Det Àr sedan tidigare kÀnt att den s k bokföringseffekt som uppstÄr vid sjunkande döds- och födelsetal kan ha en positiv effekt pÄ ekonomisk tillvÀxt.  Ekonomisk och demografisk data visar emellertid att mÄnga av de lÀnder som haft en hög hastighet i den demografiska transitionen, Àven har upplevt en högre ekonomisk tillvÀxttakt. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka huruvida det finns en korrelation mellan hastigheten i den demografiska transitionen och ekonomisk tillvÀxttakt. Efter att ha genomfört statistiska tester, sÄsom bl a parvisa korrelationer och regressionsanalyser, kan vi dra slutsatsen att en korrelation mellan dessa variabler rÄder, samt att hastigheten i den demografiska transitionen spelar roll och kan förklara en del av den ekonomiska tillvÀxten i de undersökta lÀnderna..

Trenden inom systemutveckling och programutveckling gÄr mot ett mer anvÀndande av multiprogrammeringsparadigmer.Funktionell programmering har fÄtt mer uppmÀrksamhet pÄ senare tidoch utvecklingen tycks över lag gÄ Àn mer Ät detdeklarativa hÄllet dÀr programmeraren fokuserarmer pÄvad som skall utföras och inte lika mycket pÄ hur. Under en tid har det objektorienteradeparadigmet varit dominerande, kommer det vara sÄ i framtiden? Funktionell programmering skiljersig frÄn imperativ programmering, speciellt i abstraktionsnivÄ.Microsoft har implementerat programmeringssprÄket F# i Visual Studio 2010. F# Àr ett funktionelltprogrammeringssprÄk som Àven stödjer objektorienterad och imperativ programmering. Kan F# fÄfunktionell programmering som paradigm att vÀxa? Kommer F# fÄ nÄgot genomslag iprogrammeringsvÀrlden? Genom att höra experter och företags Äsikter vill vi framstÀlla en prognosför F#.

FÀltförsök gjordes 2010 pÄ tre olika platser i Sverige. För att utröna ifall man kan minska infektionsrisken av grÄmögel i jordgubbar (Fragaria x ananasa), orsakad av Botrytis cinerea, genom att anvÀnda ett prognos program som beslutsunderlag för nÀr man ska göra bekÀmpning. Idag sker kontroll av B. cinerea i huvudsak genom kemisk bekÀmpning som utförs efter ett rutinprogram. AnvÀndandet av en prognosmodell innebÀr att man bara sprutar nÀr klimatet Àr gynnande för B.

Bakgrund: Att hantera en stokastisk, kraftigt varierande, efterfrĂ„ganutan prognos stĂ€ller stora krav pĂ„ de leverantörer som ska försörjakunden. Elektroskandia Ă€r grossist av det installationsmaterial som krĂ€vsvid installation av mobila basstationer. För att fĂ„ en bredare förstĂ„else avdetta omfattas Ă€ven tvĂ„ andra grossister, Swedol och WĂŒrth, i dennastudie.Syfte: Det allmĂ€nna syftet med denna studie Ă€r att skapa en förstĂ„else förhur grossistföretag hanterar en stokastisk efterfrĂ„gan. Specifikt utrederstudien hur Elektroskandia utan prognos kan hantera kundernasstokastiska efterfrĂ„gan, för att kunna möta deras krav samtidigt somlagervĂ€rdet inte fĂ„r stiga till vĂ€ldigt höga nivĂ„er.Metod: I denna studie anvĂ€nds ett induktivt angreppssĂ€tt vilket innebĂ€ratt teorin Ă€r resultatet av studien. Empirin i denna studie har samlats ingenom kvalitativa intervjuer pĂ„ tre olika grossistföretag.

Ekonomisk rÄdgivning för företag Àr oerhört viktigt och kan vara skillnaden mellan vinst eller förlust. För mindre företag blir denna hjÀlp Àn mer viktig dÄ de inte kan anstÀlla personer för alla arbetsuppgifter. Mikroföretagens behov av ekonomisk rÄdgivning kan ses som en paradox, de behöver den, men de vill inte ha den. Mindre rÄdgivning leder till sÀmre beslut som Àr dÄligt för företagen och för svensk ekonomi. Varför avstÄr företagen frÄn en rÄdgivning de behöver?Syftet med studien Àr att visa hur mikroföretag anvÀnder sig av ekonomisk rÄdgivning och varför.

Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förstÄelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartlÀggs sÄvÀl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utstrÀckning den nationella identiteten har prÀglat svenska makthavares sÀtt att argumentera dÄ handelspolitiska frÄgor har diskuterats. Det valda sÀttet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder pÄ att det gÄr att pÄvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sÀtt att argumentera..

Den hÀr studien Àr gjord pÄ initiativ frÄn Bodens kommun som upplever att det inte finns nÄgon generell standard för hur digital ekonomisk och finansiell information bÀst kan bevaras lÄngsiktigt. Med ett avstamp i vad jag ansÄg vara relevant teori, genomfördes studien med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med personal frÄn ekonomiavdelningen och analyser av dessa..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka ifall det Àr möjligt att genom kortsiktig agerande generera avkastning i handel med optioner. Principen Àr att anvÀnda teknisk analys för att avgöra ifall börskursen för enskild aktie, i detta fall Ericsson B, kommer att stiga eller sjunka. Handeln sker i Ericssonaktiens optioner dÄ dessa pÄ grund av hÀvstÄngseffekten kan generera större avkastning samt möjliggör agerande dÄ aktien befinner sig i en nedÄtgÄende trend.Verktygen som anvÀnds för att prognostisera aktiekursen baseras pÄ teknisk analys. Denna form av analysmetod Àr inte helt akademiskt förankrad men anvÀnds ÀndÄ av mÄnga aktörer, och dÄ framförallt privata handlare. I uppsatsen diskuteras endast kort den tekniska analysen ur ett vetenskapligt perspektiv.

Genom att granska kommuners förvaltningsberÀttelse ska vi beskriva hur och i vilken utstrÀckning kommuner lever upp till lagstiftarens krav av god ekonomisk hushÄllning. Vi skall Àven pröva faktorer som kan ligga till grund för hur kommunerna efterlever lagkravet. Resultatet av vÄr studie pÄvisar att efterlevnaden av god ekonomisk hushÄllning Àr bristfÀllig i mÄnga av landets kommuner. Vidare kan vi framhÀva samband mellan uppföljning av mÄl och kommuners storlek. Vi pÄtrÀffar Àven samband mellan uppföljningen av mÄl och om kommuner Àr belÀgna nÀra en större stad eller ej..

BolagsskatteintÀkterna uppvisar stora variationer mellan Ären och Àr dÀrför en av de skatter som fÄr störst prognosfel. En av anledningarna till att den Àr sÄ svÄrprognostiserad Àr för att bolagsskatten Àr svÄr att knyta till utvecklingen av nÄgon underliggande makrovariabel.Eftersom utfallet pÄ bolagsskatteintÀkterna först presenteras i november Äret efter inkomstÄret mÄste finansdepartementet Àven prognostisera bolagsskatten för föregÄende Är. I uppsatsen kommer dÀrför en felkorrigeringsmodell att estimeras avsedd för att skatta föregÄende Ärs bolagsskatteintÀkter. Under uppsatsarbetets gÄng undersöks Àven vilka underliggande makrovariabler som kan tÀnkas pÄverka bolagsskatteintÀkterna och anvÀndas för en lÄngsiktig prognos.Den estimerade felkorrigeringsmodellen visade sig fungera vÀl som prognosverktyg för föregÄende Ärs bolagsskatteintÀkter. De variabler som hade största pÄverkan pÄ bolagsskatteintÀkterna; driftöverskottet nettot, AFGX, bolagsskattesatsen och privat konsumtion uppvisade dock inte tillrÀckligt starka samband för att anvÀndas vid lÄngsiktig prognos..

Syftet med uppsatsen Àr att identifiera vilken ekonomisk information som en företagsledning i ett större tillverkande företag förmedlar, samt verifiera om detta stÀmmer överens med vad produktionspersonalen har vetskap om. Vi Àmnar Àven undersöka vad som inverkar pÄ produktionspersonalens vetskap om denna information. Slutsatser: Vad ledningen vill föra ut för ekonomisk information och vad produktionspersonalen har vetskap om stÀmmer generellt inte överens. De respondenter som har störst vetskap om den ekonomiska informationen Àr mer engagerade, kÀnner större samhörighet i gruppen och Àr mer insatta i företagets ekonomiska situation. Gemensamt för dessa Àr att de alla har kontinuerliga och tÀta möten med roterande ansvar för att hÄlla i dessa samt tillgÄng till vÀl uppdaterade anslagstavlor..

Abstract During the last 15 years, the former ?really existing socialist? economies have undertaken an extensive transition process. In this paper the development, measured as GDP growth, is analyzed using variables for economic policy. The analysis is both theoretical, taking as starting point current positions in academia, and econometrical with the linear regression model. We show that while economic policy variables of inflation, economic freedom and institutional quality affect economic growth, the results are not only the ones predicted by the theory.

Social housing in Northern Europe and the importance of social and political consideration in planning. Focus of the essay lies on the "burning suburbs" of France, based on literature studies combined with a study visit to Les Minguettes outside of Lyon..

Bakgrund: I och med att företag arbetar i nÀtverk skapas beroendeförhÄllande som krÀver styrning och koordinering. En viktig faktor i ekonomisk styrning Àr tillgÄngen till och skapandet av information. Det har inte genomförts nÄgon större mÀngd studier, i synnerhet inte med svenska exempel. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva vilken ekonomisk information som delas, och hur den systematiseras, i utvecklade vertikala samarbetsrelationer mellan kund och leverantör, samt att förklara hur den ekonomiska informationen anvÀnds. Genomförande: Vi har valt att studera tre relationer mellan företag som redan har ett nÀra samarbete.

I denna uppsats utreds effekterna av HIV/AIDS pÄ tillvÀxt i södra och östra Afrika. Detta sker via en teoretisk undersökning av effekterna pÄ fysiskt, humant och socialt kapital som Àr tre viktiga bakomliggande faktorer som pÄverkar ekonomisk tillvÀxt. Resultatet av studien Àr att HIV/AIDS troligen har negativ verkan pÄ alla dessa tre typer av kapital, men att det Àr effekterna pÄ humant och socialt kapital som fÄr lÄngsiktiga ekonomiska följder i form av lÀgre ekonomisk tillvÀxttakt i lÀnderna i frÄga..