I Sverige Àr besvÀr i rörelseorganen en av de största orsakerna till sjukskrivning och mÄnga personer lever med lÄngvarig smÀrta. MÄnga patienter som har lÄngvarig smÀrta vill gÀrna prova pÄ alternativ till medicinering och provar dÀrför massage och olika typer av avslappningstekniker för att reducera smÀrtan. Forskningen kring dessa Àr ofta begrÀnsad och utförd enligt kvantitativ metod. Syftet med denna uppsats Àr att kvalitativt undersöka hur massage och avslappning upplevs för personer med muskulÀra smÀrttillstÄnd. I studien ingick fyra kvinnor, som alla gÄr regelbundet pÄ massage, samt utövar nÄgon form av avslappningsteknik.

Cultivable land is a limited resource and agriculture contributes to some of the most serious environmental problems facing the planet like, global warming, eutrophication and loss of biodiversity. The specialized, industrial agriculture with monoculture and extensive input of external energy, commercial fertilizer, and chemical pesticides are all essentially unsustainable. An adaptation to other methods of production is necessary to preserve the environment for future generations. The aim of this study is to describe the factors that distinguish sustainable from unsustainable agriculture. The results will be used to examine if and how the European Union (EU) works in order to create a more sustainable agricultural industry and to analyze the preconditions for such development.

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hÄllbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hÄllbar utveckling Àr ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de mÄnga olika tolkningarna och angreppssÀtt. Om begreppet Àr sÄ pass vagt som mÄnga pÄstÄr, hur hanteras det dÄ i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvÀndning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.

Som en följd av det svenska miljöarbetet gav regeringen, Ă„r 2006, ut riktlinjer till kommuner och landsting för en ökning av ekologiska livsmedel, i strĂ€van mot en mer hĂ„llbar utveckling i vĂ„rt samhĂ€lle. Tanken var att man till 2010, inom offentliga mĂ„ltidsorganisationer, skulle uppnĂ„ 25 procents anvĂ€ndning av dessa livsmedel. År 2010 Ă€r det endast sex av 310 kommuner och landsting som nĂ„tt mĂ„let. DĂ„ tidigare forskning till stor del inriktat sig pĂ„ hinder och svĂ„righeter i denna strĂ€van har denna studie inriktat sig pĂ„ de mĂ„ltidsorganisationer som lyckats och tagit del av deras erfarenheter. Syftet med studien har varit att dels se om marknadsutvecklingen av ekologiska livsmedel har pĂ„verkat dagens anvĂ€ndning samt om det gĂ„r att urskilja ?framgĂ„ngsnycklar? i dessa mĂ„ltidsorganisationer.

Studiens syfte var att undersöka vilka tankar familjehemsförÀldrar har kring uppdraget som familjehem, rollen som primÀr vÄrdgivare Ät de placerade barnen samt hur detta pÄverkar livet i familjen. Studiens frÄgestÀllningar var: Hur beskriver familjehemsförÀldern uppdraget som familjehem och pÄ vilket sÀtt detta pÄverkar villkoren för familjelivet? Hur beskriver familjehemsförÀldern sin roll som primÀr vÄrdgivare? PÄ vilket sÀtt har familjehemsförÀldrarnas erfarenheter som familjehem, enligt dem sjÀlva, förÀndrat synen pÄ uppdrag, villkor och roll? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra familjehemsförÀldrar, tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor. Studiens teoretiska utgÄngspunkter var generell och ekologisk systemteori samt anknytningsteori. Materialet bearbetades genom en tolkande ansats.

The study intends to find easily recognizable indicator species for water quality in the constructed wetland of Flemingsbergsviken. The study is relevant since indicator species can be difficult to determine for common people. Easily recognizable indicator species could improve dialogue between the scientific community, administrative authorities and the general public. Such species could be used in education systems, associations or in information campaigns. Therefore, I have chosen to refer to these species as didactical species.

Dagens urbaniseringstakt innebÀr att majoriteten av alla svenskar nu bor i stÀder. Detta stÀller stora krav pÄ politiker och tjÀnstemÀn att skapa goda livsmiljöer med hÀnsyn till de tre vÀlkÀnda hÄllbarhetsaspekterna; ekologisk, social och ekonomisk. För att möjliggöra en hÄllbar stadsutveckling gÀller det bland annat att; identifiera vilka problem som aktiviteterna i staden orsakar, sÀtta upp en vision om hur man vill att en mer hÄllbar stad ska se ut, dÀrefter gÀller det att bryta ned visionen i delmÄl som Àr vÀldefinierade och förankrade bland bÄde politiker, tjÀnstemÀn och innevÄnare, sist och slutligen gÀller det att ha en arbetsplan och Àven en strategi för uppföljning om mÄlen nÄs. Arbetet med hÄllbar stadsutveckling fortgÄr hela tiden utifrÄn de rÄdande förutsÀttningarna, det gÄr inte att uppnÄ ett tillstÄnd dÄ allt blivit hÄllbart. Med bakgrund av detta har Regeringen tillsatt Delegationen för hÄllbara stÀder, som Är 2008-2010 delade ut ekonomiskt stöd till investerings- och planeringsprojekt i Sverige med hÄllbarhetsambitioner.

The Allotment Plot kan beskrivas som en odlingskomplott som hyllar kolonilotten men vill mer. Experter över hela jorden rÄdbrÄkar sina hjÀrnor för att lösa de mÄnga miljöproblem som Àr förknippade med matproduktion. Hur ska man göra för att sÄ mÄnga som möjligt ska bli sÄ mÀtta som möjligt samtidigt som man vÀrnar miljön? Buden Àr mÄnga och varierande och ofta motsÀgelsefulla. FrÄgan Àr vad vi, som inte Àr experter pÄ vare sig miljö eller matproduktion, kan göra.

Den svenska hagmarken och dess biologiska mÄngfald Àr hotade, men detfinns en vilja frÄn samhÀllet att bevara det biologiskt och pedagogisktviktiga utrymme som hagmarkerna utgör. Det finns dessutom behov av merekologiska och ekonomiska metoder att förvalta stadsnÀra natur.Betande djur i stadsnÀra grönomrÄden anvÀnds i flera kommuner som endel av lösningen pÄ dessa problem, och detta examensarbete undersöker hurbetande djur pÄverkar ett omrÄdes biologi, och hur betande djur fungerarsom en del av skötseln av stadsnÀra natur.Den metod som anvÀnts Àr litteraturstudier. Som ett komplement har fyraintervjuer gjorts med ansvariga personer pÄ förvaltningar som arbetar medbetande djur.Resultatet visar att en grönyta pÄverkas pÄ mÄnga sÀtt av bete: Floran ochfaunan förÀndras och blir artrikare, beroende pÄ störningar i form av blandannat det tramp som marken utsÀtts för vid bete.Förvaltningarna anvÀnder betande djur framför allt för att bevara denbiologiska mÄngfalden och det öppna kulturlandskapet, men Àven som ettpedagogiskt, miljömÀssigt försvarbart och attraktivt inslag i de stadsnÀragrönomrÄdena.De tillfrÄgade förvaltningarna upplever att skötsel av stadsnÀra natur medhjÀlp av betande djur i huvudsak har fungerat bra, och att det bidragit till attde betade omrÄdena har erhÄllit ökade biologiska och kulturella vÀrden. Detbehövs dock ytterligare inventeringar för att sÀkert kunna visa hur enrestaurerad betesmarks flora och fauna förÀndras vid ett Äterinfört bete.Betande djur bedöms kunna anvÀndas i större utstrÀckning som enrealistisk och ekologisk del av förvaltning av stadsnÀra natur, förutsatt attdjurens sÀkerhet kan upprÀtthÄllas..

I dagens lÀge arbetar mÄnga lantbruksföretag med en anstrÀngd ekonomi dÀr det gÀller att sÀnka sina kostnader för att öka sin vinst. DÄ mÄnga inkomster och utgifter Àr rörliga och Àndras varje Är sÄ som priset pÄ insatsvaror och priset pÄ den sÄlda varan, gÀller det att sÀnka de kostnader man kan styra över sjÀlv. En sÄdan kostnad Àr maskinkostnaden, ett sÀtt för att minska den Àr att ingÄ ett samarbete för att bruka maskinerna pÄ större areal. I detta examensarbete görs en analys av tvÄ gÄrdar med hÀnsyn till deras aktuella maskinkostnader, och de maskinkostnader som skulle uppstÄ vid tvÄ olika samarbeten. De tvÄ olika produktionsinriktningar som samarbetet grundas pÄ Àr en konventionell odling och en ekologisk odling. För att ge en helhetsbild av dessa samarbeten sÄ har vi förutom maskinkostnader Àven rÀknat pÄ lÀglighetskostnader, transportkostnader och intÀkter för varje produktionsgren. För att uppnÄ syftet har fakta samlats in genom litteratur och berÀkningar gjorts i ett maskinkalkyleringsprogram frÄn JTI. De tvÄ gÄrdarna som arbetet omfattar brukar idag ca 300 hektar vardera och skulle genom ett samarbete fÄ en samlad areal pÄ ca 600 hektar.

This final project discusses renewal and upgrading of the area of Prim. It is discussed how this industrial area can be an attractive neighborhood with a varied range of services and commercial trade. Prim is located 2km north-east of the center of Barcelona. The area boarders to a deep railway valley that historically has separated Prim from its neighboring districts. At present there is almost no housing, services or commercial trade within the area and the industry is discontinued or the existing industrial buildings are derelict. There is also a lack of green recreational areas.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

De dynglevande skalbaggarna Àr en stor tillgÄng för naturen och för mÀnniskan. Dyngbaggarna lever bÄde i skogen och pÄ öppna marker och bryter ner spillning frÄn sÄvÀl vilda som tama djur. En stor del av de dynglevande skalbaggarna tillhör gruppen bladhorningar (Scarabaeidae) och hela 29 arter av totalt 61 Àr med pÄ den svenska rödlistan. För att ta reda pÄ hur dyngbaggefaunan ser ut pÄ en ekologisk gÄrd i TÀmta, VÀstra Götalands lÀn, gjordes inventeringar vid tre tidpunkter under sommaren 2009. Varje inventeringstidpunkt bestod av tvÄ delinventeringar, en pÄ öppen betesmark och en pÄ betesmark i skog, detta för att se om det fanns nÄgra skillnader i artantal och om det var samma arter pÄ de olika habitaten.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av anvÀndande av ekologiskt hÄllbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrÄn förekomst av styrdokument inom omrÄdet samt kommunstorlek i antal invÄnare. Med ekologiskt hÄllbara IT-lösningar Äsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller dÀr IT anvÀnds som miljöÄtgÀrd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfÀrdad enkÀt riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestÄtt av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men Àven i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar pÄ en organisatorisk nivÄ. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utstrÀckning olika ekologiskt hÄllbara IT-lösningar anvÀnds i respektive kommun.

Morgondagens samhÀllen stÄr inför stora utmaningar sÄsom att hantera den ökande mÀngden intensiva och extrema nederbördstillfÀllen som förvÀntas att komma i framtiden. Lösningen finns i att planera och tÀnka pÄ helheten om hur stÀderna pÄ bÀsta sÀtt kan utformas med hjÀlp av funktionella öppna dagvattenlösningar för att ge en bra och effekt avrinning. Det gÀller ocksÄ att skapas förstÄelse att öppna dagvattensystem bidrar med positiva effekter till samhÀllet, t.ex. genom att bli en resurs för stadens vegetation och grönomrÄden och dÀrav Ästadkomma grönare och vackrare stÀder (HÄllbar dag- och drÀnvattenhantering, 2011)och som gynnar folks hÀlsa(Viklander & Blecken 2012). Det urbana kretsloppet, skriver Butler & Davies (2011), ersÀtter en del av det naturliga kretsloppet och Lidström (2012) förklarar att det urbana kretsloppet lÄnar vatten frÄn det naturliga och skapar dÄ en extra loop för vattnets vÀg genom cirkel. Butler & Davies (2011) förklarar hur viktigt det Àr att det finns en förstÄelse kring konsekvenserna som uppstÄr nÀr en del av det naturliga hydrologiska kretsloppet ersÀtts med en artificiell del för den urbana miljön.