Denna uppsats är en studie av Eyvind Johnsons användande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. Utgångspunkten är Johnsons eget påstående att sagorna är "på sitt sätt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och på vilket sätt de är realistiska. Sagorna sätts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof är den biografiska kontexten av stor vikt då man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras även.Att Johnsons sagor är realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels är de realistiska på så vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, något som för Johnson är omöjligt att göra i någon annan form.

Kvarteret Tjället, vid Stadshagens tunnelbanestation. Där tunnelbaneuppgången möter den kuperade marken föreslås bostäder enligt Stockholms stad. Anvisningen inrymmer kring 30 lägenheter, och enligt kommunen är det i princip klart att det handlar om bostadsrätter som ska byggas. För att motverka den ökade likriktningen i klientel föreslår detta projekt att tomten upplåts till ett blandat boende.Två punkthus som inrymmer 109 lägenheter, blir bostäder åt seniorer och studenter. Två grupper som lätt slås ut från den i Stockholm mycket hårda marknaden för boende.

Uppsatsens syfte är att undersöka de båda institutionerna Sameskolan och Norrbottens Arbetsstugor för att se hur statens minoritetspolitik gett upphov till/tagit sig uttryck inom dessa institutioner. Detta för att söka förstå varför den svenska staten förde olika politik gentemot minoriteter boende i Övre Norrland, d.v.s.samer och tornedalingar: samerna skulle bevaras som nomadiserande renskötande folkgrupp samtidigt som den finsktalande befolkningen i Tornedalen skulle försvenskas. Vid studiet av sameskolan, ligger koncentrerationen på tiden kring och efter kåtaskolreformen 1913 eftersom det var denna reform som innebar en totalt segregerad skola för de nomadiserande samernas barn. Angående Norrbottens Arbetsstugor ligger tyngdpunkten på åren efter grundandet 1903 och upprättandet av reglemente 1913 då arbetsstugorna inordnades i försvenskningsarbetet på ett tydligare sätt. Kåtaskolreformen 1913 var ett resultat av den Bergqvistska Utredningen.

I Sverige finns det i huvudsak tre typer av upplåtelseformer av bostäder. Dessa ärbostadsrätt, hyresrätt och egna hem. Fastighetsföretag har under en lång tid kunnat erhålla ränte- och investeringsbidrag för att bygga flerbostadshus, men nu skall dessa bidrag under en testperiod på fem år försvinna. Fastighetsägarna varnar nu för att dessa handlingar bidrar till höga byggkostnader vilket medför att hyrorna skjuter i höjden så att ingen har råd att flytta in i lägenheterna. Även den s.k.

Bakgrund: Äldre personer över 65 år står för största delen av läkemedelskonsumtionen i Sverige. Läkemedelsanvändningen har ökat kraftigt och syns främst bland äldre på särskilda boende. Sannolikheten att drabbas av biverkningar bland äldre ökar ju fler läkemedel en person använder. Att flera äldre vårdas på sjukhus som ett resultat av effekter av olika läkemedel tyder på ett stort behov av information och undervisning i läkemedelshantering. Detta ställer allt högre krav på sjuksköterskans roll med avseende på läkemedelsinformation på särskilda boenden.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors syn på äldres läkemedelsinformation inom särskilda boenden.

Kognitiv beteendeterapi har på senare år fått allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika målgrupper, och en sådan målgrupp är kriminella killar i ungdomsåren. Många behandlingshem som riktar sig till denna målgrupp säger sig använda KBT. I vår studie undersöker vi hur fyra olika hem för vård eller boende (HVB) använder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, främst metaanalyser, som med stor samstämmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna målgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod.

Introduktion: Sverige har en stadigt ökande andel äldre medborgare. Då en person från ett äldreboende behöver uppsöka en röntgenavdelning för att undersökas kan det innebära lång tid borta från äldreboendet, även om undersökningen som sådan inte är särskilt tidskrävande. Transporter och väntan på dessa kan ta flera timmar i anspråk. Detta kan ofta innebära en stor påfrestning för den äldre personen med oro, rädsla och förvirring som följd. Vid Lunds universitetssjukhus finns det sen år 2008 enligt en förlaga från Norge en mobil röntgenenhet som kan utföra undersökningar på äldreboenden och Hospis i Lund med omnejd.

Medverkan som en väg till hållbart samhälle är centralt i Agenda 21. En av riktningslinjerna i det lokala Agenda 21-arbetet är att det ska säkras ett nedifrån- och upp-perspektiv, med bred medverkan från invånarna. En reell medverkan betyder att människor aktivt deltar i alla faser och processer som berör deras lokalmiljö, från planering till förvaltning. Denna rapport baserar sig på antagandet att lokalt engagemang är en grundläggande förutsättning för medverkan. Den centrala frågeställningen är att finna vad som påverkar och stärker lokalt engagemang.

Denna studie har genomförts på Judiska Hemmet i Stockholm där ca 75 % av de boende är överlevande från Förintelsen under andra världskriget. Syftet med studien var att undersöka undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda äldre personer som har upplevt trauma. Frågeställningarna handlade om vilket kunnande informanterna anser vara viktigt i arbetet med dessa personer och deras uppfattning om hur denna kunskap bäst lärs in. Vidare tillfrågades informanterna om vad de anser vara viktigt att tänka på i bemötandet av personer som har upplevt trauma. Informanterna ombads även beskriva sina upplevelser av svårigheter i arbetet och hur de hanterar dessa svårigheter.

Detta är en kvalitativ studie om tre ungdomar i åldrarna 19-25 år som är arbetslösa och tre som har fått arbete hemmahörande i tre kommuner i Norrbotten. De teoretiska begrepp som används är sociala nätverk, socialt kapital, social uteslutning och anställningstrygghet samt studier av Willis (1983), Bolinder (2006), Piippola (2010) och Håkansson (2011). Syftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelse och attityder till arbete, arbetslöshet, utbildning och framtid samt vad finns det för faktorer som leder till arbete.De flesta av informanterna lider av arbetslösheten och de som nyligt erhållit arbete värderar det högt och det kan möjliggöra ett Eget boende. De tillfälliga och deltidsarbeten som finns tillgängliga för ungdomar hindrar dock vuxenblivandet och skjuter upp framtida inkomster, föreningsdeltagande och egen familjebildning. Arbetslöshet och låga inkomster gör det svårare att komma in på bostadsmarknaden.

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad väcktes vårt intresse för att studera entreprenörskap inom detta område. Genom att konkurrensutsätta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vårdmarknaden och valde att titta på sjukgymnaster vilket är en grupp som finns som privata aktörer i olika former på denna marknad.Syftet med denna rapport är att få en förståelse för hur det är att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som är viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat åtta sjukgymnaster, varav sex är privat praktiserande med en så kallad ersättningsetablering. Vi har även intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sälja företaget och istället arbeta kvar som verksamhetschef.Några av de teorier som har använt oss av utifrån vårt resultat är Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om små företagarens identitetsarbete. Vidare har vi använt oss av marknadsföringsteorier inom nätverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien är att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare än den som företagare.

Jag har tidigare haft mina funderingar över att reflektera kring mitt eget verk och mitt eget komponerande. Funderingar om att det skulle bli för personligt och utlämnande. Det finns dock något spännande i att skriva om sig själv och sitt komponerande, en möjlighet att göra en resa inom sig själv. Så jag har i slutändan beslutat mig för att ta denna chans att skriva om mina tankar kring musik och om hur jag arbetar med utommusikalisk inspiration i mitt komponerande.Orkesterstycket Kanoper, den klingande delen av mitt examensarbete, är inspirerat av den egyptiska mytologin och gudavärlden; utan att jag är religös eller en anhängare av den gammelegyptiska tron, men jag har en förkärlek för det mytiska. Mytologi har varit ett stort nöje och en inspirationskälla för mig enda sedan jag var ett litet barn och jag lånade böcker om grekisk, egyptisk och nordisk mytologi fra?n familjens bokhyllor, först kanske mest för att titta på bilder men allteftersom jag lärde mig läsa så var det några av de första böckerna jag läste.

Titel Hållbar stadsutveckling för delaktighet och invånardialog - En studie av unga kvinnorskommunikationsvanor och intresse för medborgardialog i en mångkulturell stadsdelFörfattare Matilda Reiderstedt och Marina MilojkovicKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborg universitetTermin Höstterminen 2011Uppdragsgivare Utveckling Nordost (Göteborgs stad i samarbete med Europeiska regionalautvecklingsfonden)Handledare Malin SveningssonSidantal 38 sidor exklusive bilagaSyfte Syftet med vår studie är att undersöka kommunikationsvanor och informationsbehov hos målgruppen unga kvinnor boende i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Syftet är också att undersöka de unga kvinnornas intresse för medborgardialog och delaktighet inom ramen för stadsutvecklingsprojekt.Metod Kvalitativa intervjuer.Material 10 intervjuer med unga kvinnor boende i Bergsjön (1), Angered (2), Hammarkullen (1), Hjällbo (3), Storås (1), Rannebergen (1) och Gårdsten (1)Huvudresultat Vårt resultat visar att Utveckling Nordost inte lyckats förankra sitt mål och syfte hos intervjupersonerna, vilket verkar bero på brister i informationsspridnings-processen. Resultatet visar att de unga kvinnorna i stor utsträckning använder sig av mun-till-mun-metoden gällande informationsspridningoch att utländska medier dominerar över svenska i hemmet. Tidningsläsandet är hyfsat omfattande, men få prenumererar på någon av de stora svenska dagstidningarna.Vidare kan vi konstatera att det råder en positiv attityd till ett stadsutvecklingsprojekt, men att förtroendet för att några större förändringar kommer att bli märkbara är svagt.Vårt resultat visar också att det finns ett intresse för medborgardialog och en önskan att kunna kommunicera kring frågor som rör stadsdelarnas utveckling med projektanställda och förtroendevalda..

I och med ett ökat intresse för entreprenörskap samt den allt svårare situationen på arbetsmarknaden för invandrare väcktes under 1990-talet ett stort intresse i Sverige för invandrarföretagande. Företag som drivs av personer med utländsk härkomst har blivit en allt vanligare del av marknaden. Denna grupp av företagare har kommit att bidra med nya affärsidéer samt ny kompetens på marknaden.Det framkommer i flera utredningar och rapporter att många invandrare finner det svårt att få fäste på den svenska marknaden på grund av bland annat språkliga brister och begränsade kunskaper inom det regelverk som styr företagandet i Sverige. Vår studie fokuserar på att undersöka invandrarföretagares position på den svenska marknaden. Syftet har även varit att ta reda på drivkrafterna bakom valet att starta eget samt vilka tillväxtstrategier invandrarföretagen använder sig av.

Denna kandidatuppsats består till stor del av en kvalitativ metod genom intervjuer, fyra med mellanchefer inom hemtjänsten och fyra med mellanchefer inom äldreboenden. Ålder på informanterna har varit allt från 30-60 år, alla är dessutom kvinnor. Det brukar sägas att en mellanchef är i kläm från alla håll, där av namnet mellanchef men samtidigt har även mellanchefer möjligheter att se verksamheten från både botten upp till toppen vilket gör att de får ganska bra koll på verksamheten.Syftet med studien var att undersöka hur kvinnliga mellanchefer inom hemtjänst och äldreboenden ser på sitt eget ledarskap. Dessa är frågeställningar:1. Hur är det att vara en så kallad mellanchef inom äldreomsorgen?2.