Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka didaktiska val lÀrare gör i undervisningen, samt hur lÀsförstÄelse uppfattas av lÀrare och elever i skolÄr 1-3.Uppsatsens metod Àr den kvalitativa forskningsintervjun som genomförts utifrÄn den semistrukturerade intervjuformen. Urvalet har skett utifrÄn skolor som pÄvisat goda resultat pÄ Nationella provet i svenska i skolÄr 3 frÄn Är 2010. Fyra lÀrare och fyra elever har intervjuats.Det resultat som undersökningen visar Àr att lÀrarna ger uttryck för en omedvetenhet om hur lÀsförstÄelseundervisningen ska utformas. Flera av lÀrarna har svÄrt att skilja lÀsförstÄelsen frÄn lÀsutvecklingen, vilket blir problematiskt nÀr de ska göra sina didaktiska val för att uppnÄ syftet med lÀsförstÄelseundervisningen. Det visar sig i undersökningen att eleverna inte fÄr lÀra sig hur de ska gÄ tillvÀga för att bÀttre förstÄ vad de lÀser, utan eleverna kommer sjÀlva fram till egna strategier som de kan anvÀnda sig av.

Bristande medvetenhet Àr vanligt till följd av stroke och anses vara ett hinder i rehabiliteringen, dÀrför Àr en grundsten i rehabiliteringsprocessen att söka medvetandegöra klienten. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att öka klienters medvetenhet efter stroke. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlig gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter verksamma inom strokerehabilitering. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tvÄ kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa var Strategier för att medvetandegöra samt Att anpassa strategier till framgÄngar och utmaningar i processen.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om det sker en utveckling av problemlösningsförmÄgan under gymnasieÄren. För att uppnÄ detta syfte genomfördes studier av de elevlösningar som framkommit nÀr elever vid NV-programmets Äk 1 och Äk 3 fÄtt i uppgift att lösa tvÄ problemuppgifter. Eleverna fick lösa dessa uppgifter i grupper om tvÄ. Elevgruppernas lösningar analyserades och kategoriserades in i nÄgra pÄ förhand definierade metoder och strategier som kan anvÀndas vid problemlösning. För att hjÀlpa till vid denna klassificering genomfördes Àven observationer och uppföljande intervjuer med tvÄ grupper.

Det blir i dagens företag allt viktigare att fÄ anstÀllda att agera i likhet med företaget, attfÄ anstÀlldas mÄl att sammanfalla med verksamhetens. Det finns mÄnga sÀtt att gÄ tillvÀgaför att Ästadkomma detta. De styrningsstrategier som behandlas i denna uppsats ÀrÀmnade just för detta ÀndamÄl och innefattar: belöningar, utbildning, kommunikation ochkontroll. Ett företag som arbetar aktivt med dessa strategier Àr The Nuance Groupe,belÀgna pÄ fem kontinenter vÀrlden över. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hurTNG arbetar för att styra sin personal utifrÄn fyra styrningsstrategier nÀmligen:belöningar, utbildning, kommunikation samt kontroll.

Skambegreppet har kommit att bli allt mer betydelsefullt i mellanmÀnsklig interaktion. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur skam identifieras i terapirummet och vilka vÀgar som kan tÀnkas finnas till skamlindring/skambefrielse. Fem intervjuer med fem terapeuter har genomförts. Tre av dessa arbetar i kyrklig kontext och tvÄ i sekulÀr. TvÄ av frÄgorna i intervjuguiden har berört skam och skuld.

Bakgrund: Stomin utgör bÄde en fysisk som psykisk pÄverkan pÄ sexuallivet. PÄ kirurgisk vÀg anlÀggs en öppning genom buken för att leda ut avföring som samlas upp i en pÄse. Det finns mÄnga olika skÀl till varför mÀnniskor behöver genomgÄ stomioperation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med stomi som lever i parförhÄllande upplever sitt sexualliv efter stomioperation samt deras strategier för att fÄ det att fungera. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design.

En svÄr sjukdom eller skada utgör ofta en kris och ett lidande som den drabbade mÀnniskan inte av egen kraft kan ta sig ur. Krisen utgör bÄde en fara och en möjlighet. MÀnniskors lidande uttrycks pÄ olika sÀtt, men lidandet har inget eget sprÄk. Den lidande mÀnniskan Àr tvungen att förklara sitt lidande och behöver en annan mÀnniska för att förvandla detta. I den hÀr studien ses stöd som psykosocialt stöd.

Inledning: Det har funnits mÄnga aspekter av vad som pÄverkat psykoterapeuter i deras yrkesutövning.I forskning har psykoterapeuter uttryckt att den egna psykoterapin har varit en av de viktigas erfarenheterna i den egna utvecklingen som psykoterapeuter.FrÄgestÀllning: Hur har psykoterapeuter upplevt den egna psykoterapins pÄverkan pÄ yrkesutövningen och har olika perioder av terapi haft olika inflytande?Metod: Denna studie har varit kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer, med sju stycken psykodynamiskt utbildade psykoterapeuter. Förutom intervjuer har ocksÄ tidigare forskning och litteratur i Àmnet redovisats.Bearbetning av resultatet har skett i tematisk analys.Resultat: Psykoterapeuternas egen psykoterapi har pÄverkat dem inom flera omrÄden i deras yrkesutövning. FrÀmsta skÀlet till att de har gÄtt i egen terapi har varit personliga svÄrigheter men ocksÄ utbildningskrav.Diskussion: Psykoterapeuterna har upplevt att den egna psykoterapin har stort inflytande pÄ olika delar av identiteten som psykoterapeut. De har inte varit lika lÀtt att skilja ut olika perioder av terapi och deras pÄverkan.

Det ökande behovet av nationella IT-stöd inom hÀlso- och sjukvÄrd har lett till att en nationell IT-strategi för vÄrd och omsorg har utarbetats och att flera projekt inom ramen för denna strategi har startats. Ett av dessa projekt Àr utvecklingen och det nationella införandet av det nya ordinationsverktyget Pascal vilket innefattar samtliga landsting och kommuner. FörutsÀttningarna för projektet och dess storlek medför att ledningen mÄste finna tillÀmpbara strategier för att hantera dess komplexa förhÄllanden. Det har konstaterats att ett stort antal projektmisslyckanden kan bero pÄ att komplexa projekt leds genom icke tillÀmpbara strategier. Ledning av komplexa projekt försvÄras av det faktum att linjÀra strategier inte Àr tillÀmpbara, strategierna bör istÀllet situationsanpassas och vÀljas efter de olika problemen som mÄste bemötas under projektets gÄng.Denna fallstudie Àmnar identifiera vilka komplexiteter projektet uppvisar samt hur de kan hanteras utifrÄn projektets förutsÀttningar.

Försvarsbesluten fÄr direkta inverkningar för den dagliga verksamheten vid förbanden. Indelningen i insatsorganisation och grundorganisation Àr en sÄdan effekt. Denna uppsats tar upp Àmnet om Försvarsmaktens egna personals möjligheter att pÄverka försvarsbesluten och i dess förlÀgning den egna verksamheten. Genom att studera tvÄ försvarsbeslutsprocesser och sÀrkilja de olika organisationerna som görs delaktiga kan förÀndringar i inflytandet över dessa beslut framtrÀda. Studien görs genom att spÄra vilka utredningar som lÄg lÄg till grund för besluten och i dessa mÀta olika grader av inflytande.

Undersökningen hade till syfte att undersöka och belysa hÀktade personers upplevelser av isoleringen som hÀktad. Syftet var Àven att belysa hÀktades isolering utifrÄn hÀktespersonals perspektiv. Detta för att fÄ en fördjupad förstÄelse för isoleringen som socialt fenomen.  DÄ jag hade intresse av intervjupersonernas erfarenheter i form av ett utförligt berÀttande valdes kvalitativ metod i form av intervjuer med narrativ karaktÀr. I bearbetningen av empiri valdes kodning utifrÄn en hermeneutisk tradition. Jag arbetade i flera omgÄngar med empirin dÀr kodning och analys var inspirerad av hermeneutiken.

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhÄlla en fördjupad förstÄelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terrÀng för experten, Expertkunskap krÀvs för ledarskapet, Ledarskapet Àr expertens karriÀrvÀg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förvÀntas prestera bÄde som experter och ledare.

Under flera decennier har svensk media fascinerats av politiska skandaler. VÄra svenska politiker har blivit hÄrt kritiserade och varje steg de tagit har blivit granskat. Jag har studerat fyra stycken svenska politiker som har skapat skandaler enligt svensk media. Den hÀr uppsatsens syfte var att undersöka vilka strategier dessa fyra politiker anvÀnt sig av för att försvara sig sjÀlva eller sin politik. Detta Àr intressant ur ett retoriskt perspektiv dÄ jag studerat hur dessa politiker agerat för att Äteruppta förtroendet hos svenska folket.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll pÄ dessa verbaliseringar genom ett s.k. tÀnka-högtprotokoll, Àr det möjligt att undersöka hur tÀnkande gÄr till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivÄer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmÄga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie Àr att utveckla en tÀnka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.

Syftet med vÄr kunskapsöversikt har varit att belysa den problematik som kan uppstÄ nÀr kommunikationsÀngsliga elever förvÀntas delta muntligt i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av metoderna databassökning och manuell sökning vilket har resulterat i sju vetenskapliga texter. Dessa texter har utgjort resultatet av vÄr kunskapsöversikt. Resultatet har visat att kommunikationsÀngsliga elever kÀnner obehag inför att delta muntligt och orsaken till detta har visat sig vara oro och rÀdsla för att göra bort sig och hÄnas av sina klasskamrater. Resultatet har ocksÄ visat att lÀrare har olika förhÄllningssÀtt till kommunikationsÀngsliga elever och att detta i mÄnga gÄnger grundar sig i lÀrares egna tidigare erfarenheter som kommunikationsÀngsliga elever.