Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre omrÄden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och pÄ sÄ vis öka förstÄelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna mÀn med ADHD-diagnos. Resultatet frÄn dessa intervjuer analyserades med hjÀlp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade pÄ en stor spridning av hur funktionsnedsÀttningen ADHD pÄverkade livet. Det var frÀmst symptomen uppmÀrksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svÄrigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. SvÄrigheterna yttrade sig dock pÄ vÀldigt olika sÀtt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgÄng.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ en uppfattning om hur nÄgra lÀrare anvÀnder sig av lÀxan i undervisningen, samt vilken betydelse de anser den har för lÀrandet. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med sex lÀrare pÄ högstadiet. Resultatet av vÄr studie visar att lÀrare anvÀnder sig av lÀxor, och att repetition och innötning Àr de frÀmsta skÀlen till att sprÄklÀrare ger lÀxa, men Àven den tidsbesparande aspekten Àr ett starkt skÀl. Att eleverna fÄr trÀna sig i eget ansvar verkar dessutom ligga i fokus. LÀrarna kÀnner Àven press frÄn förÀldrar att de ska ge lÀxor.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre omrÄden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och pÄ sÄ vis öka förstÄelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna mÀn med ADHD-diagnos. Resultatet frÄn dessa intervjuer analyserades med hjÀlp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade pÄ en stor spridning av hur funktionsnedsÀttningen ADHD pÄverkade livet. Det var frÀmst symptomen uppmÀrksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svÄrigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. SvÄrigheterna yttrade sig dock pÄ vÀldigt olika sÀtt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgÄng.

Genom en kvalitativ undersökning har före detta IVIK-elevers upplevelser och tankar kring deras inledande tid i Sverige undersökts, för att se vilka företeelser, personer och hÀndelser som har varit betydelsefulla för ungdomarna dÄ de kommit till ett nytt land med en kultur olik den i deras hemlÀnder. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med kuratorn för introduktionsskolan i Uppsala, samt tre elever som kommer frÄn olika delar av vÀrlden och som alla har gÄtt pÄ IVIK. Studien visar att sprÄket Àr en nyckelfaktor för att kunna skapa nya relationer med andra mÀnniskor, vilket Àr en mycket central och viktig del i ungdomarna liv. Fritidsaktiviteter Àr dÀrefter den faktor som avgör hur vÀl ungdomarna trivs i det nya landet. Uppsatsens undersökning har analyserats med hjÀlp av bland annat interaktionistiska teorier, samt termer som integration och socialisering..

Syftet med studien var att undersöka vad personal pÄ HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka kÀnslor de stÀlls inför samt hur kÀnslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr resultaten bygger pÄ intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhÀllet. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.Personalen pÄverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever frÀmst glÀdje men det förekommer situationer dÀr Àven frustration, oro eller otillrÀcklighet kan uppstÄ.

Syftet med studien var att undersöka vad personal pÄ HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka kÀnslor de stÀlls inför samt hur kÀnslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie dÀr resultaten bygger pÄ intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhÀllet. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.Personalen pÄverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever frÀmst glÀdje men det förekommer situationer dÀr Àven frustration, oro eller otillrÀcklighet kan uppstÄ.

Bakgrund: Reumatoid artrit Àr en ledsjukdom som ca 60 000 personer i Sverige Àr drabbade av. Sjukdomen har pÄverkan pÄ det dagliga livet, detta leder ocksÄ till en kÀnslomÀssig pÄverkan för personerna med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer i medelÄldern med sjukdomen reumtoid artrit upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som anvÀndes granskades utifrÄn Graneheim och Lundmans tolkade innehÄllsanalys.

Rapporter pekar pÄ att ungdomar rör sig allt mindre och dÀrmed ökar i vikt. Vi vill dÀrför med denna uppsats ta reda pÄ vad elever i Ärskurs sex har för instÀllning till fysisk aktivitet samt vad de tycker om Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. Vad gör de pÄ fritiden? Hur ser de pÄ skolidrotten? KÀnner de sig aktiva under idrottslektionerna? Bidrar skolidrotten till att eleverna Àr aktiva Àven pÄ fritiden? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till Àmnet och vilka faktorer som kan spela roll för ungdomars val av fritidsaktiviteter. DÀrefter genomförde vi en enkÀt bland 12-Äringar för att fÄ en verklig bild av situationen.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga synskadades erfarenheter av kollektivt resande samt att ta reda pÄ om eventuella brister i reskedjan gav konsekvenser pÄ deras aktivitetstrepertoar.Sju personer med synskador, boende i SkÄne och som anvÀnde kollektivtrafiken minst tvÄ gÄnger i mÄnaden intervjuades utifrÄn en egenskapad intervjuguide. Resultatet visade pÄ ett antal faktorer i reskedjan som deltagarna upplevde vara svÄra, till exempel att ta del av information om en resa, uppfatta vilken buss som kommer till hÄllplatsen, veta var man skulle gÄ av samt att byta fÀrdmedel. Vidare visade resultatet av studien pÄ att deltagarnas aktivitetsrepertoar pÄverkades pÄ sÄ sÀtt att de fick svÄrare att utföra vissa aktiviteter, dÄ framför allt aktiviteter i aktivitetskategorin fritidsaktiviteter..

Den fysiska nÀrmiljön Àr viktig för alla mÀnniskor men sÀrskilt viktig för barns utveckling. Barn utgör ungefÀr 20 % av vÄr befolkning och Àr en heterogen grupp med olika behov och förutsÀttningar. Barn har bland annat enligt FN:s barnkonvention och Plan- och bygglagen rÀtt att delta i den fysiska planeringen. Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit begrÀnsad. Först pÄ 1960-talet fick barndomen ett egenvÀrde, som stÀrktes ytterligare nÀr FN:s barnkonvention antogs Är 1990.

I detta arbete har vi undersökt hur lÀrare pÄ musikskolan anvÀnder sig avgehörsbaserad undervisning som metod under sina lektioner och om detta pÄverkar elevernas lust och motivation att fortsÀtta sina musikstudier. Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra lÀrare anstÀllda pÄ en musikskola i Norrland och tvÄ anstÀllda i Stockholm. Resultatet visade att samtliga LÀrare var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning men att det var fÄ som anvÀnde sig av det i praktiken. Detta berodde enligt informanterna pÄ bristen av metodisk kunskap och undervisningsmaterial. PÄ frÄgan om hur gehörsbaserad undervisning pÄverkar eleverna fick vi dock inte fram nÄgra tydliga resultat.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre omrÄden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och pÄ sÄ vis öka förstÄelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna mÀn med ADHD-diagnos. Resultatet frÄn dessa intervjuer analyserades med hjÀlp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade pÄ en stor spridning av hur funktionsnedsÀttningen ADHD pÄverkade livet. Det var frÀmst symptomen uppmÀrksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svÄrigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. SvÄrigheterna yttrade sig dock pÄ vÀldigt olika sÀtt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgÄng.

Bakgrund: Reumatoid artrit Àr en ledsjukdom som ca 60 000 personer i Sverige Àr drabbade av. Sjukdomen har pÄverkan pÄ det dagliga livet, detta leder ocksÄ till en kÀnslomÀssig pÄverkan för personerna med sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer i medelÄldern med sjukdomen reumtoid artrit upplever det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Artiklarna som anvÀndes granskades utifrÄn Graneheim och Lundmans tolkade innehÄllsanalys.

För mÄnga mÀnniskor innebÀr en hjÀrtinfarkt en tro pÄ att det Àr slut med det yrkesverksamma livet, fritidsaktiviteter och samliv. Flertalet av de riskfaktorer som orsakat hjÀrtinfarkten anses gÄ att förÀndra genom att Àndra pÄ personens livsstil. Dock Àr det mÄnga personer som har svÄrt att ta tag i sÄdana förÀndringar efter infarkten. En fungerande relation mellan vÄrdgivare och patient ligger till grund för att omvÄrdnads- och förÀndringsprocessen ska bli sÄ fullÀndad som möjligt. Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva de faktorer som inverkar pÄ patienters livsstilsförÀndringar efter en hjÀrtinfarkt samt beskriva vilken betydelse sjuksköterskans stödjande och vÀgledande roll har för dessa patienter. Detta Àr en klassisk litteraturstudie som baseras pÄ elva vetenskapliga artiklar.