Syftet med denna uppsats var att undersöka samband mellan differentiering och kundlojalitet. Från teorin gjordes en sammankoppling av differentiering, köpbeslutsprocessen och lojalitet. Slutsatsen av det teoretiska resonemanget var att ett företags differentieringsstrategier påverkar konsumentens inköp genom köpbeslutsprocessens olika steg. De steg som köpbeslutsprocessen omfattar avgör sedan om konsumenten blir en lojal kund eller inte. Ur detta kan ett teoretiskt samband urskiljas mellan ett företags differentiering och kundlojalitet.

De senaste årtiondena har det blivit väldigt viktigt för butikerna att på ett konkurrenskraftigt sätt ta fler av de marknadsandelar som finns tillgängliga. I form av bättre sortiment, priser, men framförallt bättre service, skapar butiker i dagens detaljisthandel en större konkurrens av en högre köpupplevelse för kunden. Det är alltså kundens höga efterfrågan av köpupplevelsen som utvecklar butikernas totala kvalitet. En av de faktorer som bidrar till butikens service kan vara klagomålshantering.Klagomålshantering har i dagens handel blivit en viktig del för butiken att binda till sig kunder och på detta sätt skapa en relation till kunden. Med detta menas den totala process kunden går igenom.

Antalet övervakningssystem med digital utrustning har ökat markant på senare år. Polisen får in fler filmer som används vid brottsutredningar. Detta har inneburit att det blivit högre arbetsbörda på svenska polismyndigheter. I dagsläget skiljer sig arbetssätt och kunskapsnivå en del mellan olika myndigheter. Det fanns ett önskemål från polisen att höja lägstanivån inom myndigheterna och därför har denna studie utförts.Rapporten grundar sig på intervjuer som utförts med anställda på polismyndigheterna runt om i Sverige.

Urban building vid HornsbruksgatanProjektet handlar om att aktivera bergsbranten längs Hornsbruksgatan på Södermalm i Stockholm och samtidigt skapa en länk mellan gatan och Högalidsparken utan att isolera dem ytterligare från varandra.Det är ett förslag på en Urban building, en city building, med både privata och publika ytor. Den innehåller bostäder, lokaler för uthyrning till kontor, butiker och restauranger samt uterum och parkeringsplatser.Byggnaden har sin framsida mot gatan och ljus släpps in enbart från ett håll. Projektet är ett försök att skapa kvalitativa bostäder och utrymmen under rådande förutsättningar vad gäller ljus, rymd och avskildhet. .

Syftet med vår aktionsforskning är att främja elevernas läsförståelse och deltagande i läsundervisningen genom boksamtal. Alltså hur deltar elever i boksamtal utifrån både ett passivt och aktivt perspektiv. Tidigare forskning påpekar hur viktigt det är att inte bara ?mängd läsa? utan att också diskutera böcker och texter. Forskning pekar också på vikten av att boksamtal är en möjlig och bra väg att nå bättre läsförståelse.

Syftet med fo?revarande studie a?r att underso?ka vilka fo?r- och nackdelar e-handeln erbjudit ett mindre svenskt fo?retag i retailbranschen under dess internationalisering och hur dessa pa?verkat internationaliseringen. Fo?r att besvara syftet har vi genom en kvalitativ studie och sex intervjuer och underso?kt ett mindre svenskt fo?retag som sa?jer stilma?ssigt utpra?glade kla?der. Underso?kningen utga?r ifra?n tidigare e-handelslitteratur utifra?n vilken tidigare fo?reslagna fo?r- och nackdelar som e-handel inneburit fo?r internationaliseringen identifieras.

Bakgrund och problemdiskussion: Under de närmsta åren förväntas e-handeln växa kraftigt och ta ytterligare andelar från den traditionella handeln. Fysiska butiker blir tvingade att etablera sin verksamhet på nätet för att kunna möta den ökade konkurrensen och det nya sättet att konsumera. Att kunna integrera e-strategin med strategin för den övriga verksamheten blir avgörande för om e-handelssatsningen blir en framgång eller inte. Den bristande kunskapen och osäkerheten kring den digitala marknaden är dock stor hos många företag som har en lång historia med att driva sin verksamhet genom fysiska butiker. Denna studie ämnar besvara problemformuleringen: Hur utformar företag inom modeinriktad detaljhandel sin strategi då de inför e-handel som ett komplement till traditionell butikshandel och hur följs e-handelssatsningen upp?Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga och analysera hur företag inom den modeinriktade detaljhandeln utformar sin strategi och styr sin verksamhet för att möta trenden med e-handel.Metod: Studien antar en kvalitativ och deskriptiv karaktär för att ge en mer heltäckande bild av det studerade området.

I dagens digitala samhälle har sociala medier blivit en allt mer självklar del i vardagen för många människor. Näthandeln växer för varje år som går medan den fysiska detaljhandeln går allt sämre, därför är det viktigt för den renodlade fysiska butiken att synas även på internet för att påminna kunderna om att de finns. För de företag som inte väljer att ha en webbshop är sociala medier en möjlighet att vara närvarande dygnet runt och kommunicera med sina kunder på internet. En grupp butiker som har svårt att sälja sina produkter över internet är second hand butiker, eftersom de oftast bara har ett exemplar av varje produkt. Så frågan är om man kan använda sig av sociala medier för att lyfta fram second hand butikens breda sortiment och kommunicera butikskonceptets principiella fördelar för att locka nya kunder? Och hur kan man göra detta på bästa sätt? Som metod har vi valt att genomföra en aktivt deltagande observation.

Syftet: Syftet med vår uppsats är att undersöka i vilken mån tänkesättet bakom begreppet kundlojalitet används i samarbetet mellan Resurs Bank och butikerna, samt att analysera hur kundlojalitetsprogram kan användas för att fördjupa samarbetet mellan en sidoleverantör och dess betjänade butiker.Undersökningsfrågor: Hur arbetar Resurs Bank med sin kundlojalitet? Hur värvar Resurs Bank sina kunder och på vilka sätt kan man kvarhålla sina kunder på sikt?Slutsats: Vi har genom hela uppsatsen försökt betona vikten av starka relationer. Konklusionen som blev avgörande för vårt studiefall är att bankens roll som sidoleverantör är betydande. För att dessa relationer ska fungera krävs det ett välfungerat samarbete som bygger på täta förbindelser. Vidare betraktar vi situationen som sådan att båda parterna har stora möjligheter att nyttja varandras tjänster på ett resultatinriktat sätt.

I samband med Ädelreformen i början på 1990 talet blev det ett mer naturligt inslag i de äldres vardag att de flyttade till ett ålderdomshem när de kände att det var ansträngande att bo kvar i det egna hemmet. Idag säger de flesta av landets kommunpolitiker att de äldre skall bo kvar hemma i det egna hemmet så långt det går med de insatser som den kommunala hemtjänsten kan erbjuda.Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur det kan upplevas att lämna det egna hemmet för att flytta in på ett särskilt boende.Metoden jag valde för att genomföra undersökningen var frågor via enkäter som jag tillsammans med informanten fyllde i för att få så tydliga och konkreta svar som möjligt. Varje informants svar analyserades utifrån de valda teorierna, adaptionsteorin samt symbolisk interaktionism.I resultatet framkom att många av de tillfrågade upplevde flytten som ångestfyllt, svårt, samt att det uppkom blandade känslor, både positiva och negativa. Vissa upplevde det även glädjefullt, samt att de kände stor lättnad..

Eftersom jag är mycket intresserad av framtiden för svensk livsmedelsproduktion valde jag att skriva mitt examensarbete om svensk nötköttsproduktion. På något sätt tror jag att den svenska produktionen kommer att finnas kvar i framtiden och kunna konkurrera med det utländska lågprisköttet. Små besättningar växer, specialiserar sig och blir mer rationella och de som väljer att förbli små nischar sig på något sätt för att få ut ett mervärde för sina produkter. En tydlig trend på marknaden är att handla lokalproducerade varor. Konsumenten vill veta var och hur produkten är producerad.

Vi kan alla läsa i media att det blir större utbud av butiker och varor på marknaden och det både pratas och skrivs om hur kraven ökar hos kunderna och att kunder kräver mer av personlig kundservice än förut, när de är i butikerna och ska handla. Därför måste varje butik med butikschef och anställda göra något utöver den dagliga försäljningen, för att locka till sig kunder men också för att försöka behålla de befintliga kunderna. I dagens läge då konkurrensen hårdnar i butikerna har vi valt att ta upp i denna uppsats, vikten av personlig kundservice i en butik. Vi har besökt de olika butikerna för att undersöka skillnader mellan kunders förväntningar och den faktiska upplevelsen i butiken, men även i förhållande till butikschefens uppfattning om kundens förväntningar och vad butiken levererar av personlig kundservice. Syftet med denna uppsats är att beskriva sambandet mellan det som butikscheferna uppfattar som personlig kundservice i deras butik, och vilka förväntningar och faktiska upplevelser, kunderna har på personlig kundservice i butiken.

I denna studie har vi försökt förstå vad ett kompetenshanteringssystem används till inom kompetensförsörjningsarbetet av olika roller. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer på ett konsultföretag som använde sig av ett kompetenshanteringssystem. Dataanalysen som följde ledde till en uppdelning av respondenterna i olika roller och beskrivningar av hur systemet användes inom kompetensförsörjningens faser. Av resultatet går det att avläsa att användning skilde sig mellan de olika rollerna. De roller som befann sig inom den operativa verksamheten använde systemet främst för att hantera kompetensförsörjningen i den egna enheten.

Denna rapport kommer att behandla ämnet Företagsledning och inriktar sig på ledarens roll i kedjebutiker respektive privatägda butiker. Ledaren måste ha en ledarstil som engagerar och motiverar sina anställda till att uppfylla företagets ursprungsmål. För att detta överhuvudtaget ska kunna fungera måste ledarens personliga mål överensstämma med företagets mål, vilket ofta inte är fallet. I övrigt finns inga genomgående drag som alla ledare måste ha, men det finns vissa utmärkande karaktärsdrag som ofta tillskrivs ledare. Detta leder oss fram till vår problemformulering, som ställer oss frågande till ifall ledarens roll är olika beroende på om det rör sig om en privatbutik eller en butikskedja.

Syftet med detta arbete har varit att belysa kriminellas syn på den egna skoltiden. Genom intervjuer har jag velat få fram vad de intagna själva säger om sin skoltid för att kunna se vilka faktorer i skolan som kan ha påverkat den framtida, kriminella banan. Intervjuer har gjorts där fyra intagna själva har svarat på frågor om den egna skoltiden. Litteraturstudier och forskningsrapporter har använts för att jag ska kunna finna gemensamma påverkansfaktorer. Resultatet visar att skolk är en av de faktorer som finns med i många kriminellas bakgrund.