Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka miljömedvetenheten i tre kommuner gällande skolmaten. Våra frågeställningar: Vilka klimatsmarta val gör kommunerna när det gäller skolmaten? Vem fattar beslut huruvida skolmaten skall vara ekologisk eller inte och vilka faktorer styr dessa beslut? Vilka ekologiska val prioriteras gällande skolmaten? Vilka hinder och möjligheter finns för att öka andelen ekologisk skolmat?MetodI studien har kvalitativa intervjuer genomförts. Tre kostchefer/kostekonomer intervjuades i tre kommuner; Danderyd, Täby och Sundbyberg.ResultatI Danderyd och Sundbyberg lagas skolmaten i större utsträckning i egna tillagningskök på skolorna, vilket dels ger större andel hemlagad mat, dels färre transporter. Alla tre kommuner arbetar för att minska transporterna samt tar tillvara på matrester.

Som ett resultat av det senaste a?rhundradets snabba populationstillva?xt i kombination med en livsstil vilken inneburit o?kad konsumtion, sto?rre naturresursuttag och o?kande miljo?pa?frestningar, sta?r vi nu info?r stora utmaningar fo?r framtiden. En viktig del av begreppet ha?llbar utveckling a?r konsumtionen som i stor grad blivit en del av va?r livsstil. Mat och dryck utgo?r i Europeiska Unionen ungefa?r en fja?rdedel av husha?llens totala miljo?pa?verkan, och hur vi va?ljer att konsumera livsmedel har sa?ledes en stor inverkan.

Framtidens konsumtion och produktion av animalieprodukter måste vara ekologiskt hållbart ur ett globalt och regionalt perspektiv, vilket avser minimal miljöpåverkan och effektivt utnyttjande av naturresurser. Syftet med denna studie är dels att ta fram inventeringsdata för en premix, vilket är en fodertillsatsprodukt, med en omfattning ?från vaggan till färdig produkt?, dels att bedöma om premix utgör en betydande miljöaspekt i förhållande till en persons indirekta årliga konsumtion jämfört med medelsvenskens totala miljöpåverkan. Mot denna bakgrund har en livscykelanalys utförts på en specifik premix för nötkreatur. Bedömningen av miljöpåverkan görs med en metod som baseras på de svenska miljökvalitetsmålen.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Uppsatsen inleds med en kort introduktion i ämnet hållbar utveckling för att sedan fokuserapå den ekologiska dimensionen av begreppet. Bakgrunden belyser hur miljöproblem kankopplas till maten vi äter och miljöfördelar med ekologiskt jordbruk. År 2005 satteregeringen ett produktionsmål för jordbruket att 20 procent av arealen ska brukas ekologiskttill år 2010. För att möta produktionsmålet sattes ett inriktningsmål för den offentligakonsumtionen att 25 procent skulle vara ekologiskt år 2010. Flera tidigare studier visar attkomplexiteten med att öka andelen ekologiska livsmedel i måltidsverksamheter är stor.

Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut? p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet i samh?llet.

Under de senaste åren har det skett en ekonomisk tillväxt vilket bidragit till attmänniskan konsumerar mer än någonsin. Den ökade konsumtionen har en negativpåverkan på miljön där exempelvis livsmedelsbranschen står för ungefärliga 44-57procent av de totala växthusutsläppen. Då överkonsumtionen har en negativ påverkan påvärlden har det blivit allt viktigare att konsumenter blir medvetna om deras konsumtionoch dess påverkan på miljön. Forskare menar att konsumenter bör ta till sig ett mermiljöanpassat konsumentbeteende där ett alternativ är att börja konsumera ekologiskt.Tidigare forskare har identifierat att det finns ett attitydgap hos konsumenter gällandeekologisk konsumtion. Attitydgapet innebär att konsumenter uppger sig ha en positivattityd gentemot att konsumera ekologiska produkter men när de väl ska konsumeraväljer de i flesta fall att konsumera konventionella produkter.

Ekonomiska medel till kulturverksamhet minskar i Sverige, samtidigt vittnar museipersonal om att kostnader ?kar. Museer som enligt kulturpolitiska m?l ?r ?mnade att bidra till samh?lls- och kunskapsbildning samt fr?mja deltagande och demokrati tvingas nu anpassa sina verksamheter efter nya f?ruts?ttningar. Genom deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med personal p? ett museum i ?sterg?tland avser denna studie att unders?ka hur museipersonal upplever, och hanterar, utveckling av museiverksamhet.

Syftet med denna studie har varit att utifrån ett kundperspektiv utforma ett koncept, som presenterar ett förslag på hur Street kan förändra sin fysiska miljö, och därmed förbättra upplevelsen för besökarna. Jag har ett kundperspektiv på studien då jag anser att det är viktigt att generera svar som berättar vad gästerna tycker och upplever gällande den fysiska miljön och inte vad producenterna tror att kunderna upplever. En intresseförfrågan skickades ut via Streets kontaktdatabas vilket resulterade i över fyrtio svar. Därmed hade jag möjligheten att välja ett variationsrikt och heterogent urval. Intervjuerna genomfördes med nio av Streets besökare vilka ställde upp frivilligt.

High oil prices and bad harvests have led to dramatic increases in food prices and are nowthreatening millions of people in densely populated cities all over the world. To ensure thatthese people will have enough food without compromising the needs of future generationswill be a demanding task for politicians and decision makers. ?is paper has shown thatHavanas urban gardens have increased urban food security since the hunger crisis thatoccurred a?er the fall of the Sovjet Union in 1989, and that they support the thesis of Amartya Sen and the Ryerson University. Urban gardens can be a good example for cities how to avoid hunger and famine if they are properly managed.

Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till analysen bestod 78 deltagare.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Utvecklingen av delade mobilitetstj?nster, s?som bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framh?llits som lovande l?sningar f?r att adressera de utmaningar som pr?glar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tj?nster huvudsakligen anv?nds av m?n. Det finns ocks? en brist p? kunskap om varf?r kvinnor ?r underrepresenterade i anv?ndningen av delade mobilitetstj?nster och hur dessa tj?nster kan anpassas f?r att gynna kvinnors r?rlighet. Denna uppsats bidrar till att ?ka f?rst?else f?r de hinder som begr?nsar kvinnors j?mst?llda anv?ndning av delade mobilitetstj?nster samt vilka anpassningar som kan g?ras f?r att b?ttre tillgodose kvinnors r?rlighet.

Inledning: Modebranschen har en g?ng i tiden betraktats som att vara h?llbar d? det exempelvis producerades plagg i sm? kvantiteter. Chinnaduraim (2023) konstaterar att modeindustrin har gjort betydande framsteg inom h?llbart mode, men hon p?pekar att det ?terst?r mycket arbete. Vilka ?tg?rder kan modef?retag vidta f?r att fr?mja h?llbar utveckling inom branschen? F?r att fr?mja h?llbar utveckling inom modebranschen ?r det avg?rande att modef?retag engagerar sig inom de centrala teman: Cirkul?r Fashion, Greenwashing och Grassroot Movement. Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur modef?retag kan jobba med h?llbar utveckling inom modebranschen. Metod: En kvalitativ metod har till?mpats d?r studiens datainsamling best?r av semi-strukturerade intervjuer samt offline observationer. Slutsats: V?ra resultat tyder p? att modef?retag borde till?mpa CF-modellen d? den p?pekar hur modef?retag borde endast v?lja ett typ av material f?r att underl?tta kl?dernas demonteringsprocess.

Den här uppsatsen är en fallstudie med inriktning på ekologisk hållbar utveckling. Syftet med uppsatsen är att reda ut vad begreppet ekologisk hållbar utveckling står för, hur det används idag och hur det uppkom. Analysen leder till en illustrationsplan över Saltö udde i Karlskrona, Blekinge, som har sin grund i den ekologiskt hållbara utvecklingens filosofi. Hållbar utveckling är ett ofta använt begrepp som inte har någon allmänt gällande definition. Begreppets filosofi har funnits länge, men det var först när Brundtland-kommissionen definierade begreppet år 1987 som det började kallas hållbar utveckling.