Den hÀr undersökningen beskriver hur den svenska skivbranschen skall överleva vid nya teknikskiften. Syftet med undersökning Àr att genom en fallstudie fÄ en djup förstÄelse och kunskap om hur branschen och dess externa faktorer ser ut, och dÀrefter analysera och utvÀrdera tre företag i skivbranschen och dess lÄngsiktiga strategier.Genom att ha genomfört intervjuer med tre personer frÄn tre olika skivbolag har syftet kunnat besvaras. Intervjuerna som genomfördes var ostrukturerade och ej standardiserade, detta för att fÄ en djup kunskap och förstÄelse för branschen som undersöks, samt att fÄ ut sÄ mycket relevant information som möjligt.I undersökningens analys har empirin analyserats utifrÄn de variabler som har tagits ut frÄn de valda teorierna. De svenska skivbolagen befinner sig pÄ en marknad dÀr konkurrensen Àr hög, vilket bolagen inte har uppmÀrksammat. Omstruktureringar har varit nödvÀndiga i organisationerna pÄ grund av den nya digitala tekniken.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om kravet pÄ identitetsskapande, som ingÄr i Lpf 94 kan kopplas till romanlÀsning inom ramen för Svenska B. För att uppfylla detta har jag undersökt hur gymnasieelever tolkar romankaraktÀrer och hur denna tolkning kan kopplas till den egna identiteten. För att undersöka detta har gymnasieelever fÄtt lÀsa en roman och sedan vid tre olika tillfÀllen skrivit texter som relaterar till en vald romankaraktÀr ur romanen.Resultatet av denna undersökning visar att eleverna ser romankaraktÀrer som verkliga mÀnniskor. Eleverna relaterar Àven sina egna liv till romankaraktÀrerna, sÀrskilt om Äldern överensstÀmmer. FamiljeförhÄllanden framstÄr som viktiga för elevernas egna identiteter.

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka didaktiska val lÀrare gör i undervisningen, samt hur lÀsförstÄelse uppfattas av lÀrare och elever i skolÄr 1-3.Uppsatsens metod Àr den kvalitativa forskningsintervjun som genomförts utifrÄn den semistrukturerade intervjuformen. Urvalet har skett utifrÄn skolor som pÄvisat goda resultat pÄ Nationella provet i svenska i skolÄr 3 frÄn Är 2010. Fyra lÀrare och fyra elever har intervjuats.Det resultat som undersökningen visar Àr att lÀrarna ger uttryck för en omedvetenhet om hur lÀsförstÄelseundervisningen ska utformas. Flera av lÀrarna har svÄrt att skilja lÀsförstÄelsen frÄn lÀsutvecklingen, vilket blir problematiskt nÀr de ska göra sina didaktiska val för att uppnÄ syftet med lÀsförstÄelseundervisningen. Det visar sig i undersökningen att eleverna inte fÄr lÀra sig hur de ska gÄ tillvÀga för att bÀttre förstÄ vad de lÀser, utan eleverna kommer sjÀlva fram till egna strategier som de kan anvÀnda sig av.

Den hÀr studien handlar om den verklighet som mÄnga andrasprÄksinlÀrare befinner sig i; nÀmligen att studera ett nytt, avancerat Àmne parallellt med andrasprÄkinlÀrning i sprÄket som Àmnesstudierna bedrivs pÄ. Studien ansluter till den pÄgÄende andrasprÄksforskningen, nÀrmare bestÀmt de behov, framsteg och misslyckanden en andrasprÄksinlÀrare möter i sin strÀvan att nÄ sitt mÄl om ett fungerande yrkesliv och integration i Sverige. I studien deltar en högskolestuderande andrasprÄksinlÀrare. Den högskolestuderande andrasprÄksinlÀraren i den hÀr studien anger att han aldrig fÄtt sprÄkutvecklande Àmnesundervisning, tillrÀcklig interaktion och stöttning pÄ mÄlsprÄket i ett traditionellt klassrum inom kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller pÄ nuvarande utbildning pÄ högskolenivÄ. DÀrför vill jag i den hÀr studien undersöka om hans förmÄga att förbÀttra de egna inlÀrningsstrategierna kan underlÀtta framgÄng i studier.

Att en organisation fattar beslut om överordnade mÄl och strategier innebÀr i sig inte nÄgot organisatoriskt lÀrande. För att möjliggöra en integration av uppstÀllda mÄl och strategier sÄ att dessa genomsyrar organisationen behöver det ske en process - ett organisatoriskt lÀrande. Vi har i denna uppsats studerat hur denna process gÄr till i organisationen Lunds universitet, nÀr det gÀller integration av mÄl och strategier rörande ledarskap och hur universitetet i denna process tillvaratar individuell kunskap och kompetens sÄ att organisationen fÄr en högre kompetens och dÀrmed en ökad möjlighet att nÄ uppstÀllda mÄl. Vi har utgÄtt frÄn litteratur kring organisatoriskt lÀrande, dÀr vi gjort en sammanstÀllning av de teorier och den forskning som vi anser har relevans för vÄr frÄgestÀllning. Ur dessa har vi tagit fram följande kriterier för organisatoriskt lÀrande: kommunikation, tillgÀngliggörande, reflektion och samsyn och integration.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar det pedagogiska samtalet i klassrummet samt dess betydelse för lÀrande. För att uppnÄ syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med tre formellt utbildade grundskollÀrare. Detta med intentionen att fÄ undersökningens frÄgestÀllningarbesvarade. FrÄgestÀllningarna innefattar i huvudsak hur lÀrare i det pedagogiska samtalet uppfattar den egna rollen och elevernas roll samt lÀrande för bÄde lÀrare och elev i det samma. Resultatet visar att det pedagogiska samtalet anvÀnds pÄ ett medvetet sÀtt eftersom detta slag av kommunikation tillÄter elever att lÀra utifrÄn den egna kunskapsnivÄn.

Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av utomhusaktiviteter hos personer över 75 Är som bor i det egna hemmet. För att besvara studiens syfte genomfördes 11 semistrukturerade intervjuer. Inklusionskriterier var att deltagarna i studien skulle vara över 75 Är, bo i det egna hemmet, ej ha kognitiva nedsÀttningar samt att de talade svenska. Data analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Göra som de gjort tidigare?, ?Fysisk miljö och Ärstider som begrÀnsande faktor? och ?Att vara delaktig och interagera med andra?.

Denna uppsats handlar om bildsamtal med förskolebarn, dÀr de pratar om sina egna bilder samt konstnÀrers verk. Syftet med undersökningen Àr att jag vill veta hur sÄdana samtal kan te sig i praktiken.Som metod vid undersökningen har jag anvÀnt mig av en kvalitativ undersökning genom bildsamtal. Detta för att det inte Àr det man vet eller tror sig veta innan som Àr viktigast, utan det Àr erfarenheterna man fÄr genom undersökningen som Àr vÀsÀntligt. Detta visar tvÄ olika former av bildsamtal dÀr samtal om konstbilder Àr det ena och samtal om barnens egna bilder Àr det andra.Slutligen kan man se att de abstrakta konstbilderna gav mer i tolkningarna vad det gÀller barnens fantasi. NÀr barnen berÀttade om sina egna bilder kunde de berÀtta om dem pÄ ett sÀtt som gav innehÄllet mening.Nyckelord: Bild, förskola, konst, samtal.

Detta examensarbete har genomförts hos General Electric Healthcare Life Science i UmeÄ, GEHC UmeÄ, som tillverkar högteknologiska laboratorieinstrument. GEHC UmeÄ upplevde att deras kundklagomÄlsprocess hade stor förbÀttringspotential, men var inte helt sÀkra i vilket avseende de helst ville förbÀttra den. För att kartlÀgga problemkategorierna inom processen genomfördes en förstudie med nÄgra medarbetare, i UmeÄ som Àr involverade i processen. De identifierade problemkategorierna var ledtid, lÀrande av kundklagomÄlen, utförligheten och professionalismen av svar pÄ kundklagomÄlsÀrenden samt utbildningsbrist hos medarbetarna. UtifrÄn förstudien skapades en teoretisk referensram och processen analyserades genom litteratur inom offensiv kvalitetsutveckling och Lean.

Bakgrund: M?jligheten att behandla allvarliga bakteriella infektionen ?r hotad p? grund av den v?xande antibiotikaresistensen. N?got som idag anses har blivit ett globalt folkh?lsoproblem. Sjuksk?terskan har en nyckelroll vid v?rdandet av patienter med multiresistenta bakterier.

Depression Àr en av de stora folksjukdomarna i Sverige och av mÀn i vÀstvÀrlden riskerar 20 % nÄgon gÄng att drabbas av en depression som krÀver professionell hjÀlp. MÀn med depression har ofta dolda symtom dÀrför Àr det svÄrt att upptÀcka manlig depression ute i samhÀllet.  Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur depression kan ta sig uttryck hos mÀn och hur vÄrdpersonal kan vara till stöd. Litteratursökningen har gjorts i Cinahl, PubMed och Psykinfo och resultatet grundas pÄ Ätta vetenskapliga artiklar, varv av fem Àr kvantitativa och tre Àr kvalitativa. Resultatet presenterades i tvÄ huvudkategorier, ?uttryck för depression hos mÀn? och ?hjÀlp och stöd?.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera nÄgra lÀrares tal om den egna rollen och roller som elever kan ta eller tilldelas vid undervisningssituationer dÀr elever samverkar kring problemlösning i matematik. FrÄgestÀllningarna behandlar vilken betydelse lÀrarna tillmÀter den egna rollen och elevernas roller, hur lÀrarnas beskrivning av den egna rollen utvecklas under samtalet samt vilken betydelse lÀrarna tilldelar reciprocitet mellan eleverna. Det teoretiska ramverket har sin grund i det designteoretiska perspektivet som Rostvall och Selander (2008) har utvecklat samt forskning om lÀrares roll vid matematikundervisning och lÀrares yrkesutveckling. Resultatet frÄn ett fokusgruppsamtal analyseras och diskuteras med hjÀlp av det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att lÀrarna frÀmst tillmÀter den egna rollen betydelse dÄ det gÀller organisation av elevgrupper i mÄlsÀttning att samtliga elever ska delta i problemlösningsarbetet.

Tonsillektomi Àr en av de vanligast utförda operationerna pÄ barn i vÀrlden och kan innebÀra en lÄng och smÀrtsam ÄterhÀmtning. Syftet med denna studie var att belysa vilka upplevelser som framkom under ÄterhÀmtningen efter tonsillektomi pÄ barn. Metoden var en litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga studier ingick. Resultatet visade att halssmÀrta var den dominerande upplevelsen och varade i dagar till veckor. Att svÀlja gjorde smÀrtan vÀrre.

Innovationsföretagets tillvÀxt och företagsledningens stÀndiga fokus pÄ tillvÀxt har lett till att beslut, kommunikation och styrning mellan ledningsnivÄerna inte har prioriterats och anpassats efter tillvÀxten, vilket har pÄverkat implementeringsprocessen av en tillvÀxtplan. MÄl och strategier har förÀndrats innan dessa har uppnÄtts och implementeringen har kantats av en osÀkerhet dÄ det som ska implementeras inte har varit tydligt. Denna avsaknad av uppföljning har bidragit till att misstag som skett sker igen. En formalisering inom företaget, anpassad till tillvÀxten, skulle troligtvis leda till en klargörelse mellan ledningsnivÄerna i vart företaget befinner sig vilket skulle kunna bidra till en gemensam och tydlig bild kring vilka mÄl och strategier som finns inom Innovationsföretaget. Om ledarna sÄg Innovationsföretaget i samma fas, vilket inte Àr fallet idag, skulle förmodligen implementeringsprocessen av en tillvÀxtplan bli bÀttre och samma syn pÄ vilken tillvÀxt som ska uppnÄs skulle infinna sig..