Sökresultat:
535 Uppsatser om Ekologiskt jordbruk - Sida 23 av 36
CTF ur ett ekonomiskt perspektiv : en analys för storskaliga växtodlingsföretag
Denna uppsats är skriven inom ämnet Företagsekonomi och omfattar 15 högskolepoäng på C-nivå på Institutionen för ekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Tanken bakom vår uppsats är att ge en bild av vad controlled traffic farming (hädanefter förkortat CTF) är, samt om odlingstekniken kan ge bättre lönsamhet i svenskt lantbruk. Förhoppningen är därmed att uppsatsen skall ge en grundförståelse inom ämnet.
CTF innebär att permanenta körspår anläggs och att all fälttrafik sker i dessa körspår. Följderna av detta blir således att åkermarken mellan körspåren övergår till att vara mer lucker, eftersom lantbruksmaskinernas markpackning koncentreras till körspåren. Markpackning är ett av de stora problemen i dagens jordbruk och målet med CTF är att öka lönsamheten genom högre fältavkastning till följd av bättre markförhållanden för grödan.
Studien utgörs av en jämförelse mellan konventionell plöjningsfri växtodling och odling med systemet CTF.
Råvaruproducenter med Varumärken
Syfte;Syftet är att studera om och hur tre råvaruproducenter i Skåne, genom att skapa förutsättningar för framtida kundrelationer som utvecklar deras varumärken, har utnyttjat kundens delaktighet i varumärkets meningsskapande.Metod;Uppsatsen består av en kvalitativ fallstudie av tre råvaruproducenter. Ansatsen är deduktiv och utgår från det ramverk av teorier som använts i genomförandet av studien. Med utgångspunkt i det insamlade materialet återknyts sedan till teorierna i uppsatsens slutsats. Teoretiskt perspektiv;Teoriavsnittet ger en fördjupad förståelse för hur man kan arbeta med varumärkesutveckling. Flera av dessa lägger vikt vid att varumärken inte har något värde i sig utan att det uppstår i relationen till kunderna.
Vad gör och vad kan försvarsmakten göra för en hållbar utveckling? : En studie av försvarsmaktens arbete för en hållbar utveckling med avseende på utbildning.
Genom våra val och beteendemönster påverkar vi människor varandra, både lokalt och globalt. Medvetenheten ökar och vi ser idag en växande oro för effekten av detta.Världssamfundet har enats om att sträva efter en hållbar utveckling. Åren 2005-2014 har av Förenta Nationerna (FN) blivit utsedda till år där man ska verka för en hållbar utveckling genom utbildning.Sverige har fört in hållbar utveckling i miljöbalken och landets miljöpolitik skall sträva efter densamma. Försvarsmakten har ett ansvar för den ekologiskt hållbara utvecklingen inom sin sektor, försvarssektorn. Som myndighet når de ut till många genom just utbildning då cirka 8500 värnpliktiga utbildas per år, därtill tillkommer de anställda.Uppsatsen undersöker hur försvarsmakten uttalat arbetar för en hållbar utveckling och hur utbildningssituationen, i fråga om hållbar utveckling, ser ut.
Från statusuppdatering till ett starkt varumärke : ? en studie om hur små företag stärker sinavarumärken via Facebook
Klimatförändringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebära stora påfrestningar på städer. Socio-ekologisk resiliens är ett sätt att förstå motståndskraft och förändring hos sociala och ekologiska system. För att göra städer mer motståndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhållningssätt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan också betraktas som en brygga mellan social hållbarhet och ekologisk hållbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hållbarhet med ekologisk hållbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgångspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjälp av dessa fyra utgångspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.
Energianvändande i bostadshus : En studie i byggnaders energibalans
Kaffe är den näst största handelsvaran som finns och dricks i hela världen. I Sverige dricks det väldigt mycket kaffe per person och det är även ett land där medvetenheten när det gäller hållbarhet växer väldigt mycket. Då människors medvetenhet har ökat har även krav ställts på tillverkarna. Användande av certifieringar är en enkel metod som används för att konsumenten ska kunna lita på att kaffet har producerats på ett hållbart sätt. För att man ska kunna använda sig av en certifiering måste en rad krav uppfyllas.
Finansiella instrument för svenska lantbruksföretag : riskhantering och finansiella instrument för lantbruksföretag i Sverige
The survey describes a number of risks that Swedish farming companies are exposed to. The risk areas covered by the survey are currency risks, price risks and financial risks. The survey further describes why these risks have a great impact on the future development of the farming companies. The survey highlights the interrelation between the risks and the measures which can be used to minimize the risks, so-called financial instruments.
The aim of the survey is to put focus on above mentioned risks and describe how these risks can be reduced to prevent the Swedish farming industry from stagnating in the future.
The survey is a secondary survey whereby existing knowledge about risks and risk management is applied to farming companies. The written information on price risks and hedging is primarily derived from foreign sources.
Jordägarens väg till självinträde : vid oenighet mellan parter
Målet med min undersökning är att besvara frågorna ?Vilka förberedelser kan en jordägare vidta för att styrka sin rätt till självinträde i en tvist mellan jordägaren och
arrendatorn?? och ?Vilka lagar och annat väsentligt underlag ligger till grund för hur utgången i ärendet blir??. Syftet med uppsatsen har varit att visa på de huvudsakliga åtgärder som jordägaren kan vidta inför och vid en självinträdesförhandling.
Då jordägaren begär självinträde kan arrendatorn välja att bestrida denna händelse genom att låta arrendenämnden till en början försöka medla och få parterna att komma överens. I de fall där det inte sker någon förlikning skall jordägaren inför en självinträdesförhandling i arrendenämnden ta fram väsentligt underlag som styrker
hans behov av marken. Detta underlag ligger till grund då arrendenämnden gör en intresseavvägning mellan parternas behov av jordbruksfastigheten.
Jordägaren har möjlighet att ta hjälp av en sakkunnig för att få fram det underlag som kan styrka sannolikheten av ett självinträde.
Stig in! : gestaltningsförslag för entréer till Markaskogen - ett tätortsnära naturreservat i Örebro
Syftet med det här arbetet är visa hur gestaltning kan
synliggöra natur. Syft et är således också att visa på hur
gestaltning kan öka värdet på natur genom att synliggöra
det.
Metoden har i detta arbete varit inventering på plats
med fotografering, analys med inventering som stöd
och med tre olika analysmetoder som grund, en specifik
gestaltningsmetod, skissarbete i text och i bild samt inhämtande av kunskap och inspiration från olika skriftliga, muntliga och i bild värdefulla källor.
Teoridelen av arbetet behandlar vad en entré är och dess
funktion. Här diskuteras också vad naturen betyder för
människan och vår syn på denna. Det vilda ställs ofta
mot det ordnade både i en allmän historisk kontext och
i landskapsarkitekturen. Hur vi skyddar och respekterar
naturen undersöks också, vilket även kan ses i gestaltandet
av denna.
Miljörelaterat beteende: En studie av motiven bakom miljörelaterade beteenden i den privata sfären
Denna studie undersöker motivationsgrunderna till miljörelaterade beteenden i den privata sfären. Med en modell ursprungligen utvecklad av Martinsson & Lundqvist (2010) delas respondenterna från en enkätundersökning upp i fyra idealtyper. De fyra idealtyperna är individer med gröna (miljövänliga) värderingar och en grön (miljövänlig) livsstil ? de troende; individer med gröna värderingar och en grå (icke miljövänlig) livsstil ? hycklarna; individer med gråa (icke miljövänliga) värderingar samt grön livsstil ? de hemliga, samt; individer med gråa värderingar och en grå livsstil ? vägrarna. Respondenterna delas upp i de fyra idealtyperna med stöd i value-belief-norm-teorin (VBN-teorin) ? en teori utvecklad av Paul C.
Snedrekryteringen till högskolan : En studie av skillnader mellan regioner
Snedrekryteringen till högskolan är ett problem, som trots ansträngningar för att minska den, fortfarande kvarstår. Syftet med den här undersökningen är att synliggöra orsaker till skillnaderna som finns mellan Sveriges kommuner i andelen elever som läser vidare på högskola eller universitet. Universitetskanslersämbetet som är den institution som har ansvaret för att undersöka övergångsfrekvensen förklarar snedrekryteringen främst med skillnader i andelen högutbildade invånare i kommunen. Det är rimligt eftersom tidigare forskning om vad som påverkar valet att läsa vidare fastslagit att föräldrarnas utbildningsnivå är en av de mest betydelsefulla aspekterna. Den här studien utgår från en teori om att kulturen och den akademiska traditionen i kommunen spelar en avgörande roll.
Kjellbergska gården : inventering & förslag på förnyelse av en trädgård
Sammanfattning
Kjellbergska gården har en historia från början av 1600-talet och räknas som ett av Falkenbergs äldsta hus. Den kulturminnesmärkta borgargården har en säregen historia som skeppar- och handelsmannahem och ligger ovanför den plats där den gamla hamnen och tullportarna var belägna. Tomten Slottshagen 3 är av en för tiden karaktäristiskt långsmal typ och ligger i gamla stan som är uppbyggd längs med älven Ätrans strand. Gården var från början kringbyggd i en kvadratisk form, med köksträdgård bakom ladugårdslängan ner mot älven. Flera lyckor hörde också till hushållet för jordbruk och djurhållning.
Krav på KRAV : En attitydundersökning gjord på företagsekonomistudenter vid Uppsala Universitet
Aldrig förr har den svenska konsumenten varit så hälso- och miljömedveten. Ett resultat av detta är att fler mervärdesmärkningar har dykt upp på våra butikshyllor. En av de mest kända mervärdesmärkningarna inom ekologiskt producerade varor är i dagsläget KRAV-märkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka om Uppsala Universitets företagsekonomistudenters attityder gentemot KRAV-märkta produkter stämmer överens med den bild som KRAV vill förmedla. Studenterna har fått ange vilka produktattribut de anser vara av störst vikt vid livsmedelsinköp, vilka sedan har jämförts med hur väl de anser att KRAV uppfyller dessa. Genom detta har vi kunnat urskilja en generell attityd hos studenterna gentemot KRAV-märkta produkter.Resultatet visar på att studenterna har en positiv attityd gentemot KRAV-märkta varor.
Corporate Citizenship : Företaget som den goda medborgaren
Bakgrund: Företagens roll i samhället håller på att förändras. En möjlighet för företag att bidra till en utveckling som är långsiktigt hållbar: ekonomiskt, socialt och ekologiskt kan uppnås genom Corporate Citizenship ? företaget som den goda medborgaren. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda och skapa förståelse för begreppetCorporate Citizenship och dess framväxt från ett strategiskt perspektiv, samt attstudera hur och varför företag arbetar med Corporate Citizenship. Genomförande: En litteraturgenomgång inom området Corporate Citizenship har genomförts.
Kan illegala protester på ekocentrisk grund rättfärdigas i liberala demokratier: om ekocentrismens kompatibilitet med samhällskontraktsteorin
Den liberala demokratin, till vilken västvärldens politiska system bekänner sig, bygger i grunden på tanken att alla människor har naturliga rättigheter till liv, frihet och egendom. På grund av otryggheten i ett anarkistiskt naturtillstånd, kommer människor att sluta sig samman i stater, där de går med på att inskränka en del av sin frihet och överlåta makt till staten, på villkor att staten garanterar sina medborgare skydd för de naturliga rättigheterna. Så länge staten klarar av dessa uppgifter förbinder sig medborgarna att lyda staten, vars grund således, enligt denna teori, vilar på ett fiktivt samhällskontrakt. Inom ramen för detta samhällskontrakt har medborgare rätt att protestera för att nå förändring, så länge protesterna inte hotar samhällets fortsatta existens. Exempel på sådana legitima former av protester är (lagliga) demonstrationer, namninsamlingar samt olika former av civil olydnad som har gemensamt att aktörerna som deltar vill påverka inom ramen för samhällssystemet och därför står för sina handlingar samt är beredda att, om så är nödvändigt, låta rättssystemet ha sin gång.
Bostadsn?ra natur - Gamla l?sningar p? nya problem?
G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.