Landskapsanalys och stadsutveckling, en studie av Jonsboda är ett examensarbete som syftar till att undersöka hur en stadsdel kan utvecklas med fokus på det gröna perspektivet. Syftet med arbetet har varit att fördjupa kunskaper inom landskapsplanering och stadsutveckling. För att uppnå dessa syften har målet varit att undersöka hur en av Växjös framtida stadsdelar kan utvecklas med hänsyn till Växjö kommuns mål och landskapets förutsättningar. Arbetet har utförts genom litteraturstudier analys och förslagsarbete. Litteraturen har i första hand gett en bild av områdets historia och förutsättningar som senare legat till grund för analysarbetet.

Detta examensarbete tar avstamp i kursen Markbyggandets hårda material och konstruktion, Tn0214, som var valbar under mitt tredje och sista år på landskapsingenjörsprogrammet vid SLU ? Alnarp. Då jag har erfarenheter av byggnads- och möbelsnickeri samt ett intresse för material har jag under min tid på SLU- Alnarp reflekterat över de sätt som trä idag används utomhus. Det absolut vanligaste trämaterialet för utomhus-tillämpningar idag torde vara konventionellt tryckimpregnerat virke. Detta trots att jag tycker mig se allt fler annonser, artiklar och notiser om nyutvecklade alternativa trämaterial.

Marktäckande perenner används mer och mer i offentliga sammanhang. Detta arbete handlar om hur låga marktäckande perenner kan fungera som undervegetation och vilka perenner som kan fungera bra i sådana miljöer. Riktigt låga perenner som tar tid på sig att breda ut sig eller höga perenner med stora blad, som också bör kallas marktäckare, behandlas inte. Syftet med arbetet var att ta reda på vilka perenner som fungerar bra som undervegetation till träd och buskar i park och trädgård. Ett resultat är att det är avgörande för en planterings överlevnad och fortsatta funktion, att ha kunskap om platsen, platsens karaktär och ståndorten och att därefter använda växter som passar in där. Det betyder att de växter man väljer måste vara så pass livskraftiga och konkurrenskraftiga att de kan klara av att tävla om rotutrymmet i en plantering med träd och buskar.

Detta arbete syftar till att få en bild av hur delar av bioenergimarknaden kan se ut. Vad styr priset och vad är bra att veta om man funderar över att sälja energigrödor eller biobränslen till ett blivande eller befintligt kraftvärmeverk. I den här undersökningen har jag valt att avgränsa mig till halm och flis. Det visar sig att transport och val av hantering är de kritiska punkterna för ekonomin. För halmbalar är transport med lastbil och tåg det lönsammaste alternativet och skiljer sig marginellt vid de olika transportavstånden.

Frivilligt företagsansvar för samhälls- och miljöfrågor, är en trend som vuxit sig stark de senaste tio åren. Samstämmigheten, om att dagens sätt att leva är långsiktigt ohållbart, växer och det har blivit näst intill en självklarhet att företag, ska ta större ansvar än enbart vinstmaximering. Vad hållbar utveckling praktiskt innebär är inte lika självklart som att utvecklingen idag är ohållbar. Förenklat kan perspektiven delas upp i dikotomin svag hållbarhet, stark hållbarhet. Skillnaden mellan synsätten är konsekvenserna av att erkänna problemen.

Områden med skyddad skog i norra Fennoskandia, som tidigare beskrivits som orörd urskog, har på senare tid visat sig vara påverkade av långvarigt mänskligt resursutnyttjande. Historiska analyser av ekosystem, där även antropogena störningar beaktas, har därför börjat lyftas fram som en viktig del i naturvårdsarbete (Foster m.fl. 2003). De hjälper oss att förstå hur strukturer och störningsdynamik har förändrats över tiden, vilket kan vara till stor hjälp vid skötselplanering och restaurering. Det övergripande syftet med den här studien var att kvantifiera kulturspår och analysera förekomsterna av kulturvärden i relation till framförallt naturvärden, men även sociala värden, i ett skyddsvärt borealt barrskogsområde. Min avsikt var att försöka exemplifiera hur skogshistoria kan användas för att skapa underlag för skötselplanering i områden med naturvårdsanpassad skogsskötsel.

Konkurrensen inom klädbranschen är hård och det finns många stora aktörer på marknaden. Dessutom har branschen drabbats av en minskad försäljning efter den ekonomiska lågkonjunkturen som inträffade under 2008. När det gäller småföretag har de begränsade resurser till skillnad från de stora aktörerna, vilket leder till att det blir svårt att satsa på investeringar såsom ett bra butiksläge eller mer marknadsföring.Däremot finns också nya möjligheter genom internet i form av e-handel och hemsidor. Internet ger även möjlighet för företagen att få kunder från större geografiska områden till skillnad från fysiska butiker. Nischmarknad är något som många småföretag väljer att fokusera på, därmed behöver de inte konkurrera med stora och etablerade företag.Vi undersökte nystartade småföretag som var detaljister i klädbranschen och studerade hur de utformade sin marknadsföringsmix, när det gällde butiken och internet.

The farming system is the basis of human existence through its production of provisions for man. By a continuous exchange of information, energy and material, between the ecosystems and the social systems, the farming system becomes an emergent property. The system's own properties, in the sense of farming methods, circulations and institutions, evolve through an adaptive process. Understanding this process and constantly learn from it, is the starting point for creating a sustainable development within farming systems. Thus, future farming system has to develop strategies that produce food provisions while at the same time takes into consideration the ecosystem's resilience and its integrity, but which also enables an ethical discussion. The institutions within the farming system are understood as links between the ecosystems and the social systems.

Denna undersökning syftar till att studera Willys kunders syn på miljöansvar genom att beskriva och analysera hur dessa förhåller sig som konsumenter och relatera detta till företagets intentioner och principer. Svaren har analyserats för att besvara studiens frågeställningar som berör miljömedvetenhet, handlingsmönster och kulturgeografiska aspekter.Allt fler företag tycks vilja betona sin miljömedvetenhet samtidigt som konkurrensen om billigare priser förefaller bli allt hårdare. Företaget Willys är en lågpriskedja och tillhör koncernen Axfood som satsar mycket på miljö, vilket gjorde att valet föll på att göra studien på just deras kunder. För att ta reda på Willys allmänna och officiella miljöpolicy insamlades data på två sätt: skriftlig information om Axfoods och Willys miljöpolicy samt en kompletterande intervju med ansvarig miljökoordinator. Detta beskrivs vidare i studiens bakgrundsdel.

Detta examensarbetet är skrivet på magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoäng. Syftet med uppsatsen är att visa ett förslag för en framtida sträckning av ett system av spårbilar och stationer i Tyresö. Arbetet utgår från konkreta mål, riktlinjer och visioner som formulerats på internationell, nationell, regional och kommunal nivå gällande hållbar utveckling och transportsystem. Dessa visioner stämmer ofta dåligt överens med den faktiska utveckling vi kan se idag vilket gör det mycket intressant att hitta alternativa och kompletterande lösningar till dagens transportsystem. På global nivå efterlyser FN miljövänligare, tystare och mer användarvänliga transport- och kommunikationssystem eftersom dagens transportsektor, där bilen står i fokus, förbrukar stora mängder icke-förnybar energi, mark- och vattenresurser samt missgynnar flera grupper i samhället.

Odlingen av åkerböna (Vicia faba) har ökat under de senaste åren, vilket är en följd av det ökande intresset för inhemskt odlat proteinfoder. Åkerböna är en värdefull gröda i flera avseenden än som proteinfoder, den är en bra avbrottsgröda och dess kvävefixerande förmåga kan utgöra en viktig kvävekälla i ekologiska växtföljder. Det finns en rådande uppfattning om att åkerböna är en gröda som kräver svåruppnåeliga odlingsförhållanden, som t.ex. att den ska växa på styvare jordar som lättleror eller tyngre jordar och att det är krångligt att få till en växtföljd där åkerbönan inte återkommer för ofta. En av de sjukdomar som är vanligt förekommande på åkerböna och anses vara en av de mest ekonomiskt betydelsefulla är chokladfläcksjuka, den orsakas av svampen botrytis fabae som bl.a.

Denna kandidatuppsats behandlar problematiken mellan en tät och grön stad. Stadsplanering har på senare år kommit att handla mer och mer om förtätning. Med förtätning menas att staden byggs inåt vilket ger en motsättning mellan tätt och grönt då potentiella grönområden i stället bebyggs. Även om grönskan har fått ta en större plats i planeringen av städer minskar dessa ytor i takt med att staden blir tätare. Det finns ekonomiska, sociala och miljömässiga skäl till att förtäta städer.

Förtätning av städer har under lång tid varit den allmänt gällande normen för hur den hållbara staden skall uppnås. Den rådande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av våra städer, ska stoppas och städerna istället planeras med hållbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den täta staden är den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hållbara staden? Syftet med examensarbetet är att till viss del bringa klarhet i den rådande diskussionen inom forskningsområdet samt göra en ansats att tillämpa teorierna på Luleås centrumhalvö. Målet är att bidra till ökad dialog och diskussion gällande förtätning i Luleå.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtätning, såsom reslängder, energiförbrukning, buller, social hållbarhet med mera.

Förtätning av städer har under lång tid varit den allmänt gällande normen för hur den hållbara staden skall uppnås. Den rådande diskussionen som framkommit i litteraturstudien har handlat om hur urban sprawl, utglesningen av våra städer, ska stoppas och städerna istället planeras med hållbarhet som grundideal. Men vilka grunder finns för antagandet om att den täta staden är den samma som den ekologiskt, ekonomisk och socialt hållbara staden? Syftet med examensarbetet är att till viss del bringa klarhet i den rådande diskussionen inom forskningsområdet samt göra en ansats att tillämpa teorierna på Luleås centrumhalvö. Målet är att bidra till ökad dialog och diskussion gällande förtätning i Luleå.Litteraturstudien behandlar en rad olika faktorer kopplade till förtätning, såsom reslängder, energiförbrukning, buller, social hållbarhet med mera.

Detta examensarbetet är skrivet på magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoäng. Syftet med uppsatsen är att visa ett förslag för en framtida sträckning av ett system av spårbilar och stationer i Tyresö. Arbetet utgår från konkreta mål, riktlinjer och visioner som formulerats på internationell, nationell, regional och kommunal nivå gällande hållbar utveckling och transportsystem. Dessa visioner stämmer ofta dåligt överens med den faktiska utveckling vi kan se idag vilket gör det mycket intressant att hitta alternativa och kompletterande lösningar till dagens transportsystem. På global nivå efterlyser FN miljövänligare, tystare och mer användarvänliga transport- och kommunikationssystem eftersom dagens transportsektor, där bilen står i fokus, förbrukar stora mängder icke-förnybar energi, mark- och vattenresurser samt missgynnar flera grupper i samhället. Det nationella transportpolitiska målet innebär att transportpolitiken ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning, ett mål som SIKA, Statens Institut för Kommunikationsanalys, i dagsläget bedömer vara mycket svårt att uppnå. På regional nivå menar utvecklingsplanen för stockholmsregionen, RUFS 2010, att regionen idag riskerar en tudelning som en följd av det hårt ansträngda vägnätet och efterlyser bättre kollektivtrafik. Statliga utredningar gjorda av SIKA och RUFS 2010 pekar ut en satsning på spårbilar som mycket intressant för att komma tillrätta med de högt ställda transportpolitiska målen och som komplement till dagens bilberoende transportsystem.