Mobil förskola Àr ett fenomen som har börjat ta plats och vÀxer snabbt som ett komplement till den ordinarie pedagogiska förskoleverksamheten. Den har uppkommit som ett resultat av att samhÀllet förÀndras och det stÀller andra och nya krav pÄ förskolan och skolan att möta barn och elever i ett lÀrande. Det finns mÄnga Äsikter om vad som Àr bra eller mindre bra för barns lÀrande och utveckling men det saknas en övergripande forskning om mobil förskola som stöd för nya antaganden, tankar och idéer. För att förstÄ lÀrandet har jag valt att lyfta fram teoretiska funderingar ur ett sociokulturellt perspektiv som har kopplats ihop med forskning bÄde frÄn förskola och frÄn skola. Resultatet visar att pedagogerna ser den mobila förskolan som ett verktyg som underlÀttar för dem att genomföra sitt uppdrag om lÀrande och utveckling.

Barns lek i styrd lek och fri lek Àr intressant för alla som arbetar med barn eller bara Àr intresserade av barns utveckling. Leken Àr de smÄ barnens sÀtt att upptÀcka och utforska sin vÀrld. PÄ förskolan fÄr barn möjlighet till att utveckla alla sina sinnen och med hjÀlp av pedagoger som fyller pÄ deras lekar fÄr barnen en bra start i sin utveckling. Lek Àr viktigt.Syftet med undersökningen Àr att förstÄ hur barnen lÀr sig och hur de anvÀnder sina erfarenheter. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod med observationer som redskap.

Examensarbetets syfte Àr att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmÄgan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet Àr Àven att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstÄ av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmÄga. Metoden som valts för detta examensarbete Àr av formen kvalitativ intervjustudie dÀr den semistrukturerade intervjustrukturen har anvÀnts. De som har blivit intervjuade Àr förskollÀrare som har lÄng erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollÀrare som har intervjuats Àr tre stycken och alla har intervjuats var för sig om Àmnet barns empatiska förmÄga i förskolan.

Medveten motorisk trÀning har visat sig vara gynnsamt för barns senare skolprestationer. Det hÀr antyder tidigare forskning som menar att det finns ett samband mellan barns motorik och deras koncentrationsförmÄga och skolprestationer. Den hÀr studien handlar om förskollÀrares förestÀllningar om barns motorik och hur förskolans utemiljö anvÀnds för att stimulera barns motorik. Studien syftar till att beskriva vilket kroppsligt lÀrande som stimuleras i förskolans utemiljö. Studiens tvÄ frÄgestÀllningar berör förskollÀrares upplevelse av vilket kroppsligt lÀrande som sker hos barn i förskolans utemiljö samt förskollÀrares erfarenheter av barns motoriska utveckling i förskolans utemiljö.

I vÄr undersökning kommer vi att visa hur man anvÀnder sig av IUP-individuella utvecklingsplaner i skolan. Vi kommer att utgÄ frÄn dessa frÄgestÀllningar: Hur följer man elevernas utveckling med hjÀlp av IUP? Hur gÄr det till nÀr man arbetar med IUP i skolan?I litteraturgenomgÄngen tar vi upp vad som redan finns forskat kring IUP. Vi har funnit att IUP tydliggör elevernas utveckling pÄ deras egen nivÄ och konkretiserar de mÄl som eleverna, enligt styrdokumenten, lÀroplaner och kursplaner, ska uppnÄ. Vi jÀmför sedan resultaten av vÄra intervjuer med det som redan finns framforskat frÄn andra forskningsstudier.

Generationsskifte i smÄföretag Àr ett aktuellt samhÀllsproblem som bland annat beskrivs i tvÄ rapporter frÄn Företagarna (Företagarna, 2005, 2009). I rapporten frÄn 2005 framkom det att man rÀknar med att en tredjedel av alla planerade Àgarskiften kommer att misslyckas, dels pÄ grund av bristande planering. Detta Àr en av de vanligaste anledningarna till att företag gÄr i konkurs. En konkurs drabbar inte bara företagsledaren utan givetvis Àven dess anstÀllda. Mot bakgrund av att en majoritet av alla yrkesverksamma svenskar Àr anstÀllda i smÄföretag Àr det en frÄga av stor samhÀllsbetydelse.

En organisation lÀr nÀr individerna i organisationen lÀr. Allt lÀrande i organisationer startar med andra ord pÄ individnivÄ. Medarbetarsamtalet ses som ett moment för att ta tillvara pÄ medarbetarens kunskaper och att utveckla nya kunskaper hos medarbetaren. Men fenomenet medarbetarsamtal har bÄde blivit Àlskat och hatat och har fallgropar precis som all annan mÀnsklig interaktion. Fokus i forskningen av medarbetarsamtalet har legat pÄ hur det ska vara för att bringa framgÄng, och dÄ frÀmst genom ett ledarperspektiv.

Rapportens syfte Àr att arbeta fram förslag till en hÄllbar förnyelse av bostadsomrÄdet Gulsparven i TrollhÀttan, pÄ uppdrag av AB Eidar TrollhÀttans bostadsbolag. I dagslÀget har omrÄdet energirelaterade problem och Àr i behov av upprustning. För att komma fram till goda lösningar har litteratur- ochinformationsstudier, intervjuer med erfarna personer samt inventeringar av omrÄdet gjorts. Förslagen ÄskÄdliggörs i form av ritningar samt 3D-vyer.Fyra förslag till förnyelse har tagits fram med olika grad av ÄtgÀrder, dÀr tvÄ av dem krÀver en omprövad detaljplan. Generella ÄtgÀrder, vilket gÀller i samtliga förslag, Àr betydelsefulla lösningar för att vÀxa mot rollen som ett hÄllbart bostadsomrÄde.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och förklara hur svenska börsnoterade koncernbolag redovisar utgifter för Forskning och Utveckling i sin Ärsredovisning för 2006.Problemet med denna redovisning Àr att den framtida ekonomiska nyttan Àr svÄr att mÀta pÄ ett tillförlitligt sÀtt, detta kan skapa svÄrigheter att visa upp den verkliga bilden av ett företags resultat och stÀllning.Genom att undersöka hur bolagen redovisar, har vi fÄtt svar och eventuella motiveringar till bolagens val att antingen tillgÄngs- eller kostnadsredovisa sina FoU-utgifter. Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av bolagen pÄ Stockholmsbörsens Large Cap-lista och skapade dÀrefter egna tabeller och diagram som skulle vara lÀttöverskÄdliga för lÀsaren. Av de resultat vi funnit kan vi bÄde se likheter och skillnader mellan bolagen och branscherna, och vi kan dra slutsatsen att bolagen redovisar utgifter för Forskning och Utveckling som immateriella tillgÄngar Àven som dom Àr otydliga med hur det gÄtt tillvÀga nÀr hur de bedömt förmÄgan att skapa framtida ekonomiska fördelar..

This thesis is a case study of the search function on the University of Uppsala?s web site. The search function in this study was chosen since it exists on a large and complex web site and there were apparent lacks in the old version of the search function. The thesis highlights some of the problems that can appear in the development of a search function on a local site. One interesting find is that one of the most difficult issues is organizational and not technical.

Stimulering av forskning och utveckling genom skatteincitament har under de senaste decenierna varit ett omtalat samtals?mne inom b?de politiken, ekonomin och skattejuridiken. ?r 2014 presenterades ett nytt avdrag p? arbetsgivaravgifter och allm?nna l?neavgifter f?r anst?llda som jobbar med forskning och utveckling. ?r 2024 s? fick detta avdrag sin egen lag, Lag (2023:747).

Jag har i denna uppsats valt att undersöka om och pÄ vilket sÀtt drama och folksagor kan hjÀlpa 10-12-Äriga barn att utveckla sin ÄterberÀttarförmÄga. Jag har Àven försökt att finna ett sÀtt att med hjÀlp av gestaltning av folksagor skapa en bÀttre uppfattning av barnens inre utveckling. En positiv upptÀckt under denna studie var att unga redan i första stadiet av sin utveckling lÀtt kan lÀra sig att personifiera olika objekt och utvidga sin fantasi, vilket kan leda till att de i framtiden lÀttare kan lösa mera komplicerade ting i livet. Ett problem var att jag var ensam om en sÄdan undersökning, som skulle krÀvt minst tre personer för att man skulle kunna genomföra hela proceduren frÄn videoupptagning till observation, intervju och analys. Under denna undersökning har jag upptÀckt att gestaltning av folksagor fungerar bÄde som en bra metod i arbetet med utveckling av barnens fantasi och som ett sÀtt att fÄ en bÀttre uppfattning om andra mÀnniskor i samhÀllet..

Syftet med studien var att beskriva och analysera dokumentationen som pedagoger inom förskolan genomför. Dagens lÀroplan framhÄller den pedagogiska dokumentationen som ett verktyg i den vardagliga verksamheten. Hur och i vilket syfte utförs dokumentationen och hur kan den bidra till den pedagogiska verksamhetens utveckling? Det empiriska materialet har inhÀmtats genom en enkÀtundersökning utförd bland pedagoger pÄ förskolor i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar att dokumentation förekommer pÄ alla förskolor, om och hur den dÀremot anvÀnds för att bidra till pedagogisk utveckling varierar.

Det satsas allt mer pÄ mobiltelefontjÀnster idag och snabbt vÀxande Àr sÄdana tjÀnster som involverar SMS. Högskolans Bibliotek pÄ Campus BorlÀnge har ett intresse av att kunna erbjuda sina lÄntagare en pÄminnelsetjÀnst för försenade eller reserverade böcker.Vi fick i uppgift att under vÄrt examensarbete ta fram en prototyp av en SMS-tjÀnst Ät biblioteket. Den skall pÄminna lÄntagare om att en bok Àr försenad och/eller att en reserverad bok har inkommit. Denna tjÀnst skall hjÀlpa biblioteket att nÄ ut med informationen till lÄntagaren via ett SMS till mobiltelefonen.Denna rapport Àr en undersökning av vilka delkomponenter i David Siegels modell som anses lÀmpade respektive inte lÀmpade för utveckling av ny funktionalitet som innefattar SMS till en befintlig webbplats. En förklaring finns varför vissa Àr lÀmpade och andra inte.I rapporten förklaras ocksÄ att SMS-funktionen Àr en IT-tjÀnst, nÀrmare bestÀmt en SMS-tjÀnst.

Den största delen av vĂ„r svenska kust grĂ€nsar till Östersjön, vilket gör att vi alla pĂ„verkas av dess miljötillstĂ„nd. Östersjön Ă€r ett förorenat innanhav med ett kĂ€nsligt djur- och vĂ€xtliv. Östersjön Ă€r redan, utan de antropogena föroreningarna, ett ogĂ€stvĂ€nligt habitat att leva i för bĂ„de djur och vĂ€xter. Detta beror delvis pĂ„ att vattnet Ă€r brĂ€ckt och att arterna mĂ„ste anpassa sig till dessa förhĂ„llanden, dels att det rĂ„der en naturlig syrebrist i vattnet. Även andra faktorer spelar in.