellan egalitarism och tillvÀxt i fem sydostasiatiska lÀnder under fyra decennier frÄn 1960-talet och framÄt. Egalitarism operationaliseras med Gini-koefficienten samt andel absolut fattiga i befolkningen. Uppsatsen behandlar Àven hur statens autonomi och sociokulturell pÄverkar ekonomisk tillvÀxt. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod anvÀnds. Teorier Àr hÀmtade frÄn bÄde nationalekonomi och ekonomisk historia.

Företag anvĂ€nder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anstĂ€llda till ökad prestation pĂ„ arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och pĂ„ sĂ„ vis blir motiverade att göra sitt yttersta pĂ„ arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahĂ„llande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgĂ„ng till ekonomisk information gör att de anstĂ€llda kĂ€nner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vĂ„r studie har dĂ€rmed har inte heller motivation genom ekonomisk information nĂ„gon betydelse för företagets effektivitet..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka olika modellers förmÄga att prognostisera den systematiska samvariationen mellan AffÀrsvÀrldens branschindex. Med regressionsanalys undersöks systematisk kovarians pÄ den svenska aktiemarknaden under perioden 1997 ? 2006. Först skattas branschindexens kÀnslighet för olika riskfaktorer, skattningarna anvÀnds för att skapa en varians-kovariansmatris. UtvÀrdering sker genom att vikterna för en global minsta variansportfölj berÀknas med hjÀlp av den skattade varians-kovariansmatrisen.

Jag förutsÀtter att den mÀnskliga populationen kommer att minska pÄ mycket lÄng sikt, nÄgot som mÄnga populationsekonomer hÄller med om. De största hoten mot ekonomisk tillvÀxt vid minskad population finner jag vara de demografiska förÀndringarna och fÀrre teknologiska innovationer. Genom att granska de endogena tillvÀxtmodellerna och empiriska undersökningar kommer jag fram till att det med största sannolikhet kommer att ske en ekonomisk tillvÀxt vid en minskad population. Detta kommer att ske genom teknologisk utveckling, ackumulation av kapital och framförallt genom ackumulation av humankapital..

VĂ„rt syfte Ă€r att ta reda pĂ„ mer om vad som pĂ„verkar fonders avkastning och om detta skiljer sig Ă„t i ekonomisk uppgĂ„ngs- respektive nedgĂ„ngsperiod. För att uppfylla vĂ„rt syfte har vi valt att genomföra regressionsanalys med avkastning som beroende variabel och variablerna: standardavvikelse, beta, storlek, TKA och omsĂ€ttningshastighet som förklarande variabler. Detta har genomförts i en ekonomisk uppgĂ„ngs- och en ekonomisk nedgĂ„ngsperiod. Vi har anvĂ€nt portföljvalsteori med dess ingĂ„ende variabler avkastning och risk. Även begrepp som kovarians, korrelation, effektiva fronten, mean variance, CAPM och beta gĂ„s igenom.