I ljuset av en ökande miljömedvetenhet i vårt konsumtionssamhälle och de nya frågeställningar dessa förändringar medför syftar denna uppsats till att jämföra norrländska konsumenters attityder till KRAV-märkta kontra lokalproducerade varor. Vi har undersökt betalningsviljan för de två ?märkningarna? samt utrett vilka faktorer som spelar roll för en konsuments val så som pris, närhet till producent och produktionsmetod. Vi utförde en enkätundersökning där vi, med hjälp av ett valexperiment (vars teoretiska referensram bygger på den slumpmässiga nyttofunktionen i kombination med Lancasters värdeteori) kunde härleda betalningsviljan. I enkäten ställde vi även frågor kring vilka faktorer konsumenten anser vara viktigt i sitt val.

Syfte: I uppsatsen ska vi undersöka hur dagens studenters konsumtionsbeteende ochkonsumtionsbehov ser ut. Uppsatsen kommer även att klargöra hur studenternas ekonomiska situation påverkar detta beteende och behov, samt vilka faktorer som ligger bakom detta. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats då vår utgångspunkt har varit teorin. Kvantitativ metod används i form utav enkätundersökning genomförd på 323 studenter i syd/sydöstra Sverige. Även en kvalitativ metod har i form av litteraturstudier av teorier samt artiklar hämtade från Internet har genomförts.

Cultivable land is a limited resource and agriculture contributes to some of the most serious environmental problems facing the planet like, global warming, eutrophication and loss of biodiversity. The specialized, industrial agriculture with monoculture and extensive input of external energy, commercial fertilizer, and chemical pesticides are all essentially unsustainable. An adaptation to other methods of production is necessary to preserve the environment for future generations. The aim of this study is to describe the factors that distinguish sustainable from unsustainable agriculture. The results will be used to examine if and how the European Union (EU) works in order to create a more sustainable agricultural industry and to analyze the preconditions for such development.

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hållbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hållbar utveckling är ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de många olika tolkningarna och angreppssätt. Om begreppet är så pass vagt som många påstår, hur hanteras det då i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvändning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.

Som en följd av det svenska miljöarbetet gav regeringen, år 2006, ut riktlinjer till kommuner och landsting för en ökning av ekologiska livsmedel, i strävan mot en mer hållbar utveckling i vårt samhälle. Tanken var att man till 2010, inom offentliga måltidsorganisationer, skulle uppnå 25 procents användning av dessa livsmedel. År 2010 är det endast sex av 310 kommuner och landsting som nått målet. Då tidigare forskning till stor del inriktat sig på hinder och svårigheter i denna strävan har denna studie inriktat sig på de måltidsorganisationer som lyckats och tagit del av deras erfarenheter. Syftet med studien har varit att dels se om marknadsutvecklingen av ekologiska livsmedel har påverkat dagens användning samt om det går att urskilja ?framgångsnycklar? i dessa måltidsorganisationer.

Bakgrund: Konsumtionen  av sötsaker, läsk, energidryck och snacks kan vara relaterad till olika slags sjukdomar  på grund av  energi-  och fettmängden  samt tillgången till dessa livsmedel.  Kunskap om  konsumtionsmönster  och konsumtionsplatser  för  dessa  livsmedel saknas för gymnasieelever. Syfte: Målet med denna studie var att kartlägga gymnasieelevers konsumtion av sötsaker, läsk, energidryck och snacks. Metod:  En tvärsnittsstudie med tio enkätfrågor om konsumtionsmönster och konsumtionsplatser för  sötsaker, läsk, energidryck och snacks genomfördes på 74  gymnasieelever i årskurs två under två dagar.  Resultat:  I resultaten kom det fram att det vanligaste stället att köpa sötsaker och läsk som konsumerades på skoltid var vid elevfiket. Det som konsumerades på fritiden var vanligast köpt i affärer. Det framgick också signifikanta skillnader i hög- och totalkonsumtionen mellan könen och mellan praktiska och teoretiska program.

Studiens syfte var att undersöka vilka tankar familjehemsföräldrar har kring uppdraget som familjehem, rollen som primär vårdgivare åt de placerade barnen samt hur detta påverkar livet i familjen. Studiens frågeställningar var: Hur beskriver familjehemsföräldern uppdraget som familjehem och på vilket sätt detta påverkar villkoren för familjelivet? Hur beskriver familjehemsföräldern sin roll som primär vårdgivare? På vilket sätt har familjehemsföräldrarnas erfarenheter som familjehem, enligt dem själva, förändrat synen på uppdrag, villkor och roll? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra familjehemsföräldrar, två män och två kvinnor. Studiens teoretiska utgångspunkter var generell och ekologisk systemteori samt anknytningsteori. Materialet bearbetades genom en tolkande ansats.

Den mest använda definitionen av begreppet hålbar utveckling lyder: ?En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Definitionen kommer från rapporten ?Vår gemensamma framtid? från 1987. Hållbar utveckling omfattar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter samt samspelet och balansen mellan dem.

I denna studie identifieras genom Williamsons (2002) reklamavkodningsteori hur varumärket Fjällräven reproducerar konsumentismens ideologi, genom att kommunicera sin populära ryggsäcksmodell Kånken, i tryckta reklammaterial i form av produktbeskrivningar från tre olika år (1979, 1994 och 2015).  Studiens syfte är tvåfaldigt, delvis handlar det om att undersöka om reklamavkodningsteorin är relevant i att förklara hur ideologi reproduceras och också om den är applicerbar i en svensk kontext. Dessa syften besvarades med en huvudsaklig frågeställning, samt av två underfrågeställningar, vilka formulerades utifrån de teoretiska begreppen adressering och differentiering. I analysförfarandet applicerades ett multimodalt ramverk anpassat för tryckt reklammaterial.Studien har funnit att produktbeskrivningarna använt olika ideologiska referenssystem för att differentiera Kånken som produkt och för att adressera mottagaren. Slutsatsen är att Fjällräven har reproducerat ideologi genom två meningsskapande konstruktioner som handlar om differentiering av produkter och adressering av konsumenter.

The study intends to find easily recognizable indicator species for water quality in the constructed wetland of Flemingsbergsviken. The study is relevant since indicator species can be difficult to determine for common people. Easily recognizable indicator species could improve dialogue between the scientific community, administrative authorities and the general public. Such species could be used in education systems, associations or in information campaigns. Therefore, I have chosen to refer to these species as didactical species.

Dagens urbaniseringstakt innebär att majoriteten av alla svenskar nu bor i städer. Detta ställer stora krav på politiker och tjänstemän att skapa goda livsmiljöer med hänsyn till de tre välkända hållbarhetsaspekterna; ekologisk, social och ekonomisk. För att möjliggöra en hållbar stadsutveckling gäller det bland annat att; identifiera vilka problem som aktiviteterna i staden orsakar, sätta upp en vision om hur man vill att en mer hållbar stad ska se ut, därefter gäller det att bryta ned visionen i delmål som är väldefinierade och förankrade bland både politiker, tjänstemän och innevånare, sist och slutligen gäller det att ha en arbetsplan och även en strategi för uppföljning om målen nås. Arbetet med hållbar stadsutveckling fortgår hela tiden utifrån de rådande förutsättningarna, det går inte att uppnå ett tillstånd då allt blivit hållbart. Med bakgrund av detta har Regeringen tillsatt Delegationen för hållbara städer, som år 2008-2010 delade ut ekonomiskt stöd till investerings- och planeringsprojekt i Sverige med hållbarhetsambitioner.

The purpose of my essay is to study and analyse how adolescents with different socioeconomical backgrounds experience their consumtion needs.There are five main questions:1. How do adolescents experience their needs of status symbols, labeled clothes etc?2. In what way does adolescents experience influences over their consumtion options?3.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur ett antal makrovariabler påverkar på och samverkar med priserna på småhus. Även hur variablerna reagerar på chocker sinsemellan studeras.Tidsserieanalysen bygger på månadsdata från år 1996 fram till 2006, som innehåller alla försäljningar av småhusfastigheter i hela Sverige. Det kvalitetsindex som används för att analysera priserna är K/T- talet. För att studera skillnader, avseende samverkan och påverkan, regioner emellan görs en uppdelning av landet i regionerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Glesbygd samt hela Sverige. För att testa olika makrovariablers påverkan på K/T- talen används Grangers kausalitets test.

En av de ledande dödsorsakerna i världen beror på övervikt och fetma, därför är det viktigt att barn utvecklar bra kostvanor under tidig ålder. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sambandet mellan kostrelaterad övervikt/fetma och karies hos barn. Artiklarna söktes i den medicinska databasen PubMed. Åldersbegränsning gjordes på barn mellan 0-18 år på grund av att studien är fokuserad på barn. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar.

Uppsatsen analyserar samråds- och dialogprocesserna vid planeringen av Väsjöområdet i Sollentuna kommun ur ett miljörättviseperspektiv, för att utreda hur dessa processer kan förbättras i att inkludera underrepresenterade grupper. Uppsatsen utreder även vilken syn på natur och miljö som förmedlas vid dessa processer och vad det får för påverkan på vem som ska involveras. Studien har utförts i form av en fallstudie där informanter från Sollentuna kommun intervjuats och dokument rörande exploateringen av Väsjöområdet studerats. Uppsatsens teoretiska ramverk består av miljörättvisa och medborgardeltagande. Den geografiska avgränsningen för uppsatsen utgår från de upprättade detaljplaneområdena gällande Väsjöområdet och tiden mellan juni 2006 och våren 2014.