Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benÀmnas som kulturmiljöer, vilket Àr hela omrÄden som har pÄverkats av mÀnniskan pÄ ett eller annat sÀtt. I dessa omrÄden fanns andra vÀrderingar Àn endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hÄllbarhet och utveckling. BÄda dessa begrepp Àr grundpelare i uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin Àr en förgrening till systemteori, i vilken samhÀllet ses som en helhet. Enligt resiliensteorin Àr samhÀllet likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhÀllet, dessa variabler Àr; sociala, politiska, miljömÀssiga och ekonomiska.

Trots att det Àr vÀl kÀnt hur viktig biodiversitet Àr för mÀnsklig hÀlsa och vÀlbefinnande förstörs ekosystem och utrotas arter, bland annat nÀr stÀder breder ut sig över ekologiskt viktiga omrÄden och förbrukar resurser frÄn stora kringomrÄden. Förluster av biodiversitet ökar mÀnniskans sÄrbarhet mot naturkatastrofer samtidigt som hög biodiversitet kan kopplas till ett stort antal vÀrden; sÄvÀl estetiska, ekonomiska och kulturella som pedagogiska. Ett sÀtt att försöka synliggöra dessa vÀrden Àr att anvÀnda begreppet ekosystemtjÀnster. EkosystemtjÀnster Àr alla de funktioner i ekosystemet som direkt eller indirekt Àr till nytta för oss och Àr ett sÀtt att visualisera och beskriva vad ekosystemen bidrar med. Genom arkitektur och samhÀllsplanering Àr det möjligt att gynna ekosystemtjÀnster exempelvis genom att bevara och nyanlÀgga grönytor, bygga gröna tak, utforma parker, involvera odling i staden och skapa sammanhÀngande gröna strÄk som kan fungera som livsmiljöer och spridningsvÀgar. Som exempel pÄ hur konceptet kan vara ett verktyg i samhÀllsplanering anvÀnds delar av Ronneby kommuns grönstrukturplan. I denna anvÀnds ekosystemtjÀnstkonceptet för att belysa kopplingen mellan grönstruktur och frÄgor kring klimat, luft och vatten i kommunen. Avsnittet mynnar i ett antal strategier med kopplade mÄl och ÄtgÀrder, anpassade för att vara aktuella för den kommunala verksamhetens olika delar. Att anvÀnda ekosystemtjÀnster som grund för detta arbete har framförallt visat sig ha ett vÀrde som pedagogiskt verktyg. Begreppet skapar ett nytt sÀtt att se pÄ gröna miljöer i samhÀllet och bidrar med en förstÄelse för grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionalitet.

Ekologisk odling av trÀdgÄrdsblÄbÀr Àr möjlig och ofta fördelaktig dÄ blÄbÀr har krav pÄ jorden och kvÀvetillförsel som lÀtt kan ÄtgÀrdas med ekologiska metoder. Odling av trÀdgÄrdsblÄbÀr Àr tÀmligen nytt i Sverige och erfarenheterna Àr begrÀnsade. Detta arbete har skrivits för att öka kunskaperna kring jordförhÄllanden, pH och kvÀvegödsling vid plantering och odling av trÀdgÄrdsblÄbÀr.TrÀdgÄrdsblÄbÀr trivs i sura jordar med hög mullhalt och mÄr bra av organiska gödselmedel. För att göra odlingsplatsen mer passande för blÄbÀr kan pH justeras till mellan 4.0-5.5 och mullhalten i en mineraljord kan med fördel höjas. Mullhalten kan ökas samtidigt som pH sÀnks genom jordförbÀttring med torv eller komposterad barrtrÀdsflis eller bark.

I dag Àr miljöfrÄgan ett omdiskuterat Àmne och mÀnniskor kÀnner oro för dagens miljösituation. I takt med att individer konsumerar allt mer och med tanke pÄ att jordens resurser Àr begrÀnsade Àr det ett faktum att nya vÀgar krÀvs för att kunna skapa ett hÄllbart konsumtionssamhÀlle och en hÄllbar utveckling. KaraktÀrerna av de nya vÀgarna Àr emellertid inte lika lÀtta att identifiera som behovet av dem. FrÄgan Àr hur engagerade och drivande företag behöver vara nÀr det gÀller utvecklingen av hÄllbara verksamheter. Vidare Àr det ingen sjÀlvklarhet betrÀffande vem eller vilka som bÀr ansvaret för utvecklingen gentemot en hÄllbar framtid. Ytterligare en omdiskuterad frÄga Àr huruvida ekonomisk tillvÀxt i lÀngden Àr förenlig med en ekologiskt hÄllbar utveckling.

Kulturhistoriska platser har allt mer börjat benÀmnas som kulturmiljöer, vilket Àr hela omrÄden som har pÄverkats av mÀnniskan pÄ ett eller annat sÀtt. I dessa omrÄden fanns andra vÀrderingar Àn endast det kulturhistoriska, oftast formulerade som hÄllbarhet och utveckling. BÄda dessa begrepp Àr grundpelare i uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt, resiliensteorin. Resiliensteorin Àr en förgrening till systemteori, i vilken samhÀllet ses som en helhet. Enligt resiliensteorin Àr samhÀllet likt ett socio-ekologiskt system uppbyggt av flera variabler i samhÀllet, dessa variabler Àr; sociala, politiska, miljömÀssiga och ekonomiska.

Det kommer fler och fler rapporter om översvĂ€mningar med katastrofala konsekvenser som följd. Klimatforskare menar att regnmĂ€ngden i SkĂ„ne förvĂ€ntas öka samtidigt som det sker en enorm exploatering dĂ€r stĂ€derna förtĂ€tas och gröna ytor med naturlig infiltrationskraft minskar drastiskt. År 2000 infördes ?Vattendirektivet?. Det Ă€r EU:s ramdirektiv för vatten som syftar till att skydda och vĂ„rda vĂ„ra vattenresurser i form av sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten inom EU.

Problemet med dagens standard för hygienrum och dess komponenter Àr att de baseras helt pÄ tillgÀnglighet. Vilket i och för sig Àr en bra sak, sett utifrÄn att fler personer kan ha möjligheten att utnyttja bostadsfunktionerna Àven om de har vissa rörelsehinder. Men vi vill ta steget lÀngre, inte endast se till tillgÀnglighet utan Àven se till vad som kan uppskattas, för att höja levnadsstandarden och uppskattningen av vÄra hem. Den svenska standarden Àr som tidigare nÀmnt baserad pÄ tillgÀnglighet och Àr inte alltid anpassningsbar till nya lösningar och komponenter som kan förekomma i badrum, vissa saker Àndras, fÄr nya funktioner, kanske utökade anvÀndningsomrÄden. Syftet Àr att försöka utöka möjligheten att nÄ högre kvalité för badrummet och samtidigt försöka se till de alternativa lösningarna som kan Ästadkommas idag.

Detta arbete handlar om arbetshÀstar i kommunal förvaltning ur hÄllbarhets och tillvÀxtssynpunkt. Arbetet reder i litteraturstudien ut begreppet hÄllbar utveckling och redogör för en modell för kommunal tillvÀxt. HÄllbarhetsperspektivet innefattar de tre vanliga delarna som brukar avhandlas i frÄgor om hÄllbar utveckling. Dessa frÄgor Àr hÄllbarhet ut ett ekonomiskt sÄvÀl som ett socialt och ekologiskt perspektiv. I kapitlet om hÄllbar utveckling presenteras bÄde Àldre argument samt nya sÀtt att se pÄ begreppet. I avsnittet om kommunal tillvÀxt redogörs för en modell för sweet spots för kommunal tillvÀxt.

Dagens förtÀtning av stÀder och tÀtorter, samt den ökande exploateringen leder till en ökad ytavrinning och en minskad naturlig infiltration av dagvatten. För att fÄ bort vattnet sÄ fort som möjligt transporteras det bort genom ledningar direkt ut till recipienter utan att renas. Dagvatten och frÀmst vÀgdagvatten Àr ofta mycket förorenat och kan orsaka stor skada i naturen, bÄde pÄ flora och fauna. Majoriteten av föroreningarna som hittas i dagvatten kan hÀnvisas till trafikens utslÀpp, slitage av vÀgbana och dÀck, lÀckage och korrosion. NÀringsÀmnena fosfor och kvÀve, suspenderat material, zink, salt, kolvÀten och olja Àr bara exempel pÄ de Àmnen som bildar den komplexa blandningen av föroreningar i vÀgdagvattnet. Den förorening som orsakar mest debatt Àr bly, men tack vara en förÀndrad lagstiftning och övergÄng till blyfri bensin har mÀngden bly i naturen minskat.

This is a graduate work at the Swedish University of Agricultural Sciences, The Department of Urban and Rural Development, Ultuna. The purpose of this paper has been to find out and describe principles for designing parks that offers good recreational and aesthetical values and require little amount of carbon dioxide emissions during their maintenance. The purpose has also been to see if it's possible to use city wastewater in some extent to assure the plants water supply and to find other means to make it less necessary to use purified water for watering. Recently made studies as well as older ones show how important green areas are in dense city structures both from a health and a climate perspective. Trees and other plants adsorbs different forms of air pollution and can also lower the temperature in the surrounding area through their transpiration.

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförÀndring i vÀrlden. StÀderna stÄr för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutslÀppen och tvÄ tredjedelar av vÀrldens energianvÀndning. HÀlften av vÀrldens befolkning bor i stÀder. PÄ grund av detta Àr det nödvÀndigt att stÀderna Àr hÄllbara. DÀrför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlÀttar att skapa en hÄllbar stad.

Öresund utgör förbindelsen mellan Östersjön och Atlanten och Ă€r ett av vĂ€rldens mest trafikerade sund. NĂ€r utskeppningen av olja frĂ„n Baltikum och Ryssland kontinuerligt ökar, ökar Ă€ven risken för ett oljeutslĂ€pp pĂ„ havet. För att kunna hantera ett oljepĂ„slag arbetar kustkommunerna i SkĂ„ne NordvĂ€st med att utveckla gemensamma beredskaps-planer, vilket utgör en del av EU-projektet Baltic Master II. MĂ„let med denna rapport Ă€r att arbeta fram ett underlag som kan anvĂ€ndas för planering av framtida investeringar av oljeskyddsmaterial. Detta genom att göra en bedömning av bland annat vilken typ av material och hur mycket material som kan komma att behövas vid ett stort oljepĂ„slag i SkĂ„ne NordvĂ€st.

Ian Thompson anvÀnder i boken Ecology, Community and Delight ett begrepp benÀmnt tri-valent design, vilket kan jÀmstÀllas vid ett optimum för en landskapsarkitekts arbete att gestalta tilltalande platser. Thompson förklarar att begreppets kÀrna uppnÄs dÄ en plats uppvisar en harmonisk kombination av sociala, ekologiska och estetiska vÀrden samtidigt. Inom den ekologiska delen av tri-valent design belyser han vikten av ekologisk hÄllbarhet och alternativa metoder för dagvattenhantering nÀmns som en viktig del i arbetet. En typ av dagvattenanlÀggning Àr dagvattendammen, vilken Àr ett mer miljövÀnligt komplement till de idag överbelastade reningsverken. Med hjÀlp av dagvattendammar kan förorenat vatten, frÄn stÀdernas gator och tak, magasineras samt renas pÄ naturlig vÀg innan det slutligen nÄr hav och sjö.

Det förekommer en ökad problematik i vÄrt samhÀlle nÀr det gÀller dagvattenhantering. Problemet beror till stor del pÄ förtÀtningen av stÀder och trafikökningen. De hÄrdgjorda markytorna har ökat markant det senaste halvseklet (Stahre, P., 2004) och i den förÀndring av klimatet som successivt sker förÀndras vattenflöden avsevÀrt (SMHI, 2009). Avloppssystemen Àr ofta underdimensionerade för de hÀftiga regn som blir allt vanligare och risken för översvÀmningar har ökat kraftigt (Boverket, 2010b). Vatten Àr ett viktigt element i vÄr omgivning som vÀcker intresse, estetiskt behag och framkallar kÀnsloreaktioner (Ulrich, R.S., 1983), bÄde positiva och negativa. Dagvattnet kan ses som en tillgÄng och resurs för att göra stÀder mer attraktiva.

Trakthyggesbruk Àr det skogsbruk som i över ett halvt sekel dominerat i Sverige. PÄ senare Är har dock detta skogsbruk ifrÄgasatts gÀllande frÀmst den naturhÀnsyn som det lÀmnar samt att trakthyggesbruket bedrivs pÄ i princip all skogsmark som brukas. Detta leder till liten variation bland de uppvÀxande skogarna, och flera myndighetsutredningar och rapporter hÀvdar att Sveriges nationella mÄl för bevarande av natur och miljö inte kommer att nÄs om inga omfattande förÀndringar görs i sÀttet att bruka skogarna pÄ. I denna rapport undersökte jag om zonerat skogsbruk, s.k. triadskogsbruk, Àr ett bra alternativ till dagens traditionella skogsbruk i Sverige i syfte att uppnÄ hög virkesproduktion och biologisk mÄngfald pÄ landskapsnivÄ.