Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

I Sverige Àr hjÀrt- och kÀrlsjukdomar ett allvarligt och vanligt hÀlsoproblem. För att lindra symtom, förbÀttra livskvaliteten och i vissa fall förlÀnga livet hos dessa personer genomgÄr mÄnga en kranskÀrlsoperation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vÀnta pÄ kranskÀrlsoperation. Resultatet visar att personer som vÀntar pÄ kranskÀrlsoperation upplever sitt liv begrÀnsat pÄ grund av symtomen frÄn hjÀrt- och kÀrlsjukdomen.De kÀnde sig oroliga och rÀdda för att de inte skulle överleva vÀntetiden. De blev ensamma och isolerade pÄ grund av att de var tvungna att sluta med fritidsaktiviteter och att arbeta.

Titel:               FLYKT FRÅN EN VERKLIGHET TILL EN ANNAN. EN JÄMFÖRELSE AV RUTINER MELLAN FYRA BOENDEN FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN  Författare:      Brask, SandraRagnarsson, SofieHandledare:    Drugge, Gunnel Örebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete 21-40 poĂ€ngC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2009    Sammanfattning Under 2008 kom 1510 flyktingbarn och ungdomar till Sverige utan vĂ„rdnadshavare. MĂ„nga kom frĂ„n Irak och Afghanistan. Syftet med denna uppsats Ă€r att kartlĂ€gga och jĂ€mföra rutiner i verksamheten vid fyra ungdomsboenden för ensamkommande flyktingbarn. FrĂ„gestĂ€llning-arna handlar om vilka rutiner som finns kring introduktion, vardag, hĂ€lsa, fritidsaktiviteter, skola, socialt nĂ€tverk och identitetsutveckling.

I denna uppsats har nyanlÀnda tjejers fritid i en norrlÀndsk kommun undersökts. Syftet med undersökningen var att undersöka hur nyanlÀnda tjejer har upplevt sin fritid, möjligheterna till en aktiv fritid och den aktiva fritidens vikt vid integration i Sverige. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med 4 tjejer i Äldrarna 19-21 som varit nyanlÀnda samt med 2 yrkesverksamma som arbetar nÀra mÄlgruppen. Resultatet av denna undersökning visar att nyanlÀnda tjejers fritid i kommunen Àr begrÀnsad, det finns begrÀnsningar i möjligheten till en aktiv fritid utifrÄn aspekter som information, sprÄk, kultur, kön och ekonomi. Den aktiva fritiden i form av strukturerade fritidsaktiviteter har visat sig vara av stor vikt vid integration..

Arbetet försöker belysa vilken uppfattning pedagoger har om sambandet mellan barns fritidsintressen och dess pÄverkan pÄ skolprestationerna. FrÄgestÀllningarna handlar om pedagogernas syn pÄ sambandet mellan fritidsintressen och skolprestation och vilka fritidsintressen de anser gynnar respektive missgynnar elevernas skolprestation. Den teoretiska bakgrunden har jag tagit frÄn litteratur som handlar allmÀnt om fritiden men Àven frÄn litteratur om fysisk aktivitet. Jag valde att göra kvalitativa gruppintervjuer med nio pedagoger frÄn en F till 6 skola i sydöstra SkÄne. Jag intervjuade bÄde fritidspedagoger och klasslÀrare frÄn Ärskurs 1 till 6.

Studien Àr ett försök att förstÄ sambanden mellan ungdomars fritidsaktiviteter och skolprestationer samt urskilja vilka aktiviteter som verkar gynnande samt missgynnande för skolarbetet. Materialet bestÄr av en enkÀtundersökning med elever och sex intervjuer med lÀrare pÄ en högstadieskola. Slutsatser som kan dras av materialet Àr att samband mellan fritidsaktivitet och skolprestation finns. LÀrarnas upplevelse att organiserad eller regelbunden aktivitet, fysisk som icke-fysisk har samband med skolprestation styrks till viss del av enkÀterna. De aktiviteter som var mer vanligt förekommande i gruppen med höga betyg var t ex lÀxor, disco, och klÀder/frisyrer/smink.

Syftet med uppsatsen var att förstÄ hur Ultimate Fighting Championships (UFC), en amerikansk kampsportstÀvling startad 1993 i USA, har legitimerat sin verksamhet, frÄn att ha varit starkt kritiserad, till att nÄ framgÄng och internationell spridning. I sin linda under 90-talet gjorde dessa brutala, i princip oreglerade och slagsmÄlsliknande former, att tÀvlingen möttes av kritik frÄn politiskt hÄll, vilket kom att hota organisationens överlevnad.UFCs legitimeringsprocess under 90-talet fram till en bit av 2000-talet visade pÄ tydliga paralleller till boxningen, som under 1800-talet Àven den hotades av illegalitet. SÄ har ocksÄ Norbert Elias och Eric Dunning, med bland annat boxningen som exempel, beskrivit hur (teorin om) civilisationens process pÄverkade fritidsaktiviteter till att bli vad vi idag kallar för sport. Avsnittet med historisk bakgrund över bl.a. boxning Àmnar visa pÄ dessa paralleller, med fokus pÄ sporternas nÀra stundande illegalitet till förmÄn för en verksamhet som tvangs att bli mer reglerad och kontrollerad ? mer ?civiliserad?.Det som hotade UFC var dock inte direkt sett illegitimitet, utan utfrysning och hot frÄn de medel som kunde styra sportens visibilitet, dvs.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre omrÄden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och pÄ sÄ vis öka förstÄelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna mÀn med ADHD-diagnos. Resultatet frÄn dessa intervjuer analyserades med hjÀlp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade pÄ en stor spridning av hur funktionsnedsÀttningen ADHD pÄverkade livet. Det var frÀmst symptomen uppmÀrksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svÄrigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. SvÄrigheterna yttrade sig dock pÄ vÀldigt olika sÀtt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgÄng.