Sök:

Sökresultat:

410 Uppsatser om Ekologiskt hćllbar - Sida 5 av 28

Vad gör dig till en grön konsument? : En studie kring vad som pÄverkar och vad som ligger till grund för konsumenter nÀr de vÀljer eller inte vÀljer ekologiska livsmedel

En lösning pÄ den vÀxande miljöförstöringen tros vara en anpassning till en mer hÄllbar utveckling. En del av den hÄllbara utvecklingen anses vara grönare konsumtion, vilket betyder en mer resurseffektiv och skonsammare konsumtion för miljön. Eftersom mat Àr en stor del av det vi konsumerar Àr en livsstilÀndring mot grönare livsmedelskonsumtion viktig. För att göra det enklare för konsumenten att agera miljövÀnligt har ekologiska livsmedel tagits fram, dessa har en mindre pÄverkan pÄ miljön och naturen Àn de konventionella varorna.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera vad det Àr som avgör och vad det Àr som pÄverkar konsumenterna nÀr det gÀller att köpa ekologiska livsmedel, vilka faktorer som Àr viktiga nÀr man vÀljer livsmedel samt vad ekologiskt innebÀr för konsumenterna. Varför konsumenter agerar som de gör och hur resonemanget kring valen av livsmedel ser ut undersöks i studien.

HÄllbar utveckling i förskolan ur ett förÀldraperspektiv

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

Ekologiska val i en e-handelskontext : En mental modell över anvÀndares köpbeteende

Att köpa ekologiskt Àr ingen ny företeelse, men i takt med att bÄde e-handel och efterfrÄgan pÄ ekologiska varor konstant ökar sÄ behövs det stöd för designers för att kunna möta dessa utmaningar. För att kunna designa e-handelswebbsidor med ekologiska valmöjligheter krÀvs förstÄelse för anvÀndaren och dess behov. Genomatt kartlÀgga mÄlinriktade beteenden gÄr det att pÄvisa nÀr en anvÀndare Àr mottaglig för ett ekologiskt val pÄ en e-handelswebbsida. En mental modell byggs utifrÄn anvÀndares mÄlinriktade beteende och denna kan anvÀndas som stöd av designers för att förstÄ nÀr en anvÀndare Àr mer mottaglig för ekologiska val pÄ en e-handelswebbsida. Denna studie resulterar i en identifiering och kartlÀggning över nÀr en anvÀndare Àr mer öppen för ekologiska val..

Mot ett ekologiskt medborgarskap: en idealtypsanalys av fyra svenska kommuners miljöpolicy

Den liberala demokratin stÄr inför en rad problem nÀr det gÀller att skapa ett lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle. För det första finns en inbyggd strÀvan efter ekonomisk tillvÀxt, vilket ekologismen anser Àr en omöjlig kombination med hÄllbar utveckling. Det andra problemet Àr att kompabiliteten mellan den statliga miljöpolicyn och den liberala demokratin ofta ifrÄgasÀtts pÄ grund av att den strider mot principerna om den statliga neutraliteten. Med bakgrund av dessa kompabilitetsproblem mellan den liberala demokratin och den hÄllbara utvecklingen har ett antal lösningar diskuterats under senare Är. Tanken pÄ ett ekologiskt medborgarskap har presenterats och diskuterats av flera olika teoretiker som en tÀnkbar ersÀttare av det liberala medborgarskapet.

Ethos, pathos logos i skolan : LÀrares syn pÄ retorik som pedagogiskt verktyg

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

Förslag till ett ekologiskt bostadsomrÄde

Ekologiskt byggande har utvecklats och förstÀrkts under de senaste decennierna. FrÄn det att ekobyar började planeras pÄ 70-talet, till dagens lÄgenergibyggnader. Kunskapen om vÀrmesystem, avloppsrening, byggmaterial och teknik har utvecklats. Hur skulle ett ekologiskt bostadsomrÄde utformas med hjÀlp av den kunskap och teknik som finns idag?Examensarbetet skrivs för JM AB i Jönköping.

Ekologisk lydnad: Ett kritiskt begreppsligg?rande av ?civil olydnad? i antropocen

V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.

Brunt blir grönt : perspektiv och strategier för ekologisk design i postindustriella miljöer

Sedan stor del av den industriella produktionen flyttat frÄn vÀstvÀrlden till lÄglönelÀnder har det blivit en aktuell frÄga hur vi omhÀndertar de övergivna industriomrÄden som lÀmnats kvar. En trend som vuxit sig stark Àr att omvandla industrimiljöerna till nya miljöprofilerade parkomrÄden och stadsdelar, som Hammarby Sjöstad i Stockholm och VÀstra Hamnen i Malmö. I detta examensarbete söker jag förklaringar till varför vi vÀljer att anvÀnda ?ekologiska? koncept och lösningar nÀr de gamla industrimiljöerna ska omvandlas och hur detta kommer till uttryck i landskapsarkitekturen. Med utgÄngspunkt i miljödiskussionen sedan sextiotalet och vÀsterlÀndsk natursyn drar jag paralleller mellan vÄr förÀndrade syn pÄ industri, hur miljökrisen ska lösas och ekologiskt inriktade landskapsarkitekturprojekt. Sedan miljökrisen blivit ett faktum och miljöfrÄgor fÄtt en central plats i politik och samhÀllsplanering har ocksÄ synen pÄ industri förÀndrats. FrÄn att ha symboliserat framtidstro och vÀlfÀrd har vi börjat betrakta den gamla industrin som ett direkt hot mot mÀnniskans och jordens existens.

Nya ekologiskt hÄllbara material tillÀmpade pÄ IKEAs madrasser

Att som ett större företag profilera sig som miljövÀnligt Àr idag i princip ett krav snarare Àn ettmÄl. I takt med att antalet mÀnniskor och dess konsumtionsvanor i stadig tak ökar, ökar samtidigtkraven pÄ att faktiskt bidra till ett fungerande och socialt-, ekonomiskt och ekologiskt hÄllbartsamhÀlle. Detta mÄste kombineras med ett fungerande affÀrsklimat dÀr det inte gÄr att kommaifrÄn att konsumtion och försÀljning Àr det som fÄr ett företag att leva vidare.Syftet med denna studie Àr att skapa en grund och en förstÄelse för de olika aspekter som finnsinom miljövÀnlig produktutveckling. Den ska ocksÄ redovisa möjliga alternativ och koncept somkan infria de krav som stÀlls sett ur ett komfort-, ekonomiskt- och ekologiskt perspektiv. StudienÀr genomförd pÄ IKEA of Sweden och har utgÄtt ifrÄn madrasser och de skummaterial somanvÀnds som komfortmaterial.Genom att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod med en explorativ ansats grundade pÄ tvÄintervjuserier med personer som ansÄgs ha lÀmpiga kunskaper inom omrÄdet erhölls vÀrdefullinformation om material och angreppssÀtt.Studien visar pÄ vikten av att ha en tydlig och genomtÀnkt strategi som bör grundas i en djupareidiologi snarare Àn genom mekanisk traditionell produktutveckling.

Exponering av ekologiska klÀder ? en studie om hur modebutiker med hjÀlp av vÀl utförd exponering kan pÄverka sin försÀljning av ekologiska klÀder

För att ett företag ska bli lönsamt krÀvs anpassning till kundens efterfrÄgan. DÄ de flesta kunder tar majoriteten av alla köpbeslut pÄ plats i butiken, blir varuexponeringen i mÄnga fall avgörande. Genom att skapa en inspirerande varuexponering som framhÀver de ekologiska klÀderna kan företag sÄledes pÄverka fler kunder att handla ekologiskt och pÄ sÄ sÀtt öka efterfrÄgan. Syftet med vÄr studie Àr att granska hur Gina Tricot, Lindex och Polarn O. Pyret exponerar sina ekologiska klÀder i butik samt att studera exponeringsmetoder butikerna kan applicera pÄ sitt ekologiska sortiment, för att pÄverka försÀljningen.

Coops egna ma?rkesvaror : en uppdatering av varukraven

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

Konsumenternas syn pÄ nÀrproducerade och ekologiska livsmedel.

Bakgrund I dagens samhÀlle konsumerar en svensk person i genomsnitt 800 kilo livsmedel per Är och det svenska hushÄllet utgör ungefÀr en fjÀrdedel av klimatpÄverkan i livsmedelsvÀg. VÀxthusgaserna förÀndrar klimatet pÄ jorden och med det medföljer en förÀndring av djur och vÀxtriket pÄ jorden. För att förÀndra detta Àr de viktigt att konsumenterna vÀljer livsmedel som Àr bra för miljön.Syfte Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur konsumenter ser pÄ nÀrproducerat och ekologiska livsmedel.Metod Metoden som anvÀnds i denna studie Àr kvantitativ med beskrivande statistik som analyserades i SPSS 17.0. En webbenkÀt utformades i GApps för att sedan publiceras pÄ webbsidan Facebook.se.Resultat I studien deltog 120 respondenter. Att en rÄvara Àr nÀrproducerad och ekologisk ansÄg majoriteten av respondenterna att det Àr nÀr livsmedlet har ett tydligt ursprung, liten inverkan pÄ klimatet och att rÄvaran ska vara bra för miljön.

Biologisk mÄngfald bland ÄkerogrÀsen. En fÀltstudie av tvÄ Äkrar : en konventionellt och en ekologiskt odlad

Den biologiska mÄngfalden Àr viktig inom lantbruket. Jordbrukslandskapets mÄngfald Àr vacker för mÀnniskan att se pÄ och spÀnnande och rogivande att vistas i. MÄngfalden innehÄller Àven en genbank som kan bli mycket etydelsefull i framtiden. Dessutom innebÀr oftast en rik mÄngfald bland ogrÀsen Àven en rik mÄngfald bland insekter och andra djur, dÀribland skadeinsekternas predatorer, vilket bidrar till produktiva Äkrar. OgrÀsens mÄngfald pÄ Äkern beror till stor del pÄ geografiskt lÀge, klimat och berggrund.

Hur har f?retag anpassat sig till ekologisk h?llbarhet?

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.

Civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering ? en f?ruts?ttning f?r h?llbar tillv?xt enligt Agenda 2030

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->