Den här studien syftar till att synliggöra elevers egna perspektiv och förhållningssätt till begreppet kreativitet och hur de själva anser att den kan utvecklas. Examensarbetets syfte är också att öka bildlärares förståelse av elevernas perspektiv på kreativitet så att de kan möjliggöra en kreativ bildundervisning. Hur elevers syn på kreativitet påverkas eller skiljer sig åt beroende på skolans utsagda profil undersöks också i denna studie. För att få en bred förståelse av begreppet kreativitet har jag tagit upp olika perspektiv så som fantasi, psykologi, ekonomi, filosofi och kreativitets regimer i teoridelen. Underlaget till denna studie bygger på en empirisk undersökning där jag använt mig av kvalitativa arbetsmetoder, främst i form utav intervjuer men även observationer.

Undersökningen är en utvärdering av projektarbetet som haft till syfte att ge den enskilde eleven tillfälle att reflektera över sin identitet och att stärka sitt självförtroende samt kunna placera sig själv i ett större kulturellt sammanhang för att därigenom, i ett långsiktigt perspektiv, ha lättare att tillgodogöra sig nya kunskaper. Projektet har utformats med stöd av läroplaner och kursplaner för ämnena bild och SO, formuleringar om hur autentiska frågor kan bidra till ett kritiskt förhållningssätt samt teorier om hur identiteter skapas. Genom intervjuer med ett fåtal deltagande elever och studier av elevernas skriftliga inlämningsuppgifter har jag utvärderat projektet. Undersökningen visar att eleverna upplevt det positivt att få tillfälle att reflektera över den egna identiteten och att det ämnesintegrerade arbetssättet bidragit till att ge projektet en helhet. De autentiska frågorna har bidragit till att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper kommit till användning. Undersökningen visar också att eleverna uppmuntrats att bilda egna uppfattningar och i viss mån ifrågasätta yttre påverkan..

Syftet med studien ?r att f?rst? hur poliser i ingripandeverksamheten agerar n?r de ?r p? ett larm om v?ld i n?ra relation, med s?rskilt fokus p? handlingsutrymme och diskretion i f?rh?llande till egna erfarenheter och styrning. Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n teorin om gatuniv?byr?krati (Lipsky) samt processuell r?ttvisa (Tyler). I till?gg till detta ing?r ?ven perspektiv om den egna erfarenheten i polisyrket och hur detta p?verkar beslut och rollprestationer, ben?mnt som hantverk.

En hög levnadsstandard och materiell välfärd är ingen garanti för att människor är lyckliga och tillfredsställda med sina liv. Förmågan att ta hjälp av våra känslor kan också påverka vår syn på livet. Emotionell intelligens (EI) - förmågan att identifiera och hantera emotioner - har visat sig ha en positiv inverkan på livstillfredsställelse. Syftet med denna studie var att undersöka detta samband utifrån fyra EI-förmågor: uppfatta och använda emotioner samt hantera egna och andras emotioner. Vidare syftade studien till att undersöka om kön, ålder och utbildning har betydelse för EI.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 15 hp, 2015..

Syftet med denna studie inom den svenska dagligvaruhandeln är att studera vilken attityd konsumenter har och varför, när de värderar utbudet av EVM och LVM i butiken. Jag ville ta reda på vilka attibut och känslomässiga värden det är som påverkar konsumenten när, hon/han i sitt medvetnade positionerar EVM och LVM i förhållande till varandra. Eftersom problemområdet utgör en kunskapslucka inom Category Management litteraturen valde jag en explorativ inriktning. Genom den kvalitativa metodens djupintervjuer sökte jag uppnå en förståelse för problemområdet. det som farmkom i studien var att om man inom Category Management säger sig ha konsumenten i fokus så måste butikens varumärkesportföljen ses över.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Personer med Multipel skleros (MS) kan uppleva svårigheter att delta i aktiviteter i dagliga livet (ADL) där arbetet är en betydande del av det. De funktionsnedsättningar som förekommer vid MS kan ha en negativ inverkan på personens möjlighet att arbeta. Syftet med denna studie avsåg att beskriva hur personer som är diagnostiserade med Multipel skleros erfar att yrkesarbeta. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio personer i åldrarna 39-62 som hade diagnosen MS och yrkesarbetade. Datamaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i två huvudkategorier; ?Den egna förmågan i relation till arbetets krav? och ?Anpassningar för att underlätta i arbetet?.

Fallstudien är en undersökning om hur gymnasieelever på det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det är prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 är ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur två perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det är att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhållande till sitt eget skapande och läroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden är kvalitativ med vikten på orden för att få en förståelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen.

För att få ett så bra resultat som möjligt, och minska antalet prover och förändringar och därmed även korta ner produktionstiden, är det viktigt att ha en bra grund att utgå ifrån.Arbetet gjordes i samarbete med företaget Franchetti i Göteborg, och uppgiften var att ta fram grunder med en korrekt gradering åt en av deras kunder, efter kundens behov och önskemål. Utöver detta fick jag dessutom själva designa och ta fram en eller flera egna modeller, och detta resulterade i två egna modeller.All konstruktion och gradering har gjorts i Lectras programvara Modaris. Utöver det har även Lectras programvara Kaledo använts, samt Adobe Illustrator och Excel.I mitt arbete har jag använt mig av kunskaper inom konstruktion och gradering som jag fått under min utbildning och för att få fram önskat resultat har jag testat mig fram genom att göra mönster och sy upp prover.Denna rapport behandlar tillvägagångssätt vid framtagandet av grunderna och dess gradering, samt produktutvecklingen av de två modellerna, problem som uppstått under arbetets gång och det slutgiltiga resultatet..

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma.

Denna magisteruppsats bekräftar Mark Duffields teori om att liberala länder från västvärlden använder humanitärt bistånd som ett biopolitiskt verktyg. Detta gör de i syfte att kapsla in och kontrollera överflödsbefolkningar i den underutvecklade världen så att de inte kan utgöra ett hot mot den egna säkerheten. Uppsatsen är en teoribekräftande fallstudie som med analysdiskurs som metod undersöker Sidas egna strategirapporter på tio afrikanska länder, vilka är mottagare av det svenska biståndet. Studiens teoretiska ramverk bygger på nio begreppsdefinitioner, vilka även ligger till grund för Duffields egen forskning på det studerade fenomenet. Tillsammans med diskursanalysen bildar detta teoretiska ramverk ett kraftfullt analysinstrument som har fungerat väl i analysen av Sidas strategirapporter, vilka utgör studiens empiriska urval.

Syftet med denna studie har varit att belysa lekens betydelse för barns lärande sett ur barns perspektiv, och hur empati och vänskap visar sig i barnens lek. Frågeställningarna som jag har använt mig av är: Vad beskriver barnen att de lär sig i leken sett ur deras perspektiv? Hur stor betydelse har empati och vänskap för barnens lek? Studien grundar sig på en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer med barn i förskolan. I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet och utvecklingspedagogiken som utgör studiens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visade att barnen anser att de lär sig socialt samspel, turtagande, empati och kommunikation genom leken.

Syftet med denna studie var att genom att mera aktivt bredda historieundervisningen till att innefatta såväl nationell som lokal historia öka det historiska intresset. Jag har i min undersökningsgrupp, 24 stycken 14-åringar, arbetat med historia ur en rad olika didaktiska modeller i en sju veckors period. Den egna elevinsatsen har varit ett tonbärande inslag och den dialektiska pedagogiken har satts i centrum. Själva studien som helhet präglas av ett hermeneutiskt förhållningssätt och mätinstrumenten har bestått av enkäter, observationer och undersökningsgruppens egna skriftliga kommentarer. Resultatet visar att man kan utkristallisera tre olika elevkategorier, de redan intresserade vilka upplevs ha fått utökat intresse, de måttligt intresserade som gör vad som föreskrivs samt en grupp som visade ointresse och som i detta exempel presterade svagt prov på eget kunskapshämtande.

För den som drabbats av en obotlig, livshotande sjukdom är det psykosociala och fysiska stödet från anhöriga och familjemedlemmar en av de viktigaste faktorerna, för att få en värdefull sista tid i livet. Att vara nära anhörig kan innebära en utsatt position och ett stort ansvar. Anhöriga måste hantera både sina egna och den döende personens känslor och sorg, samtidigt som vardagliga problem ska lösas. För några är rollen som anhörigvårdare självklar, medan den innebär en stor uppoffring för andra. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara nära anhörig till en person som vårdas i livets slut.