Artros Àr en vanlig folksjukdom dÀr 3-5 procent av Sveriges befolkning Àr drabbad. Oftast drabbas höft- och knÀlederna vilka Àr de viktbÀrande lederna men Àven andra leder kan drabbas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att belysa vuxna patienters upplevelser av artros i det dagliga livet. Studien Àr baserad pÄ 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar dÀr Goodmans sju steg anvÀnds som metod. Resultatet presenteras under temat smÀrta och de tre kategorierna: fysisk funktionsnedsÀttning, psykisk pÄverkan och sociala begrÀnsningar.

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

Studiens syfte var att ta reda pÄ socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den pÄverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjÀlp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stÀmmer överens med RÀdda Barnens och att barn som lever med förÀldrar med försörjningsstöd eller har lÄg inkomststandard lever i barnfattigdom. PÄverkan för barnen Àr utanförskap pÄ grund av att de inte har möjligheter att fÄ moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar ocksÄ att fritidsaktiviteter Àr viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan.

Jag fick i uppdrag av WSP SamhÀllsbyggnad i Karlstad, att presentera data med hjÀlp av programmet ArcGIS. Data som skulle uppvisas var: trafikmÀngden, polisrapporterade olyckor, gÄng- och cykelvÀgar, trafiksignaler, trafikplatser, skyltad hastighet, skolor och fritidsaktiviteter lÀngs E18 i Karlskoga. Vidare skulle föreslagna ÄtgÀrder i utredningen presenteras med GIS. Arbetet inkluderar fÀltstudier i Karlskoga för att ta foto och videoklipp pÄ de berörda korsningarna, som sedan skulle lÀnkas till kartan. Uppgifterna skulle sedan framföras i en karta, i en skÀrmpresentation av avdelningschefen Bo Lindelöf.Arbetet tar upp problem och möjligheter med anvÀndning av GIS i presentationsskedet.Karlskoga kommun och VÀgverket föreslÄr ÄtgÀrder i Karlskoga tÀtort, en ombyggnad av E18:s korsningar med Viaduktgatan, BoÄsvÀgen och HyttÄsvÀgen.

Den fysiska nÀrmiljön Àr viktig för alla mÀnniskor men sÀrskilt viktig för barns utveckling. Barn utgör ungefÀr 20 % av vÄr befolkning och Àr en heterogen grupp med olika behov och förutsÀttningar. Barn har bland annat enligt FN:s barnkonvention och Plan- och bygglagen rÀtt att delta i den fysiska planeringen. Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit begrÀnsad. Först pÄ 1960-talet fick barndomen ett egenvÀrde, som stÀrktes ytterligare nÀr FN:s barnkonvention antogs Är 1990.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för hur integration och etnisk tillhörighet kan pÄverka ensamkommande barns identitetsutveckling. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr empirin bestÄr utav semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som kom till Sverige som ensamkommande. Vi har analyserat intervjumaterialet genom att utgÄ ifrÄn Meads teori kring symbolisk interaktionism, Antonovskys tankar om att individen behöver en kÀnsla av sammanhang och empowerment. Resultatet visar att sprÄkkunskaper, utbildning och meningsfulla fritidsaktiviteter Àr viktiga faktorer för en god integration för ensamkommande barn, och att deras etniska bakgrund Àr viktig för deras identitet. Hur integrerade de Àr pÄverkar bÄde deras möjligheter till att "lyckas" i Sverige och ökar chanser för en starkare identitetskÀnsla.

Studiens syfte var att ta reda pÄ socialsekreterares uppfattning om barnfattigdom och hur den pÄverkar barn samt det förebyggande arbetet. För detta anvÀndes en kvalitativ metod som genomfördes med intervjuer med sex socialsekreterare och tolkades med hjÀlp av hermeneutisk metod. Resultatet visade att socialsekreterarnas definition av barnfattigdom stÀmmer överens med RÀdda Barnens och att barn som lever med förÀldrar med försörjningsstöd eller har lÄg inkomststandard lever i barnfattigdom. PÄverkan för barnen Àr utanförskap pÄ grund av att de inte har möjligheter att fÄ moderiktiga materiella ting enligt informanterna. De menar ocksÄ att fritidsaktiviteter Àr viktiga för att inte hamna utanför den sociala arenan.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur attityder och upplevda effekter av ashwagandha kan se ut hos individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av detta kosttillskott. Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie. Populationen som unders?ktes var vuxna individer i Sverige som anv?nder, eller har anv?nt sig av ashwagandha i minst ?tta veckor. Deltagarna rekryterades via informationsblad och urvalet bestod av fem deltagare.

DÄ aktivitet Àr ett unikt begrepp inom arbetsterapi och det Àr betydelsefullt för arbetsterapeuter att skapa en förstÄelse för vad aktivitet innebÀr för individer, hade denna studie som syfte att beskriva hur begreppet aktivitet uppfattades av universitetsstudenter frÄn tre olika program. Deltagarna var 15 universitetsstudenter frÄn ett universitet i norra Sverige, fem frÄn vardera sjuksköterske-, lÀrar- respektive civilingenjörsprogrammet. Studien genomfördes med inspiration av fenomenografi som belyser kollektiva variationer i uppfattningar av ett fenomen. Författarna tillÀmpade en kvalitativ ostrukturerad intervju med en huvudfrÄga dÀr universitetsstudenterna ombads berÀtta om sina uppfattningar av begreppet aktivitet. Analysen av studien resulterade i tvÄ teman, som belyste likheter och skillnader i universitetsstudenternas uppfattningar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar funktionshindrade barn vid valet av fritidsaktivitet. Fritiden Àr en viktig del av barns liv, det Àr dÄ de umgÄs med sina kamrater och deltar i olika fritidsaktiviteter. I undersökningen intervjuas tvÄ barn med funktionshinder och tvÄ barn utan samt tvÄ tjÀnstemÀn som arbetar med frÄgor rörande barns fritid, under tvÄ av barnintervjuerna har förÀldrarna deltagit. Intervjuerna Àr i samtalsform dÀr samtalet fokuserar pÄ barns möjligheter till en aktiv fritid (nÀr en person deltar i en aktivitet pÄ ett verksamt sÀtt). Undersökningen belyser funktionshindrade barn och deras förÀldrars syn pÄ funktionshindrade barns möjligheter till en aktiv fritid.

Fibromyalgi Ă€r en vanlig orsak till lĂ„ngvarig smĂ€rta och dessa patienter befinner sig ofta i situationer som pĂ„verkar smĂ€rtintensiteten och tillhörande upplevelse. Även bristande förmĂ„ga kan uppstĂ„ nĂ€r det exempelvis gĂ€ller att delta optimalt i hushĂ„llsarbete, förvĂ€rvsarbete och fritidsaktiviteter vilket kan resultera i minskad livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur VAS-skalan kan tillĂ€mpas vid lĂ„ngvarigt smĂ€rttillstĂ„nd och att undersöka vilka andra smĂ€rtbedömningsinstrument som fanns att anvĂ€nda samt dess likheter och skillnader jĂ€mfört med VAS-skalan. Resultatet Ă€r baserat pĂ„ tio vetenskapliga artiklar. I resultatet presenteras tre huvudteman: VAS-skalan och dess tillĂ€mpning, Andra smĂ€rtbedömningsinstrument och dess tillĂ€mpning samt Likheter och skillnader mellan VAS-skalan och andra smĂ€rtbedömningsinstrument utifrĂ„n syftet. Att anvĂ€nda fler Ă€n ett smĂ€rtbedömningsinstrument har visat sig ha goda resultat, dĂ„ andra pĂ„verkbara faktorer bör skattas vid fibromyalgi.

Uppsatsen syftar till att ta reda pĂ„ huruvida elever i Ă„rskurs fem upplever sin fritid som stressande och om detta inverkar pĂ„ deras skolgĂ„ng. Är detta nĂ„got som lĂ€rare i sĂ„ fall ska ta hĂ€nsyn till i sin planering av undervisning och lĂ€xor? Tre elever och tre lĂ€rare har intervjuats enskilt och deras utsagor ligger till grund för resultatet. Eleverna drogs slumpmĂ€ssigt frĂ„n samma klass och det resulterade i tvĂ„ pojkar och en flicka. LĂ€rarna hade alla anknytning till den aktuella klassen.

The aim of our study was to investigate how much self-determination persons with intellectual disabilities living in group-homes have when it comes to recreational activities. We studied what the recreational activities looked like, if there was any self-determination concerning recreational activities and which factors influenced self-determination for persons with intellectual disabilities. We used qualitative interviews with persons with intellectual disabilities, next of kin and personnel at group-homes. The result has been analyzed from earlier research, central concepts as self-determination and recreational activities and the theory of empowerment. The most important results that emerged in our study were; that recreational activities for persons with intellectual disabilities varied substantially, that there is a large number of to recreational activities available and no one seemed directly displeased with their recreational activities.

Studiens syfte var att klargöra och redovisa för de frÀmjande och försÀmrande faktorer som Àr betydelsefulla för asylsökande barns psykosociala vÀlmÄende. Enligt vÄr förförstÄelse som vi erhÄllit genom arbetslivserfarenhet och utbildning lever de asylsökande barnen under svÄra omstÀndigheter och vi ansÄg det viktigt att undersöka de pÄverkande faktorerna. Den metod som anvÀndes var en kunskapsöversikt som tolkades hermeneutiskt. Kunskapsöversikten baserades pÄ 10 primÀrstudier och resultaten visade pÄ följande frÀmjande faktorer; skola, förÀldrar/familj, adekvat information gÀllande beslutsprocessen, en vÀl fungerande barnpsykiatrisk vÄrd, sociala nÀtverk och fritidsaktiviteter. De försÀmrande faktorerna var; bristfÀllig information och lÄng vÀntan under asylprocessen, förÀldrars ohÀlsa, okunskap hos professionella om barnens lagstadgade rÀttigheter samt osÀkra boendevillkor.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskap barnen i förskoleklass har om rörelse ochmotorik samt kring rörelsens och motorikens betydelse för inlÀrning. Det finns nÀmligenmycket som talar för att barn i dag tenderar att vara mer och mer stillasittande i samhÀlletöver lag. Detta trots att det finns forskning som visar vilken betydelse rörelse och envÀlutvecklad motorik har för att kunna skapa den ultimata möjligheten för inlÀrning.Resultatet visar en kvalitativ enkÀtundersökning i tvÄ förskoleklasser dÀr 13 barn ingick.I resultatet visas att barnen i förskoleklasserna ansÄg att rörelse innebÀr att man rör sin kroppfysiskt, som att gÄ, springa, hoppa eller klÀttra. De ansÄg att detta skedde i idrott eller i olikafritidsaktiviteter, men ocksÄ i leken som sker frÀmst utomhus. Barnen i förskoleklasserna kaninte redogöra för vad motorik innebÀr eller vilken betydelse motoriken har för inlÀrningen.Men de kan ÀndÄ se ett samband mellan rörelse och inlÀrning och Àr medvetna om attrörelsen underlÀttar koncentration och inlÀrning, men de kan inte redogöra för varför..