Grundtanken med ett ekologiskt lantbruk är att det ska vara självförsörjande och att näringsämnen ska återföras till marken där de skördats. EU har länge strävat efter att 100 % avfodret till ekologiskt fjäderfä ska vara ekologiskt producerat, men målet har flera gånger skjutits upp på grund av bristen på ett proteinfoder som tillgodoser hönans speciella proteinbehov. I den konventionella produktionen används syntetiskt tillverkade aminosyror, vilket inte är tillåtet i ekologisk produktion som istället främst använder fiskmjöl, en råvara som inte anses hållbar pågrund av överfiskning och reducerade fiskebestånd. Musselmjöl är ett relativt nytt proteinfodermedel som nyligen blivit godkänt för ekologiskt bruk, det tillverkas genom att köttet från blåmusslor torkas för att sedan processas till mjöl. Syftet med vår rapport är att granska musselmjöl som alternativ proteinkälla för att nå ett 100 % ekologiskt foder till fjäderfä.

I takt med de alltmer påtagliga miljöproblemen såsom klimatförändringar och minskning av biologisk mångfald har behovet av att agera ekologiskt hållbart blivit allt viktigare. Majoriteten av organisationer är idag eniga om att de har ett ansvar till bidragande av ett mer ekologiskt hållbart ageranade. Sveriges kommuner har ett ansvar att agera utifrån miljömål på en lokal nivå. Grön IS är ett begrepp som syftar till hur informationssystem kan stödja organisationer till att upprätta mer ekologiskt hållbara verksamhetsprocesser. Studiens syfte är att påvisa vilka strategiska orsaker som kan ligga till grund för tillämpning av grön IS för en svensk kommun.

Denna uppsats handlar om hur människor förhåller sig till de två begreppen ekologiskt och närproducerat. Fokus ligger på vad som av konsumenten uppfattas som närproducerat respektive ekologiskt. Vilka faktorer som påverkar konsumenterna d.v.s. varför väljer de ekologisk eller närproducerad mat och slutligen hur kopplas deras tankar kring hälsa och miljö ihop med det ekologiska och närproducerade? Studien är en undersökning med en så kallad etnografisk metod där observationer och intervjuer genomförts på plats i butik.

The purpose of the study is to explore the internal implementation and communication of ecological sustainability within an organization and to identify obstacles and challenges that may arise. To address the study's purpose and research questions, a qualitative methodology and semi-structured interviews were used. Respondents were selected from two different units within a large global organization operating in the automotive industry. The study's findings indicate that the organization's sustainability efforts are extensive and integrated across several departments. It is also evident that sustainability initiatives are primarily driven by upper management within the organization, although there is room for lower hierarchical levels to provide some feedback.

Syftet med studien var att undersöka vad som får män som brukar våld mot sin kvinnliga partner att motivera sig att få professionell hjälp, samt att påbörja och fortsätta ett förändringsarbete. De frågeställningar som använts handlade om hur männen hittar motivation, vad som gör att de vill förändras, vad i den professionella relationen de tycker är positivt respektive negativt för förändring samt vad i deras övriga tillvaro som hindrar eller främjar förändring. För detta användes en kvalitativ metod som bestod av halvstrukturerade intervjuer med tre män som gick i ett behandlingsprogram via frivården efter att ha utövat våld i nära relation. Det insamlade materialet strukturerades upp i teman som var centrala i männens berättelser och som kunde kopplas till syftet. Resultatet analyserades med hjälp av ett ekologiskt systemteoriperspektiv samt begrepp från generell systemteori och socialpsykologi.

Hur kan vi planera och argumentera för en mer integrerad och intensiv urban grönska i våra allt tätare städer? Vilken viktig roll spelar grönskan i förhållande till dess strukturer, funktioner och upplevelsevärden för stadsmänniskan? Vilka möjligheter ryms inom dagens stadsplanering för att synliggöra och maximera också den täta stadens småskaliga och med bebyggelsen socialt och funktionellt komplext sammanvävda grönskor? I ett personligt teoretiskt reflekterande utifrån relevant litteratur undersöks möjligheter och begrepp i relation till en grönare urbanitet. Syftet är att lyfta fram behovet av en utökad och mer nyanserad vokabulär som bättre kan motsvara morgondagens behov av att beskriva och planera för ett finmaskigare och småskaligare grönt nätverk också inne i den täta staden. De i den teoretiska reflektionen funna strukturella, multifunktionella och upplevelseladdade gröna begreppen prövas därefter explorativt i en platsstudie med praktiska illustrationer, analyser och karteringar för området Varvsstaden, Malmö. Som resultat nyanseras, vidgas, urbaniseras, funktionaliseras, laddas, systematiseras och omstruktureras innebörden av begreppet grön urbanitet..

Studien är en kvalitativ ansats inom det socialvetenskapliga forskningsområdet som syftar till att studera hur internetdroger marknadsförs på hemsidan MysteriousPlants, hur medlemmar på det sociala internetforumet Flashback diskuterar kring ämnet internetdroger samt att undersöka hur myndighetspersoner arbetar för att motverka internetdroger. Studien har genomförts med hjälp av retrospektiva observationer av MysteriousPlants och Flashback samt av intervjuer med myndighetspersoner. Studiens teoretiska utgångspunkter består av hälsopsykologi, ekologisk systemteori och interaktionsteori. I resultatet framkommer hur MysteriousPlants marknadsför sina varor. En slutsats som framkommer i analysen är att marknadsföringen på hemsidor som säljer internetdroger inte skiljer sig avsevärt från internetsidor som säljer andra varor.

Syftet med det här examensarbetet är att få en ökad förståelse av hur elever uppfattar den kommande transitionen till 7:an. Som grund för den här uppsatsen ligger intervjuer i vilka 13 elever i slutet av 6:an medverkat. Eleverna som intervjuats är positiva till den kommande transitionen, övergången, till högstadiet. De ser framemot en ny skola, nya kamrater, ökad frihet och större ansvar. Elevernas förutsättningar för hur den nya klassbildningsprocessen till hösten kommer att se ut skiljer sig något mellan de två mottagande högstadieskolorna.

Sveriges miljömålssystem implementerades 1999 och har sedan dess varit en nationell utmaning till Sveriges kommuner. När systemet antogs i Sveriges riksdag så angavs 2020 som systemets slutår, till vilket den miljömässiga kvaliteten som miljömålen definierade skulle ha uppnåtts. I dagsläget har Naturvårdsverket dock bedömt att enbart två av de sexton nationella miljömålen kommer att nås, vilket påvisar hur Sveriges samhällsutveckling inte är i linje med den som miljömålssystemet förespråkar.I undersökningar som gjorts har det påvisats att det främst är mindre kommuner som upplever att systemet är en stor utmaning. I denna fallstudie studeras således på vilket sätt som dessa kommuner upplever en problematik med miljömålen och vad som händer då beslut ska tas som främjar en miljömässig hållbarhet. I fallstudien har dokumentanalyser och intervjuer genomförts i en representativ kommun i Mellansverige.Fallstudien påvisar hur ekonomi ofta får vara den bestämmande faktorn vid kommunala beslut och projekt, vilket bidrog till att miljömålen fick en lägre prioritet.

The purpose of this bachelor degree thesis is to analyze technical issues associated with an implementation of a low sloping trash rack with narrow spacing. A hydropower plant in Umea?lven was used as a case study. The basis for the study was a model where trash racks were dimensioned for inclinations between 25 and 45 degrees. Corresponding head loss, durability and water speed through the rack were then determined for each inclination.

Detta är en korrelationsstudie med avsikt att undersöka förhållandet mellan personlighetsegenskaper och kognitiva förmågor samt detta förhållandes inverkan på prestation. Studien är baserad på övningstestningar (n = 176) med WAIS-III, FAS, det lexikala beslutstestet SLDT samt personlighetsformuläret SSP, genomförda under informella former. Signifikanta negativa korrelationer förelåg mellan resultat på kognitiva test och personlighetsvariablerna Bitterhet, Somatisk Ångestbenägenhet, Psykisk Ångestbenägenhet, Stresskänslighet och Misstroende. Ett starkt positivt samband framkom mellan Somatisk ångestbenägenhet och antalet som riktiga ord skattade pseudoord i SLDT. Ett starkt negativt samband framkom mellan Bitterhet och samtliga skalindex i WAIS-III.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder.

I dagens samhälle är hållbar utveckling ett mycket aktuellt ämne som diskuteras såväl nationellt som lokalt. Till följd av växande klimathot och ökande urbanisering har den hållbara staden blivit en vision att sträva mot. År 2008 tillsatte regeringen en delegation, Delegationen för hållbara städer, med uppgiften att skapa ett forum att verka för hållbara städer, samhällen och tätorter. Regeringsuppdraget slutfördes 2012 och har resulterat i ett antal rapporter och underlag för Sveriges fortsatta arbete mot mer hållbara städer. I denna uppsats läggs fokus på hur vi i Sverige arbetar med att skapa mer hållbara städer genom att undersöka vad som framkommit i de rapporter som Delegationen för hållbara städers regeringsuppdrag resulterat i. Syftet är att ta reda på hur arbetet med hållbar stadsutveckling definieras, vilka omställningar som krävs i samhället och hur det fortsatta arbetet ser ut.

Denna studie handlar om socialarbetares dilemman i arbetet med familjer där misstanke om sexuella övergrepp mot barn finns och problematik socialarbetare kan se inom dessa familjer. Metoden för studien är kvalitativ eftersom ämnet kräver djupare svar och semistrukturerade intervjuer genomförs med fem socialarbetare i två olika kommuner. Frågor som berörs är bland annat hur socialarbetaren kan uppleva en problematik inom familjer där familjemedlemmar väljer att ta förövarens parti framför barnets parti. Studien tar även upp socialarbetarens dilemma att förhålla sig till sin egen magkänsla och samtidigt ta hänsyn till de lagar och regler som ska styra arbetet. Författarna granskar forskning som tar upp olika behandlingsperspektiv men också ett barnperspektiv för att få mer bredd till det myndighetsperspektiv som socialarbetarna ger.

Den här kandidatuppsatsen är en kvalitativ studie som undersöker en grupp unga människors val att bo i Skattungbyn, en landsbygdsort i norra Dalarna. Materialet är baserat på kvalitativa intervjuer genomförda med åtta personer som bott i byn under en längre eller kortare tid. Personerna har bott i byn efter att de gått Mora folkhögskolas kurs Ekologisk odling och hållbar livsföring som hålls där. Materialet har analyserats genom Anthony Giddens struktureringsteori med fokus på begreppen praktiskt och diskursivt medvetande för att förstå de drivkrafter som ligger bakom valet att bosätta sig i byn. I studien undersöks hur olika upplevelser av staden och det moderna västerländska samhället bidragit till en flytt till landsbygden. Vad som är viktiga ingredienser för trivsel i dessa unga människors liv och slutligen vad det är som möjliggör för de unga som flyttar till Skatttungbyn att kunna bosätta sig där.