AbstraktAndreas Bergqvist och Jon ErikssonTitel: HÄllbar utveckling ? En studie om pedagogers handlingssÀtt och elevers tankarEngelsk titel: Sustainable Development - A study of teachers 'practices and students' thoughtsHÄllbar utveckling (HUT) Àr ett komplicerat omrÄde som Àr svÄrt att definiera eftersom det har olika betydelse för olika individer. BÄde politiker och akademiker har kritiserat begreppet. HUT krÀver att mÀnniskor tar ansvar samt visar solidaritet till kommande generationer, andra folkgrupper och nationer. HÀr krÀvs det helhetssyn pÄ mÀnniskans och samhÀllets behov.

SamhÀllet och vÀrlden vi lever i Àr förÀnderlig, kanske mer Àn nÄgonsin. Det finns en strÀvan efter tÄlighet och snabb ÄterhÀmtning för att pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt hantera hÀndelser och förÀndringar som vi inte kunnat förutse. Robusta samhÀllen kan anses framstÄ som önskvÀrda i en förÀnderlig vÀrld. DÄ samhÀllen bestÄr av mÀnniskor kan det antas att robusta mÀnniskor skapar goda förutsÀttningar för robusta samhÀllen.Syftet med denna studie Àr att fÄ mer kÀnnedom om hur en robust mÀnniska upplevs och om det finns likheter i beskrivningarna av ett robust samhÀlle och en robust mÀnniska. Studien genomfördes i form av tre semistrukturerade intervjuer med tolkande fenomenologisk analys.

Denna studie berör begreppet hÄllbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlÀgga hur tolv elever i Ärskurs fyra resonerar kring hÄllbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang pÄ. Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssÀtt och dÄ frÀmst John Deweys transaktionella perspektiv pÄ meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av tvÄ olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. UtifrÄn denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebÀr sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfÀllen dÄ meningsskapande sker i möten.

En ökad miljömedvetenhet om att hushÄlla med dagens resurser, prÀglas av en hÄllbar stadsplanering. En del i den hÄllbara stadsutvecklingen leder till förtÀtning av stÀderna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hÄlla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att fÄ flerfunktionella stÀder. NÀr stÀder vÀxer och förtÀtas omvandlas naturlig grönska till hÄrdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och vÀxt- och djurarter trÀngs undan. En hÄllbar stadsutveckling krÀver mer klimatforskning för att förbÀttra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstÀder pÄ grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bÀttre hantering av dagvatten.

Organic agriculture is financially promoted in Sweden by special environmental support and as consumers we are all encouraged to buy organic food. At the same time scholars at the Swedish University of Agricultural Sciences claim that organic farming does not provide any environmental benefits. The main criticism is that organic farming has lower yields than conventional, which means that more land is needed to produce the same amount of food as in conventional farming, leading to deforestation and loss of biodiversity. As for climate change, the critics claim that the significantly higher productivity in conventional crop production compared to organic, releases surplus land, which could be used for bio-fuel production and thereby replace the fossil fuels. The critics also claim that organic farming causes higher nutrient leaching than conventional.

Under de senaste tre Ären i Sverige, har debatten varit intensiv angÄende livsmedelstillsatser i vÄr mat. Böcker, tidningsartiklar och debattprogram Àr nÄgra av medieaktörerna som ifrÄgasatt varför livsmedelsproducenter anvÀnder tillsatser. Konsumenter som förut inte varit intresserade av tillsatser har tagit till sig debatten och börjat leta efter mat utan tillsatser. Denna studie behandlar konsumenters förhÄllningssÀtt till tillsatser. Syftet har varit att fÄ en djupare insikt i konsumenternas tankar och attityder till tillsatser i den rÄdande tillsatsdebatten samt hur de resonerar kring information om och förtroende för tillsatser.

Olika studier visar att animalieproduktionen, sett ur ett livscykelperspektiv, Àr en energikrÀvande verksamhet som tar stora markarealer i ansprÄk. I vÀstvÀrlden konsumeras i genomsnitt större kött- och proteinmÀngder Àn vad kroppen behöver ur nÀringssynpunkt. Syftet med studien Àr att ur ett livscykelperspektiv och för svenska förhÄllanden kvantifiera den anvÀndbara energi frÄn förnyelsebara resurser som kan ersÀtta anvÀndningen av fossila resurser, vid en minskad konsumtion av mjölk, nöt- och flÀskkött motsvarande 5 kg protein per person och Är. Detta motsvarar ca 15 % av dagens totala proteinkonsumtion i Sverige, 33 kg per person och Är, och ca 23 % av dagens konsumtion av animaliskt protein, 22 kg per person och Är. Det rekommenderade intaget av protein Àr 20 kgper person och Är.

Sustainability is a term that is constantly gaining focus in our society and we are becoming more and more aware of the need to take the next generation into consideration when making decisions. The sustainable activity within the core business is growing and is also connected to profitability in ways that have not been seen before. However, the activities that are not included in the core business have not yet reached this long-term perspective. These non-core businesses within an organization goes under the term Facilities Management (FM).This paper focuses onReal Estate businesses, FM-suppliers and the relation between them.The purpose is to investigate current knowledge regarding outsourced FM-services and the real estate organisation?s use of these services.

I takt med att klimathoten mot vÄr planet ökar raskt, ökar ocksÄ mÀnniskors egna engagemang för att lösa problematiken. I stÀderna finns det initiativ med mÄlsÀttningen att skapa en bÀttre framtid för jorden Àn den som idag spÄs. Problem med överbelastade dagvattensystem och lÄnga mattransporter i stÀderna Àr tvÄ klimathot som bl.a. kan avhjÀlpas med lokalt omhÀndertagande av dagvatten respektive stadsodling. DÀrför kommer följande rapport att avhandla hur det pÄ bÀsta sÀtt kan utformas en odlingsvÀgg inomhus som tar hand om nederbördsvatten frÄn byggnadens tak i projektet Haningeterrassen.För att lösa uppgiften har litteraturstudie, studiebesök och intervjuer varit underlag för arbetet som Àven har innehÄllit en fallstudie.

En ökad miljömedvetenhet om att hushÄlla med dagens resurser, prÀglas av en hÄllbar stadsplanering. En del i den hÄllbara stadsutvecklingen leder till förtÀtning av stÀderna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hÄlla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att fÄ flerfunktionella stÀder. NÀr stÀder vÀxer och förtÀtas omvandlas naturlig grönska till hÄrdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och vÀxt- och djurarter trÀngs undan. En hÄllbar stadsutveckling krÀver mer klimatforskning för att förbÀttra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstÀder pÄ grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bÀttre hantering av dagvatten. En hÄllbar stad mÄste vara bÄde tÀt och grön.

Jordbruket stÄr för en stor del (90 %) av ammoniakutslÀppen I Sverige och nötkreaturen stÄr för 71 % av dessa utslÀpp. Ammoniak Àr en kvÀveförening som kan ge upphov till miljöproblem som övergödning och försurning. För att kunna förbÀttra kvÀveeffektiviteten och dÀrmed minska ammoniakutslÀppen behövs bra instrument för att se vilka ÄtgÀrder som behövs och var i produktionen de bör sÀttas in. Det hÀr arbetet har som mÄl att utröna om mjölkurea kan vara en indikator för mjölkkors kvÀveeffektivitet, samt att förse rÄdgivare med hjÀlpmedel i arbetet mot ett högre kvÀveutnyttjande i mjölkproduktionen. I studien deltar 19 besÀttningar. Utfodringen och dess kopplingar till mjölkurea studerades.

Problembeskrivningen ger utgÄngspunkten för vÄr uppsats, som utgörs av tvÄ olika samhÀllstrender, en betrÀffande miljö och en som handlar om upplevelser. Tidigare forskning av certifierad svensk ekoturism har visat att upplevelser spelar en mer framtrÀdande roll Àn miljö- och hÄllbarhetsaspekter i ekoturismarrangörers marknadsföring. FrÄgan Àr om detta gÀller ur ett bredare framstÀllningsperspektiv Àn enbart marknadsföring. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ekoturism utförd i Sverige framstÀlls av ekoturismarrangörer certifierade av Naturens BÀsta. Syftet problematiseras med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: Vilken roll spelar hÄllbarhet i framstÀllningen av ekoturism? Vilken roll spelar upplevelser i framstÀllningen av ekoturism? Metoden som tillÀmpades var abduktiv ansats och genomfördes i form av en kvalitativ undersökning genom dokumentanalys dÀr de certifierade svenska ekoturismarrangörernas hemsidor utgör vÄrt empiriska material.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka samband det finns mellan vÀrderingar, förestÀllningar och normer kring miljön till agerande för ekologisk hÄllbarhet i det vardagliga livet. VÄr hypotes var att det finns samband mellan affekter kring miljöns framtid och agerande till hÄllbar utveckling. För att söka svar pÄ syftet och bekrÀfta hypotesen har enkÀter med frÄgor gÀllande individens vÀrderingar, förestÀllningar och normer om miljön samt frÄgor om miljömÀssigt agerande skickats ut via e-post till 119 deltagare i Äldern 23-65 Är. Svarsfrekvensen var pÄ 59 procent. Resultatet visade att det fanns ett flertal starka samband mellan miljömÀssiga vÀrderingar, förestÀllningar och normer till individens agerande och hypotesen om att det fanns samband mellan affekter och agerande för hÄllbar utveckling verifierades.

Problembeskrivningen ger utgÄngspunkten för vÄr uppsats, som utgörs av tvÄ olika samhÀllstrender, en betrÀffande miljö och en som handlar om upplevelser. Tidigare forskning av certifierad svensk ekoturism har visat att upplevelser spelar en mer framtrÀdande roll Àn miljö- och hÄllbarhetsaspekter i ekoturismarrangörers marknadsföring. FrÄgan Àr om detta gÀller ur ett bredare framstÀllningsperspektiv Àn enbart marknadsföring. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ekoturism utförd i Sverige framstÀlls av ekoturismarrangörer certifierade av Naturens BÀsta. Syftet problematiseras med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: Vilken roll spelar hÄllbarhet i framstÀllningen av ekoturism? Vilken roll spelar upplevelser i framstÀllningen av ekoturism? Metoden som tillÀmpades var abduktiv ansats och genomfördes i form av en kvalitativ undersökning genom dokumentanalys dÀr de certifierade svenska ekoturismarrangörernas hemsidor utgör vÄrt empiriska material.

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhÄllningssÀtt som möjliggör en hÄllbar utveckling. För att möjliggöra en sÄdan undersökning har vi definierat begreppet hÄllbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn pÄ ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhÄller sig till hÄllbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hÄllbar utveckling och kommit fram till att det Àr möjligt att skapa enhÄllbar utveckling frÀmst inom ramen för den ekologistiska ideologin. HÄllbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsÀttning mellan synen pÄ tillvÀxt och ekologisk hÀnsyn.