Bakgrund:  Globalisering har medfört att fler utlÀndska företag intresserat sig av utlandsetableringar. Europeiska Unionen har lett till att fler utlÀndska företag vÀljer att etablera sig i medlemslÀnder och dÀrmed Àven i Sverige. Detta har medfört att konkurrensen pÄ den svenska marknaden ökat. Den svenska marknaden har gÄtt frÄn att endast omfatta inhemska aktörer till att Àven inkludera utlÀndska aktörer. För att kunna lyckas etablera sig pÄ en frÀmmande marknad mÄste det utlÀndska företaget förstÄ kultur och eventuellt anpassa sig till den för att kunna uppnÄ en lyckad etablering.Problemformulering:  Vilka faktorer var viktiga för att den danska klÀdkedjan Vero Moda skulle nÄ framgÄng nÀr de etablerade sig i Sverige?Syfte:  Syftet Àr att genom en fallstudie analysera och utvÀrdera kulturens pÄverkan pÄ Vero Modas val av strategier vid etablering i Sverige.Metod:  Studien bestÄr endast av kvalitativ data, i form av intervju med marknadschefen pÄ Vero Moda.Resultat:  Eftersom Danmark har smÄ kulturella skillnader jÀmfört med Sverige hade Vero Moda lÀtt att förstÄ den svenska kulturen och behövde dÀrmed inte anpassa sig till svenska förutsÀttningar.

The aim of this systematic review is to study the scientific literature related to the implementation of evidence-based nursing..

Kvinnliga polisers yrkesroll har varit huvudfokus i denna studie. Syftet med studien har varit att undersöka hur kvinnliga poliser i yttre tjÀnst upplever sin yrkesroll och hur de ser pÄ möjligheten till avancemang inom organisationen. FrÄgestÀllningen lyder som följer: Hur upplever de sex intervjuade kvinnliga poliserna sin yrkesroll? Hur beskriver de intervjuade kvinnliga poliserna sina möjligheter att avancera inom organisationen? Hur kan studiens resultat förstÄs utifrÄn teorier om genus? Kvalitativa intervjuer har genomförts med sex kvinnliga poliser pÄ huvudsakligen en polisstation i södra Stockholm. Svaren har analyserats utifrÄn en tematisk ansats.

Vi har i vÄr uppsats funnit att den verkliga situationen för ett destinationsutvecklingsorgan som Àr i ett initialt skede av en eventsatsning Àr komplexare Àn vad den normativa teorin beskriver. VÄr fallstudie pÄvisar tydligt att destinationsutvecklingsorgan inte alltid har strategier, mÄl och visioner för destinationsutveckling eller för hur de ska gÄ till vÀga i ett eventbeslut. VÄra resultat tyder pÄ att de som inte har nÄgra strategier som kan ligga till grund för sÄdana beslut styrs av irrationella ad hoc-beslut. För Region SkÄne anser vi att det var ?Chansen? som var det primÀra motivet till att satsa pÄ America?s Cup.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Åtta tusen personer Ă€r drabbade av njursjsukdom i Sverige, det Ă€r dĂ€rför troligt att den svenska sjuksköterskan trĂ€ffar pĂ„ dessa patienter i sitt dagliga arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva livskvalitet och copingstrategier hos mĂ€nniskor som lever med kronisk njursvikt, detta genom att granska och sammanstĂ€lla vetenskaplig litteratur. Tre frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes. Den första var vilka faktorer som pĂ„verkar livskvaliteten hos patienter med kronisk njursvikt. Den andra frĂ„gestĂ€llningen var om patientens livskvalitet skiljer sig Ă„t beroende pĂ„ vilken behandling som ges och den tredje var vilka copingstrategier dessa patienter anvĂ€nder.

Samtidigt som svensk forskning visar att individer med utlÀndsk bakgrund blir utsatta för diskriminering och stigmatisering sÄ vÀljer allt fler ungdomar ur denna grupp att högskoleutbilda sig och visar en benÀgenhet att vÀlja elitutbildningar. I denna uppsats undersöks om det finns ett samband mellan vetskapen om, eller erfarenheter av, diskriminering och elitutbildningsval. Den metod som anvÀnds Àr semi-strukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga juriststudenter med ursprung i Mellanöstern. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr sociologen Erving Goffmans teori om stigma, sociologen MichÚle Lamonts teori om destigmatisering och socialfilosofen Axel Honneths teori om erkÀnnande. Resultatet visar att juriststudenternas förÀldrars erfarenheter av diskriminering och egna erfarenheter av exkludering har lett till en hög studieprestation dÀr elitutbildningsvalet kan ses som en anti-diskrimineringsstrategi.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Bakgrund: Barn som besökare pÄ sjukhus accepterades först pÄ 1980-talet dÄ man tidigare ansÄg att barnet kunde utsÀttas för psykologiskt trauma. Numera vet man att det Àr viktigt att inkludera barnet i vÄrden. En förÀlders sjukdom pÄverkar hela familjen och dagens sjuksköterska stÀlls dÀrför inför utmaningen att vÄrda patienten och samtidigt se till barnets behov. Sjuksköterskans skyldighet att beakta barns behov som anhörig Àr tydlig i lagstiftningen. Syfte: Att beskriva barns behov samt strategier barnet anvÀnder för att hantera en situation nÀr dennes förÀlder har cancer.Metod: En litteraturstudie om barns (6-12 Är) behov och strategier för att hantera situationen har genomförts.

Purpose: Corporate communication strategies have a central role in disseminating and creating meaning to the organizations? visions, strategies and goals. But many employees do not know the organization?s overall strategies and goals, nor how well the organization achieves these. The aim of this study was to investigate and describe perceptions about internal communication, primarily focusing on communication about strategies and goals.

Detta examensarbete lyfter fram sju olika lÀrares kunskap om höglÀsning och pÄ vilket sÀtt de medvetet anvÀnder sig av höglÀsning i sin undervisning. Avsikten Àr att lyfta fram hur pedagoger som undervisar yngre barn arbetar med att lÀsa högt för sina elever.Aktuell forskning kring grundlÀggandet av lÀs- och skrivutvecklingen pÄvisar betydelsen av att lÀsa högt för smÄ barn. Undersökningens resultat visar att lÀrare upplever höglÀsning som ett bra och mÄngsidigt pedagogiskt redskap. Det framgÄr dock att de pedagoger med lÀngst yrkeserfarenhet och högst utbildning Àr de som anvÀnder sig av höglÀsning pÄ ett mer medvetet och komplext sÀtt. DÀrigenom synliggörs vikten av att pedagoger har kunskap om höglÀsningens anvÀndningsomrÄden.Pedagogernas insikter som kom fram under undersökningen har relaterats till forskning i ett jÀmförande perspektiv.

Denna studie Àr skriven inom fÀltet för sprÄkvetenskap med fokus pÄ hur reklamtexter anvÀnder vÀrderande sprÄk och sprÄkliga strategier för att tilltala en manlig mÄlgrupp, och i förlÀngning förstÀrka fördomar och heteronormativa vÀrderingar genom sprÄket som utgÄngspunkt. Studien har utgÄtt frÄn kvalitativ innehÄllsanalys samt diskursanalys för att besvara frÄgestÀllningarna, och metoden som brukats Àr nÀrlÀsning av materialet som utgörs av diverse reklamannonser och artiklar ur livsstilsmagasin riktade mot mÀn. Den teoretiska bakgrund som anvÀnts Àr genusteori, mediateori och sprÄklig teori i kombination, framförallt utifrÄn etablerade teorier om den konstruerade och hegemoniska manligheten. Resultatet av studien Àr att Àven om kÀllmaterialet varit alltför begrÀnsat för att  dra definitiva slutsatser om den manliga reklamvÀrldens sprÄkbruk i helhet, finns ÀndÄ tydliga tendenser att skaparna av dessa material anvÀnder sprÄkliga strategier baserade pÄ normativa vÀrden för att tilltala sin primÀra konsumentgrupp..

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur gÄr de tillvÀga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen ocksÄ skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag ocksÄ knyta ihop teorin frÄn min utbildning med verksamheten pÄ fÀltet.I lÀroplanen stÄr att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har stÀllt mig följande frÄgor.

SammanfattningSyftet med denna undersökning Àr att studera förskolebarns sÀtt att samtala om innehÄllet i texter, barnens textrörlighet samt nivÄer av textrörlighet vid gemensam lÀsning av en bilderbok. Detta studeras utifrÄn att se vilka egna initiativ barnen tar vid gemensam lÀsning och vad de samtalar om vid ett styrt samtal. Barnens egna initiativ jÀmförs dÀrefter med det styrda samtalet. Tio boksamtal med tvÄ barn i varje grupp anvÀnds som metod. Undersökningen genomförs pÄ tvÄ olika förskolor.

Diabetes mellitus Àr en folksjukdom som ökar. En bidragande orsak till detta Àr att övervikt och inaktivitet blir allt vanligare. Det talas till och med om en diabetespandemi. Sjukdomen gÄr att förhindra genom att göra livsstilsförÀndringar som kostförÀndring och regelbunden fysisk aktivitet. Att genomföra livsstilsförÀndringar Àr en komplex process som krÀver kunskap och motivation hos patienten.