VÄrt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartlÀggning och analyser om tre och fyra Äringar i förskolanordnar och sorterar olika föremÄl i tvÄ planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrÄgor var: hur ordnar och sorterar barn föremÄl individuellt? Vad sÀger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremÄl? Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som betonar sprÄkets och kommunikationens betydelse för barnslÀrande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

Personer med rörelsehinder möter begrÀnsningar i sitt vardagsliv som stÀller sÀrskilda krav pÄ anpassning och tillgÀnglighet. Möjligheterna att delta i aktiviteter minskar dÄ miljö och attityder inte tillÄter detta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med rörelsehinder. Vi gjorde en artikelsökning som resulterade i tretton vetenskapliga artiklar motsvarande syftet. Dessa analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys, och resulterade i fyra kategorier: att kÀnna mening med livet genom strategier, oberoende och kontroll, att möta andras attityder, att kÀnna sig utanför och fÄ minskat sjÀlvförtroende och att behöva vÄrdpersonal som Àr kunniga och medvetna om rörelsehinder.

I denna studie har vi intresserat oss för hjÀrnans hÀlsa och inlÀrning. Genom att ha bra strategier för lÀrande och goda vanor för att mÄ bra kan vi pÄverka bÄde vÄra kroppar och vÄra hjÀrnor. Vi kan anvÀnda oss av strategier som fÄr vÄr hjÀrna att mÄ bra och arbeta bra. För att lÀra sig om detta har elever pÄ Kattegattgymnasiet fÄtt delta i ett projekt som heter HjÀrngym. VÄrt syfte Àr att undersöka hur eleverna som fÄtt delta i projektet upplevt att det har pÄverkat dem. Den empiriska undersökningen har utgjorts av intervjuer av Ätta elever som deltagit i projektet HjÀrngym.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i skolÄr 4 kommunicerar med hjÀlp av ett matematiskt problem i mindre grupp. Vid undersökningen riktas uppmÀrksamheten mot vilka matematiska ord och begrepp eleverna anvÀnder sig av och vilka strategier eleverna uppvisar i sin kommunikation. Eleverna nivÄgrupperas med hjÀlp av matematiklÀraren för att kunna göra en jÀmförelse mellan gruppernas begreppsanvÀndning. UtifrÄn detta Àr studiens syfte Àven att undersöka om nivÄgruppering bidrar till skilda strategier och sÀtt att kommunicera inom matematik. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en kvalitativ empirisk undersökning innehÄllande bÄde observationer och intervjuer.

SjÀlvframstÀllning handlar om att konstruera identitet i text. Författaren anvÀnder olika strategier för att minnas och att konstruera sig sjÀlv och sitt sjÀlv i en berÀttande text. I den hÀr uppsatsen har jag analyserat hur den politiska identiteten skapas i socialdemokratiska memoarer. Undersökningen har visat att berÀttelserna hÄlls samman av ett antal karakteristiska teman och berÀttarstrukturella mönster.För det första kan sÀgas att sjÀlvframstÀllningarna förefaller vara en förlÀngning av politikerrollen. Ett tydligt exempel pÄ detta Àr hur barndomen betraktas med politikerblicken.

Med detta arbete Àmnar vi undersöka vad som ligger till grund för bildlÀrares planeringsarbete. Under vÄr verksamhetsförlagda tid, genom erfarenheter under utbildningens gÄng och i den rÄdande samhÀllsdebatten kring skolan tycker vi oss ha mött en konflikt mellan bildundervisning och kursplanens mÄl. En konflikt som Àven berörs i Myndigheten för skolutvecklings rapport Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Syftet med undersökningen Àr att studera lÀrares uppfattningar med utgÄngspunkt i relevant forskning kring Àmnet och dÀrmed fÄ utökad kunskap om relationen mellan lÀrares syn pÄ bildÀmnet, kursplanen, traditioner och erfarenheter samt det egna planeringsarbetet. För att uppnÄ syftet valde vi att göra en undersökning bland bildlÀrare i grundskolans senare Är och för att skapa en bred bild valde vi inledningsvis att skicka ut en enkÀt till samtliga lÀrare i vÄrt undersökningsomrÄde (46 st.). UtifrÄn de svar vi fick in frÄn enkÀten gjorde vi ett urval dÀr 5 lÀrare fick medverka i fördjupade samtal kring bildÀmnet och det egna planeringsarbetet. Resultatet visar pÄ att alla lÀrarna i undersökningen anser sig i nÄgon form ha kursplanen som grund för det egna planeringsarbetet.

HuvudvÀrk Àr ett samlingsnamn för olika smÀrttillstÄnd i huvudet som kan uppstÄ av mÄnga olika anledningar och Àr den vanligast förekom-mande formen av smÀrta. Syftet med denna studie var att beskriva mÀnniskors upplevelser av att leva med kronisk huvudvÀrk. Elva ve-tenskapliga artiklar som motsvarade syftet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kate-gorier: att smÀrta ger bÄde kroppsliga och kÀnslomÀssiga effekter, att inte fÄ förvÀntad hjÀlp av vÄrden, att fÄ konsekvenser i familjelivet och i det sociala livet samt att anvÀnda sig av strategier och fÄ stöd. Att le-va med kronisk huvudvÀrk Àr ett liv fullt av smÀrta och funktionella begrÀnsningar.

Uppsatsens syfte Àr att bidra till utvecklingen av kunskap om tyst kunskap i allmÀnhet och inom dramapedagogik i synnerhet. I denna uppsats undersöks tyst kunskap inom dramapedagogik genom att synliggöra en dramapedagogs pedagogiska strategier. I förlÀngningen Àr Àven förhoppningen att uppsatsens resultat kan bidra till att utveckla de pedagogiska strategierna samt stÀrka den dramapedagogiska professionen. Teoretiska utgÄngspunkter Àr i huvudsak olika teorier om tyst kunskap. De metoder som anvÀnds Àr observation, intervju samt analys med hjÀlp av tvÄ strateginÀt i dataprogrammet Complador. Uppsatsens huvudsakliga slutsats Àr att en stor del av informantens professionella övervÀganden och handlanden baseras pÄ hennes tysta kunskap.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtÀtning i relationen mellan hem ochskola och dÀr den nÀra relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrÄn förÀldrars och lÀrares perspektiv och eleverna har mÄnga gÄngerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt Àr gjord utifrÄn ett elevperspektiv pÄförÀldrarsamverkan visar hur nÀrmanden mellan parterna leder till förhandlingar dÀr eleveranvÀnder olika strategier för att slÄ vakt om sin autonomi. De frÄgestÀllningar som vi besvarari uppsatsen Àr; a) Vad framkommer i forskningen gÀllande hur elever separerar sfÀrerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier anvÀnder yngre elever för att separerasfÀrerna hem och skola vid samverkan?I vÄrt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.

Sammanfattning Syfte Mitt övergripande syfte med examensarbetet Àr att undersöka om elever som har undervisats i olika lÀsförstÄelsestrategier drar nytta av dessa nÀr de lÀser okÀnda texter, och om det finns skillnader och likheter mellan hur elever anvÀnder dessa strategier. Preciserad frÄgestÀllning Mina frÄgestÀllningar Àr följande: Hur undervisar lÀrare kring lÀsförstÄelsestrategier? Hur anvÀnder eleverna sig av denna undervisning nÀr de lÀser texter? Vilka skillnader och likheter blir synliga mellan elever i samma grupp utifrÄn hur de anvÀnder olika lÀsförstÄelsestrategier? Teoretisk ram Jag anvÀnder mig av sociokulturella teorier och teorier om lÀsförstÄelseprocesser för att fÄ en teoretisk förankring i undersökningen. Metod Min undersökning vilar pÄ en kvalitativ ansats men med stöd av kvantitativ metod, dÀr jag anvÀnder mig av en fallstudie för att samla in empiri. Resultat och analys Det resultat jag har fÄtt fram i min studie visar att eleverna till viss del anvÀnder sig av de lÀsförstÄelsestrategier de har undervisats i nÀr de lÀser okÀnda texter.

Denna uppsats undersöker vad specialpedagoger vid rehab- och habilitering upplever att elever, som har varaktig kognitiv funktionsnedsÀttning efter behandling av hjÀrntumör, behöver för stöd i sin skolgÄng. I studien söks svaret pÄ vilka utmaningar eleverna stÄr inför efter sjukdom och behandling samt vilka anpassningar, metoder och strategier som eleverna kan behöva. Studien har inspirerats av innehÄllsanalys som vetenskaplig metod och resultatet bygger pÄ intervjuer med Ätta informanter. Analysen av datamaterialet resulterade i ett övergripande tema Elevens frÀmlingskap till sig sjÀlv och strategier för nyorientering och tre kategorier Identitet- en utmaning, Samverkan vid anpassningar samt RÄd till pedagoger.Resultatet visar att eleverna har en spretig kunskapsprofil med ojÀmna kognitiva förmÄgor och att svÄrigheter blir synliga dÄ kraven ökar. MÄnga elever upplevs kÀnna ett frÀmlingskap till sig sjÀlv vilket pÄverkar hur stödet tas emot i skolan.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av sÄ kallade störande moment i undervisningssituationer och hur dessa pÄverkade stÀmningen och lÀrandemiljön. Vi var Àven intresserade av att undersöka vilka strategier lÀrare anvÀnde sig av för att bemöta de olika störningsmomenten samt i vilken grad eleverna upplevde att lÀrarna lyckades i dessa intentioner. Metoderna vi anvÀnde oss av var dels observationer, dels kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes i en klass som gÄr sitt Ättonde Är i grundskolan. Observationerna gjordes under en dag och dessa följdes upp med intervjuer av tre lÀrare och tolv elever.

Arbetet med ensamkommande barn Àr relativt nytt och outforskat i Sverige. Den hÀr artikeln tittar nÀrmare pÄ uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vÀgledare som jobbar pÄ ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vÀgledarna tenderar att förklara diskriminering utifrÄn individers handlingar och undgÄr att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering Àn svenska ungdomar.

Denna studie undersöker de förÀndringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. FörÀndringar vi undersöker Àr avgrÀnsade till omrÄdet verksamhetsstyrning med inriktning pÄ strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har anvÀnt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förÀndringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundÀrdata frÄn Ärsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktÀriserad av lÄga marginaler och ökat kundfokus.

Att lyckas med att skapa nytta av sina IT-investeringar Àr nÄgot som mÄnga företag har problem med. MÄnga företag anser att de investeringar inom IT som genomförts Àr misslyckade och har enbart genererat i en ökad kostnad. Forskare anser att en anledning till att de inte lyckas med att generera nytta av IT-investeringar Àr att deras IT-strategi och affÀrsstrategi inte stÀmmer överens med varandra. Strategic alignment handlar om hur strategier Àr i nivÄ med varandra och arbetar för att nÄ samma mÄl. Det krÀvs enligt forskarna att företaget arbetar för att fÄ en god strategic alignment, eller strategisk samstÀmmighet, mellan IT- och affÀrsstrategier för att de IT-investeringar som görs genererar i nytta för företaget.