Den ekologiska produktionen styrs av mÄnga olika lagar och regler som den konventionella produktionen inte behöver följa. Dessa regler kan ses som en vÀlfÀrdsgaranti i den ekologiska slaktkycklingproduktionen dÄ reglerna frÀmst Àr skrivna för att kycklingarna ska kunna utföra sina naturliga beteenden i en passande miljö. RastgÄrdar ska finnas till de ekologiska kycklingarna för att de ska fÄ beta, fÄ motion och fÄ chansen att bygga upp sitt naturliga immunförsvar. I mÄnga fall ses rastgÄrden som en positiv aspekt av den ekologiska produktionen, men det finns Àven problem relaterade till utevistelsen dÄ exempelvis vilda djur kan lockas till slaktkycklingarna och pÄ sÄ vis stressa upp dem, smitta dem med parasiter och patogener eller Àta upp dem. Det Àr vedertaget att den ekologiska produktionens dödlighet Àr högre Àn den konventionella produktionens pÄ grund av rovdjuren och sjukdomarna och de ekologiska kycklingarna utsÀtts i mÄnga fall för fler smittorisker pÄ grund av utevistelsen.

Sedan 1996 stÄr biogas för över hÀlften av den anvÀnda fordonsgasen i Sverige. Det blir sÄledes allt mer angelÀget att framstÀlla biogas. Biogasprojektet Biogas i BrÄlanda har för avsikt att framstÀlla biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester.Materia frÄn en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen ÄterstÄr ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall anvÀndas som gödsel pÄ de till projektet anslutna Äkrarna. Uppsatsens huvudfrÄga Àr huruvida biogödseln frÄn projektet Biogas i BrÄlanda fÄr anvÀndas som gödsel pÄ de till projektet anslutna Äkrarna.

Det Àr idag uppenbart att vÄrt nuvarande levnadssÀtt och samhÀllsbyggande Àr lÄngsiktigt ohÄllbart. För att komma tillrÀtta med de problem vi upplever idag och stÄr inför i framtiden mÄste hÄllbar utveckling prioriteras i högre utstrÀckning Àn vad som sker idag. Det finns olika principer för hur man bygger upp hÄllbara och attraktiva stÀder och centrumomrÄden men för centrumnÀra stadsdelar finns inte lika bra exempel. Syftet med detta arbete Àr dÀrför att försöka ta fram sÄdana strategier, och utifrÄn dessa granska KronanomrÄdet i LuleÄ för att utreda hur den blivande stadsdelen förhÄller sig till en hÄllbar utveckling. Detta har resulterat i ett antal förslag pÄ förbÀttringsmöjligheter för Kronan.

PROBLEM: MiljöfrÄgor innefattar ofta komplexa samband som Àr svÄra att analysera och presentera pÄ ett enkelt sÀtt utan att göra grova förenklingar. DÀrför finns det ett behov av verktyg som Àr lÀttanvÀnda utan att för den skull gör avkall pÄ transparens och nyansering av resultat. Med fortskridande urbanisering blir hÄllbar stadsutveckling en avgörande faktor i arbetet för en hÄllbar utveckling.SYFTE: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ verktygs lÀmplighet för att fram­stÀlla indikatorer för hÄllbar stadsutveckling. Dessa indikatorer anvÀnds sedan för att utvÀrdera miljöpÄverkan frÄn uppvÀrmning i fyra bostadsprojekt med tydlig miljöprofil.METOD: TillvÀgagÄngssÀttet Àr en induktiv metod dÀr vi har samlat in empiriska data för att analysera dessa och komma fram till ett resultat.RESULTAT: EFFem Àr ett transparent och lÀttanvÀnt verktyg att anvÀnda för att skapa indi­katorer som visar pÄ undersökta projekts hÄllbarhet. Resultaten Àr nyanserade men inte alltid entydiga.

Mina förÀldrars slÀktgÄrd utanför byn Annelöv i Landskrona kommun stÄr inför valet att nyinvestera i större mjölkproduktionsanlÀggning eller att pÄ sikt avveckla nuvarande mjölkkobesÀttning. Eftersom vÄr familj vill utveckla gÄrden och kunna fortsÀtta försörjasig frÄn dess produktion sÄ Àr det nu aktuellt att bygga nytt kostall för en utökad besÀttning. Hur stor besÀttningen kan bli styrs av tillgÄngen pÄ mark för vallodling dÄ gödselspridningsareal ej Àr nÄgra problem att fÄ frÄn grannar.GÄrden:Efter en faktainsamling frÄn litteratur, internet och personliga intervjuer har jag ritat tvÄ förslag till planlösningar för ett nytt stall. De bÄda förslagen har mycket gemensamt nÀr det gÀller utfodringsstrategier och mjölkning. Jag har valt att planera för ett mjölkningssystem med fiskbensgrop som har plats för 2x7 kor.

Bakgrund och problem: Under de senaste 20 Ären har en global oro vÀxt kring konsumtionens pÄverkan pÄ miljön. Faktorer som den globala uppvÀrmningen, hÄl i ozonlagret samt katastrofer som Tjernobyl var nÄgra av drivkrafterna. Historiskt börjar nu den gröna marknadsföringen att framtrÀda pÄ marknaden. Den delades in i tre faser varav en fas representerar marknadsföring av miljövÀnliga produkter, designade för att frÀmja en hÄllbar konsumtion (Mishra & Sharmra, 2012). Det Àr dock under 2000-talet som konsumenternas miljömedvetenhet leder till en ekologisk trend och livsstil.

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hÄllbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hÄllbar utveckling Àr ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de mÄnga olika tolkningarna och angreppssÀtt. Om begreppet Àr sÄ pass vagt som mÄnga pÄstÄr, hur hanteras det dÄ i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvÀndning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lÀrande för hÄllbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anlÀggas i all undervisning. LÀrande för hÄllbar utveckling karaktÀriseras av att komplexa hÄlbarhetsfrÄgor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas pÄ ett pluralistiskt sÀtt, vilket syftar till att ge eleverna förmÄga till övervÀgda etiska stÀllningstaganden.Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lÀrande hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehÄllsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lÀrande för hÄllbar utveckling fÄr i lÀroböckerna, men ocksÄ vilka innehÄllsliga aspekter av hÄllbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida lÀroböckerna verkade frÀmjande för pluralistiska arbetsformer.

Regeringens mÄl för ekologisk konsumtion inom den offentliga sektorn har avsett en inriktningmot 25 procent ekologiska livsmedel fram till innevarande Är 2010. En handlingsplan förhÄllbar konsumtion - ?Bilen, Biffen, Bostaden? ligger som bakgrund till denna inriktning.Handlingsplanen vill förmedla att samverkan mellan politiker och medborgare mÄste bli bÀttre.Ekologiska produkter Àr ett medel för att uppnÄ Sveriges miljökvalitetsmÄl. Med hjÀlp avden offentliga sektorn ökar efterfrÄgan. Med hjÀlp av olika miljöprojekt hoppas man kunna fÄelever pÄ skolor till att tÀnka pÄ miljöfrÄgor och svinn samt öka efterfrÄgan pÄ ekologiskalivsmedel.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar miljösatsningarna ideras skolrestaurang och om skolrestaurangen bidrar med kunskap och inspiration till att ageramiljömedvetet.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur elever resonerar kring valet av skrivuppgift pĂ„ nationella provet i svenska B. Vad Ă€r viktigast nĂ€r de gör sitt val och vad fĂ„r detta för skrivpedagogiska konsekvenser? KönsmĂ€ssiga skillnader i elevernas resonemang tas ocksĂ„ upp och diskuteras. De teoretiska utgĂ„ngspunkterna belyser elevers skrivande pĂ„ gymnasiet och deras instĂ€llning till detta. Även nationella provets roll i skolskrivandet behandlas.

DjurhÄllning inom livsmedelsindustrin Àr ett stort problem, bÄde ur miljösynpunkt men Àven nÀr det kommer till djurvÀlfÀrd. I den hÀr studien undersöks hur ekologisk djurhÄllning och djurrÀttsaktivism kan fungera tillsammans för att nÄ en god djurvÀlfÀrd utifrÄn de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda pÄ detta valdes tvÄ organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens RÀtt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som bestÄr av publikationer frÄn respektive organisation, bearbetades med hjÀlp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. MÄlet för studien har inte varit att nÄ en definitiv sanning, utan att presentera nya synsÀtt och bidra med nya perspektiv i frÄgan.

Dagvatten Àr regnvatten samt smÀltvatten frÄn snö och is som landar pÄ en yta som Àr impermeabel det vill sÀga vÀgar, tak mm. Den frÀmsta orsaken till förorening av dagvatten Àr trafiken. I en industristad som LuleÄ Àr Àven industrin en bidragande faktor till föroreningen. I LuleÄ kommun förekommer ingen rening av dagvattnet i dagslÀget innan det nÄr respektive recipient via separata dagvattenledningar och ytavrinning. En utredning har genomförts av dagvattensituationen i LuleÄ dÄ en inventering gjorts bland annat som underlag för att kunna ta ett beslut om var sedimentprovtagning skulle genomföras.

Climate changes today are mainly caused by anthropogenic activities and the increased emissions of greenhouse gases to the atmosphere and this has raised questions on how to reduce the usage of fossil fuels. Ethanol is a good alternative to conventional gas and has been used in Brazil since the 1970 ?s. In Sweden several newspapers has written about the poor working conditions on many farms thus making the Swedish company SEKAB design a certification for their ethanol to ensure that it can be considered to be a sustainable alternative.Furthermore WWF has developed a certification tool called Bonsucro in cooperation with Coca Cola, Ferrero group, BP and Shell. This is due to the fact that no global certification tool has been available up until now.

DjurhÄllning inom livsmedelsindustrin Àr ett stort problem, bÄde ur miljösynpunkt men Àven nÀr det kommer till djurvÀlfÀrd. I den hÀr studien undersöks hur ekologisk djurhÄllning och djurrÀttsaktivism kan fungera tillsammans för att nÄ en god djurvÀlfÀrd utifrÄn de ideologier som ligger till grund för dessa inriktningar. För att ta reda pÄ detta valdes tvÄ organisationer ut för att representera vardera sida, KRAV och Djurens RÀtt, och sedan identifierades de bakomliggande ideologierna. Det utvalda materialet, som bestÄr av publikationer frÄn respektive organisation, bearbetades med hjÀlp av en diskursanalys, som ger utrymme för egna tolkningar och reflektioner. MÄlet för studien har inte varit att nÄ en definitiv sanning, utan att presentera nya synsÀtt och bidra med nya perspektiv i frÄgan.

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer vÀxt fram under senare Är. I korthet beror detta pÄ kommunens begrÀnsande möjligheter att pÄverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hÄllbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har dÄ ökat. Kommunens roll blir att tillhandahÄlla hÄllbara rumsliga ramar dÀr förÀndringar pÄ kvartersnivÄ sker i privat regi.