Detta arbete utgÄr frÄn en kvalitativ textanalys av lÀrarhandledningar och andra texter frÄn museilektioner.se. Mitt syfte Àr att försöka se vilka strategier som finns för att legitimera den institutionsförlagda kulturpedagogiken i skolan, vilka argument som Äterfinns för ett sÄdant arbete och dÀrmed hur kulturen positionerar sig gentemot skolan. I de handledningar jag undersöker gör jag ett försök att se hur eleven Àr tÀnkt att agera, vilken roll denne tillskrivs och dÀrmed hur kulturen förhÄller sig till den enskilde eleven. Konst och kulturpedagogik stÄr traditionellt inför ett dilemma dÀr pedagogen vÀger en strÀng förmedling av föremÄl och konst mot en öppen reception dÀr mottagaren lÀmnas fri att se vad denne vill. Genom att undersöka vem som har makt över situationen och hur besökarnas erfarenhet hanteras kan jag nÀrma mig en förstÄelse för hur ovanstÄende dilemma hanteras i handledningarna. Min analys visar att institutionens funktion som kulturbÀrare eller kulturskapare har inverkan pÄ hur pedagogiken utformas och dÀrmed hur receptionen blir behÀftad med olika ramar..

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vilket stöd skolan ger till elever med ADHD-diagnos för att frÀmja deras skolsituation. Vilka pedagogiska strategier anvÀnder man sig av i skolan för att hjÀlpa dessa elever? I vÄr litteraturstudie har vi studerat litteratur, samt sökt i olika databaser efter forskning, som berör vÄrt Àmne. Resultaten visar att relationen mellan lÀrare och elev Àr viktig, dÀr pedagogens röstanvÀndning spelar in. RÀtt ord och rÀtt ton kan vara betydelsefullt för att behÄlla en god relation mellan lÀrare och elev och pÄ sÄ vis undvika negativa konfrontationer och diskussioner.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka om berÀttelsen kan fungera som katalysator för elevernas reflektion över sig sjÀlva och deras situation i ett postmodernt samhÀlle. VÀsentliga frÄgor i sammanhanget blev dels huruvida de sjÀlva kunde bli medvetna om och reflektera över sina egna och andras strategier i en sÄdan omfattande social omvandling. Ett sÄdant fenomen som kom i fokus var vÄrt behov av ytliga statussymboler. Det i grunden kvalitativa arbetet bygger pÄ tre synvinklar och tillika kÀllor. För det första, mig sjÀlv som oundvikligt subjektivt filter; för det andra eleverna och för det tredje, mediala kÀllor som pÄ olika sÀtt har kunnat anvÀndas i sammanhanget. Under arbetets lopp har jag kommit fram till att arbetets informativa, reflektiva och diskursiva processer i sig utgjorde ett lika intressant material som slutsatserna..

Tidigare forskningsresultat har visat att nÀtverkande bland egna företagare utvecklar sÄ vÀl den egna personen som personens egna företag. Dock saknas forskning nÀr det gÀller hur stöd kan upplevas inom nÀtverk. Studiens syfte var att skapa en förstÄelse för hur socialt stöd frÄn ett nÀtverk upplevs av kvinnliga företagare. Deltagarna var 15 kvinnor inom olika branscher mellan Äldrarna 26-65 Är. Intervjuer transkriberades, meningskoncentrerades och tematiserades utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv.

Vi har gjort en kvalitativ studie om hur lÀrare arbetar med gruppdynamiken i klassrummet. Vi utförde fyra intervjuer vilka utmynnade i fyra huvudomrÄden: definition pÄ gruppdynamik, synen pÄ ledarskap, lÀrares strategier och kopplingen mellan inlÀrning och gruppdynamik. Informanternas bakgrund varierade frÄn att enbart ha arbetat nÄgra Är i yrket, till att ha 40 Ärs erfarenhet. VÄrt syfte med studien var att undersöka vilka strategier lÀrare anvÀnder nÀr de arbetar med en grupp elever för att Ästadkomma ett bra gruppklimat. Vi ville Àven synliggöra lÀrares tankar kring sitt ledarskap samt deras syn pÄ kopplingen mellan inlÀrning och gruppdynamik.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter pÄ vÀgen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har ocksÄ velat pÄvisa vilka vÀgar och strategier som kan ge framgÄngsrika resultat. Genom vÄra intervjudeltagares erfarenheter har vi fÄtt fram vad de tycker kan förbÀttras för att göra arbetsmarknaden mer tillgÀnglig. VÄrt mÄl med undersökningen har varit att fokusera pÄ positiva resultat, dÄ vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete. Vi har i bakgrundsavsnittet visat pÄ hur sysselsÀttningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som Àr bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare pÄ den svenska arbetsmarknaden.

Syftet med studien Àr att undersöka ett konsultföretags interventionsmodell för grupputveckling ur ett konsultperspektiv respektive kundperspektiv. Detta görs för att ta reda pÄ vilka strategier som kan anvÀndas för att arbeta med grupputveckling och för att undersöka dessa strategiers upplevda resultat. Studiens teoretiska referensram bestÄr av forskning inom grupputveckling. Susan Wheelans teori om hur effektiva team skapas ses som en grund för studien, dÀr hennes 10 nycklar till produktivitet utgör kriterier för vad som kÀnnetecknar högpresterande arbetsgrupper. Studiens empiriska material bestÄr av intervjuer med konsulter pÄ konsultföretaget samt kunder till dem.

Trots en generös integrationspolitik och omfattande arbetsmarknadsinsatser för att utöka mÄngfalden pÄ svenska arbetsplatser kan etnicitet fortfarande innebÀra en ökad börda för större delen av invandrarkvinnorna. De riskerar att bedömas utifrÄn sin kultur grundat pÄ stereotypa förestÀllningar vilket kan hindra deras intrÀde pÄ arbetsmarknaden och följaktligen chansen till egen försörjning och Àven integration i det svenska samhÀllet. Mot denna bakgrund undersöktes i denna studie fem invandrarkvinnors arbetssituation. Syftet var att ur deras perspektiv beskriva de förytsÀttningar och hinder de haft pÄ arbetsmarknaden och att utröna den betydelse som innehav av ett arbete har haft för deras integration.Den teoretiska ramen i denna studie utgörs huvudsakligen av teorier som handlar om integration. Uppsatsen Àr av en kvalitativ ansats som grundar sig pÄ semistrukturerade intervjuer genomförda med fem invandrarkvinnor som Àr aktiva pÄ arbetsmarknaden.

Hem och förskola Àr ett av lÀroplanens omrÄden dÀr avsevÀrda revideringar har införts. Dessa revideringar har medfört att diskussionerna kring förÀldrasamverkan har satts igÄng i förskoleverksamhet. DÀrför har vi valt att vÄrt examensarbete skall handla om det hÀr Àmnet. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur pedagoger och förÀldrar resonerar kring samverkan i förskolan. FrÄgestÀllningar Àr: Hur resonerar pedagoger kring förÀldrasamverkan samt vilka strategier anvÀnder de för att skapa förutsÀttningar för förÀldrars delaktighet och inflytande? Hur ser förÀldrar pÄ sina möjligheter till inflytande i förskolans verksamhet? I denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för klienter med depression. I studien deltog Ätta legitimerade arbetsterapeuter, inom öppen och slutenvÄrd, som hade erfarenhet av interventioner i arbetet med klienter som lider av depression. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Det insamlade materialet analyserades genom att anvÀnda en kvalitativ innehÄllsanalys och analysen resulterade i tre kategorier; strategier för att möjliggöra förÀndring, anpassning av aktivitet och grupp som terapeutiskt medel. I resultatet framkom vikten av att klienten fick lÀra sig nya strategier i syfte att lÀra sig kÀnna igen risksituationer och pÄminnelsesignaler i miljön och pÄ ett mer framgÄngsrikt sÀtt kunna hantera vardagen.

Studien utforskar hur min livsvÀrld pÄverkades och förÀndrades dÄ jag undersökte mina strategier för saxofonövning. UtgÄngspunkten för studien utgÄr frÄn instuderingen som gjordes av Paul Bonneaus stycke Suiet pour saxophone alto et piano och de loggboksanteckningar som skrevs i samband med varje övningspass. Denna kvalitativa studie genomfördes utifrÄn ett livsvÀrldsperspektiv som kommer ur den fenomenologiska filosofin. Analysen av instuderingsprocessen kretsade kring mina reflektioner över hur jag ser pÄ övning utifrÄn min livsvÀrld. I resultatet framkommer ett mönster som visar en övergÄng frÄn negativt tÀnkande till mer positivt tÀnkande.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslÀrare utformar undervisningen i idrott och hÀlsa för elever med diagnosen autism. Syftets tvÄ frÄge- stÀllningar lyder: ?Vilka strategier vÀljer lÀrare, dÄ de undervisar elever med autism i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ gymnasiesÀrnivÄ?? samt ?VarifrÄn fÄr lÀrarna sina idéer och ambitioner till de strategier de anvÀnder sig av??.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lÀrare genomfördes. Urvalet av informanter baserades pÄ ett strategiskt urval, dÀr kriteriet var att lÀrarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesÀrskolan i Àmnet Idrott och hÀlsa i Stockholms lÀn. Samtliga informanter hittades via personlig kÀnnedom om de skolor som hade autistiska elever.

Syftet med mitt examensarbete a?r att underso?ka och fa? insikt i vad man som jazzmusiker kan sto?ta pa? under en studioinspelning av egna kompositioner. Vad kra?vs av en musiker/komposito?r na?r det ga?ller kommunikation med andra musiker fo?r att fa? igenom sina musikaliska intentioner?Under en dags inspelning med tva? professionella jazzmusiker spelade jag in tre egna la?tar med tre olika utga?ngspunkter. La?t ett, da?r musikerna fick allt noggrant noterat och beskrivet.