VÄrt syfte med denna uppsats Àr att studera huruvida anvÀndandet av eco-marketing, med en miljöcertifiering, kan ha potential att stÀrka ett etablerat företags varumÀrkeslojalitet och pÄ lÄng sikt dess varumÀrkeskapital. Med utgÄngspunkt i teorin om varumÀrkeskapital Àmnar vi att titta pÄ hur kunderna till vÄrt fallföretag, Polarn O. Pyret, uppfattar deras anvÀndning av miljöcertifieringar. Den metod vi anvÀnt oss av i uppsatsen Àr abduktiv dÄ vi, med utgÄngspunkt bÄde i teorin och i SamhÀllsdebatten, studerar hur kunderna uppfattar anvÀndningen av eco-marketing med miljöcertifieringar. Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat fokusgrupper och genomfört en intervju med en PR-konsult.

Rational choice Àr ett dominerande paradigm inom den samhÀllsvetenskapliga forskningen. Teorin Àr vÀl anvÀnd för att förklara politik och politisk pÄverkan, och otaliga forskningsstudier har gjorts inom dess ramar sedan den fick sitt genombrott. Allt sedan rational choice blivit ett dominerande paradigm har teorin Àven kommit att kritiseras. Kritiker hÀvdar att teorin, trots sina fördelar i vissa fall, Àr otillrÀcklig för att förklara samhÀllsvetenskapliga fenomen. Framför allt de beteendeantaganden som teorin utgÄr ifrÄn har kritiserats frÄn sÄvÀl psykologiskt, som sociologiskt och ekologiskt hÄll.

MÀnniskans nÀringar och kulturer har orsakat landskapsförÀndringar som pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden lett till flera ekologiska konsekvenser som erosion liksom övergödning av vattendrag och hav. Skogsbruk sÄvÀl som jordbruk har dÀrutöver resulterat i stora utarmningar av den biologiska mÄngfalden pÄ jorden. Sedan en tid har jordbrukets negativa konsekvenser fÄtt alltmer uppmÀrksamhet inom bland annat politik, forskning och nÀringsliv, varav somliga mÀnniskor aktivt försökt stoppa det negativa hÀndelseförloppet som manifesterat mÄnga av vÀrldens odlingslandskap. Diskussioner som innefattar ekosystemet och dess sÄ kallade tjÀnster för mÀnniskans sÄvÀl som andra organismers överlevnad och vÀlbefinnande erhÄller dÀrutöver mer och mer fokus i strÀvan mot miljövÀnligare alternativ för storskalig odling. I sökandet efter mer ekologiskt sunda odlingssystem har intresset igen vÀckts för agroforestrysystem, som kombinerar vedartade vÀxter med vanligt förekommande grödor. Etableringen av lÀhÀckar pÄ respektive intill odlingarealer i SkÄne kan bidra med flertalet ekosysystemtjÀnster vilka bevisats stoppa ex.

Bakgrund: Utbudet och försÀljningen av ekologiska livsmedel har ökat de senaste Ären. Detta har medfört att distributionskanalerna blivit fler. Utbud och pris Àr tvÄ viktiga faktorer vid inköp.Syfte: Syftet var att undersöka om konsumenter i Uppsala Àr nöjda med utbudet av ekologiska livsmedel samt priset pÄ dem, och Àven att undersöka om de upplever att de kan pÄverka utbudet av ekologiska livsmedel.Metod: Undersökningen var kvantitativ och genomfördes i form av en enkÀt med frÄgor med fasta svarsalternativ. Vid genomförandet anvÀndes ett bekvÀmlighetsurval. Av 120 insamlade enkÀter inkluderades 107 stycken.Resultat: Konsumenterna anser priset vara för högt, bÄde i Uppsala med omnejd samt den matbutik de oftast handlar.

FörtÀtning Àr ett planeringsideal som i dag framhÄlls som en viktig hÄllbarhetsstrategi och som har vÀxt sig allt starkare bÄde internationellt och nationellt. StÀdernas tillvÀxt bidrar till att de urbana grönomrÄdenas förutsÀttningar förÀndras och i mÄnga fall pÄverkar förtÀtningen centrala grönomrÄden och grönytor vars kvaliteter och vÀrden riskerar att gÄ förlorade vid exploatering. Syftet i detta arbete har varit att undersöka grönstrukturens betydelse i den tÀta staden. Vidare har syftet varit att genom en fallstudie av Rambergsstaden i Göteborg undersöka grönstrukturens funktion, sÄ som den uppfattas av olika aktörer och aktuell forskning, för att komma fram till vilka konsekvenser för grönstrukturen en förtÀtning av omrÄdet kan leda till. En metodkombination av intervjuer/enkÀt, inventering/kartanalyser samt en litteraturstudie har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna och pÄ sÄ sÀtt belysa arbetets syfte. Slutsatserna som kan dras av detta arbete Àr att grönomrÄden i staden har en viktig betydelse bÄde utifrÄn ett ekologiskt, socialt och kulturellt perspektiv. UtifrÄn fallstudien gÄr det att dra en slutsats om att det finns en skillnad i hur kunskaper om grönomrÄdens betydelse förstÄs och hur det anvÀnds i praktiken. Fallstudien av Rambergsstaden visar att det finns en medvetenhet, hos aktörer som Àr involverade i projektet, om grönomrÄdens betydelse men att det finns svÄrigheter i att motivera dessa kunskaper i praktiken eftersom andra intressen i samhÀllet vÀger tyngre och kan motiveras starkare..

PROBLEM: MiljöfrÄgor innefattar ofta komplexa samband som Àr svÄra att analysera och presentera pÄ ett enkelt sÀtt utan att göra grova förenklingar. DÀrför finns det ett behov av verktyg som Àr lÀttanvÀnda utan att för den skull gör avkall pÄ transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hÄllbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hÄllbar utveckling.SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ verktygs lÀmplighet för att fram­stÀlla indikatorer för hÄllbar stadsutveckling. Dessa indikatorer anvÀnds sedan för att utvÀrdera miljöpÄverkan frÄn uppvÀrmning i fyra bostadsprojekt med tydlig miljöprofil.METOD: TillvÀgagÄngssÀttet Àr en induktiv metod dÀr vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat.RESULTAT: EFFem Àr ett transparent och lÀttanvÀnt verktyg att anvÀnda för att skapa indi­katorer som visar pÄ undersökta projekts hÄllbarhet. Resultaten Àr nyanserade men inte alltid entydiga.

Svenskar byter jobb allt oftare och denna r?rlighet p? arbetsmarknaden ?r kostsam f?r arbetsgivarna. D? det har visat sig att frivillig personaloms?ttning i m?nga fall skulle kunnat kunnat motverkas av arbetsgivaren ?r det relevant att utforska hur organisationer kan arbeta med bibeh?llandet av personal. Ett samlingsbegrepp f?r ?tg?rder som syftar till att fr?mja bibeh?llandet av personal ?r employee retention.

Kaffe Àr den nÀst största handelsvaran som finns och dricks i hela vÀrlden. I Sverige dricks det vÀldigt mycket kaffe per person och det Àr Àven ett land dÀr medvetenheten nÀr det gÀller hÄllbarhet vÀxer vÀldigt mycket. DÄ mÀnniskors medvetenhet har ökat har Àven krav stÀllts pÄ tillverkarna. AnvÀndande av certifieringar Àr en enkel metod som anvÀnds för att konsumenten ska kunna lita pÄ att kaffet har producerats pÄ ett hÄllbart sÀtt. För att man ska kunna anvÀnda sig av en certifiering mÄste en rad krav uppfyllas.

KlimatförÀndringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebÀra stora pÄfrestningar pÄ stÀder. Socio-ekologisk resiliens Àr ett sÀtt att förstÄ motstÄndskraft och förÀndring hos sociala och ekologiska system. För att göra stÀder mer motstÄndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhÄllningssÀtt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan ocksÄ betraktas som en brygga mellan social hÄllbarhet och ekologisk hÄllbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hÄllbarhet med ekologisk hÄllbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgÄngspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjÀlp av dessa fyra utgÄngspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

Öring (Salmo trutta) och stensimpa (Cottus gobio) Ă€r tvĂ„ vanligt förekommande arter i Sverige. En frĂ„ga som lyfts allt mer frekvent i olika artiklar och publikationer Ă€r hur dessa tvĂ„ arter pĂ„verkar varandra och vilka faktorer som pĂ„verkar denna interaktion. (Gabler & Amundsen 1999, Holmen et al. 2003, Elliot 2006, Hesthagen et al. 2010).

Det krÀvs att företag utvecklar sig för att vara konkurrenskraftiga pÄ en stÀndigt förÀnderlig marknad. Ett sÀtt för företag i livsmedelsbranschen att differentiera sig Àr att endast anvÀnda ekologiska rÄvaror i framstÀllningen av sin produkt. Om de gör det kan de bli godkÀnda för miljömÀrkning och fÄ anvÀnda KRAV:s logotyp pÄ sin produkt. Den massmediala uppmÀrksamheten riktas allt mer pÄ klimatkrisen vilket har gjort konsumenterna mer medvetna och villiga att pÄverka genom sitt eget agerande.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utreda hur en KRAV-mÀrkning kan pÄverka varumÀrke och konsumentbeteende. För att kunna besvara syftet har vi studerat teorier inom varumÀrkesforskning och beteendevetenskap.

Det Àr vedertaget att mÀnniskan Àter av biologiska, individuella och kulturella skÀl. Dock Àr det mindre kÀnt att det Àven finns de som Àter av andliga skÀl. En av dessa grupper Àr Hare Krishnarörelsen. Syftet med studien var att undersöka vilka rÄvaror och tillagningsmetoder som anvÀnds pÄ en av Hare Krishnas restauranger, samt att ta reda pÄ vilka tankar som ligger bakom valet av maten.Metoden bestod av en deltagande observation under tvÄ veckor pÄ restaurangen samt en intervju med restaurangansvarig. Valet av restaurang var ett bekvÀmlighetsurval.Resultatet visade att mycket rotfrukter, potatis, baljvÀxter, yoghurt, ris och kryddor anvÀnds.

Den kinesiska draken vÀxer sÄ det knakar och i slÀptÄg kommer bland annat satsningar pÄ ekologiska stÀder för att försöka bryta den onda spiral av negativ miljöpÄverkan som landets utveckling för med sig. I den hÀr uppsatsen försöker jag kasta ljus pÄ ekologiska stÀder som planeras av svenska experter i Kina, med avsikt att reda ut hur vÀl ekologisk hÄllbarhet integreras i planen. Jag försöker ocksÄ reda ut problematik som uppstÄr nÀr svenska planeringsideal kolliderar med det kinesiska synsÀttet pÄ boende och stÀder. Initialt beskrivs klimat- och miljörelaterade faktorer som varit sprÄngbrÀda till ekostÀders popularitet idag. Sedan ges en definition av begreppets innebörd och de bakomliggande tankarna kopplade till hur förestÀllningen om ekologiska stÀder har utvecklats i ett historiskt perspektiv.Huvuddelen av arbetet utgörs av en fallstudie dÀr fokus ligger pÄ hur det svenska konsultföretaget Sweco vill minska det ekologiska fotavtrycket i sin konceptuella plan för den Internationella Ekostaden Caofeidian.

MÄltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 Ärs historia dÀr den svenska vÀl- fÀrden har en stor betydelse med skatteintÀkter som till exempel finansierar skolmÄltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag pÄ marknaden för att fÄ driva mÄltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att anvÀnda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga mÄltidsverksamheter. NÀr det gÀller att studera ledarskapet har vi anvÀnt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i mÄltidsorganisationer.

Genom vĂ„ra val och beteendemönster pĂ„verkar vi mĂ€nniskor varandra, bĂ„de lokalt och globalt. Medvetenheten ökar och vi ser idag en vĂ€xande oro för effekten av detta.VĂ€rldssamfundet har enats om att strĂ€va efter en hĂ„llbar utveckling. Åren 2005-2014 har av Förenta Nationerna (FN) blivit utsedda till Ă„r dĂ€r man ska verka för en hĂ„llbar utveckling genom utbildning.Sverige har fört in hĂ„llbar utveckling i miljöbalken och landets miljöpolitik skall strĂ€va efter densamma. Försvarsmakten har ett ansvar för den ekologiskt hĂ„llbara utvecklingen inom sin sektor, försvarssektorn. Som myndighet nĂ„r de ut till mĂ„nga genom just utbildning dĂ„ cirka 8500 vĂ€rnpliktiga utbildas per Ă„r, dĂ€rtill tillkommer de anstĂ€llda.Uppsatsen undersöker hur försvarsmakten uttalat arbetar för en hĂ„llbar utveckling och hur utbildningssituationen, i frĂ„ga om hĂ„llbar utveckling, ser ut.