Belöningar finns pÄ alla arbetsplatser, men sÀttet de tar sig uttryck pÄ kan vara mycket varierande. De kan vara av ekonomisk, materiell eller immateriell karaktÀr och har alla till uppgift att motivera de anstÀllda. Ekonomiska belöningar Àr belöningar i form av pengar och kan exempelvis utgöras av en bonus. Materiella belöningar innebÀr en kostnad för företaget men utdelas i annan form Àn pengar till de anstÀllda, exempelvis genom studieresor eller personalfester. Immateriella belöningar, sÄsom feedback eller en befordran, utgör ingen kostnad för företaget utan delas ut för att motivera pÄ ett psykologiskt och socialt plan.

Bakgrund: Av tradition har det funnits tvÄ redovisningsmodeller i de industrialiseradelÀnderna, den anglosaxiska respektive den kontinentala. USA Àr ett exempel pÄ ett landdÀr man tillÀmpat den anglosaxiska modellen medan man i Sverige sedan lÀnge hartillÀmpat den kontinentala. Under senare Är har den anglosaxiska redovisningsmodellenkommit att dominera över den kontinentala. Sedan januari 2005 gÀller inom EU ett nyttregelverk som svenska noterade koncernbolag har att följa, vilket Àr framtaget av IASB.Detta har medfört tÀmligen stora förÀndringar i redovisningsarbetet. I USA harmotsvarande regelverk framtaget av FASB tillÀmpats sedan 2002, vilket bidragit till attman dÀr har större erfarenhet av de nya bestÀmmelserna och kunnat fÄ fram en merinarbetad praxis bland företagen.

Studiens syfte Àr att utifrÄn tvÄ företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten Àr vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus pÄ immateriella vÀrden och flexibilitet, i förhÄllande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket prÀglas av bland annat ökade krav pÄ flexibilitet för sÄvÀl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet Àr enligt Allvin et al.

Uppsatsen behandlar den framgÄngsrika affÀrsformen merchandising utifrÄn ett rÀttsligt perspektiv. Den för denna uppsats relevanta betydelsen av begreppet kan formuleras enligt följande; Merchandising Àr metoder för att Ästadkomma försÀljning och marknadsföring av artfrÀmmande produkter, genom att utnyttja det kommersiella vÀrdet i en immateriell tillgÄng. Karakteriserande för merchandising Àr det sekundÀra utnyttjandet av den immateriella rÀttigheten, vilket innebÀr att merchandisingprodukten tillhör en annan varusfÀr Àn den som ursprungligen förknippats med det immateriellt skyddade objektet. Merchandising bygger pÄ licensiering och affÀrsformen för med sig sÀrskilda fördelar. För licensgivaren kan merchandising generera inkomster i form av försÀljningsroyalties och samtidigt ge tillgÄng till en ny produktmarknad, till en relativt lÄg kostnad och risk.

Arbetsmarknaden har den senaste tiden utvecklats frÄn tung industri till mer tjÀnsteinriktade verksamheter dÀr det intellektuella kapitalet fÄtt en allt större betydelse. Dagens redovisningsregler, som innebÀr svÄrigheter att redovisa immateriella tillgÄngar, gör det svÄrt för företagen att redovisa en rÀttvisande bild av företagets vÀrde. Problemet har lett till att mÄnga företags bokförda vÀrde skiljer sig markant frÄn marknadsvÀrdet. IstÀllet lÀmnar mÄnga företag idag en omfattande kompletterande information om det intellektuella kapitalet för att förmedla företagets verkliga vÀrde till intressenterna. Syftet med denna uppsats var att belysa analytikernas behov av information om det intellektuella kapitalet vid företagsvÀrdering.

Bakgrund och problem: Redovisning av immateriella tillgÄngar har lÀnge varit ett omdebatterat Àmne. SamhÀllet gÄr mot mer och mer kunskapsbaserad produktion och resurser av immateriell karaktÀr utgör en central roll i företagens ekonomiska situation.Forskning har visat att resurser i form av forskning och utveckling anses vara viktiga resurser och av stor betydelse för företagens tillvÀxt. DÀrför ligger denna studies fokus pÄ redovisning av forsknings- och utvecklingsutgifter. Problematiken pÄ detta omrÄde Àr frÀmst kopplad till om utgifter för denna typ av arbete ska aktiveras i balansrÀkningen eller kostnadsföras i takt med att de uppkommer.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att tydliggöra för anvÀndare av Ärsredovisningar hur svenska noterade elektronik- och maskintillverkare hanterar utgifter för forskning och utveckling i dess redovisning inom ramen för International Financial Reporting Standrards (IFRS). FrÄgestÀllning:? Hur presenteras utgifter för FoU i Ärsredovisningen hos svenska maskin- och elektroniktillverkare?? Hur hanteras redovisningsvalet omedelbar kostnadsföring kontra aktivering?Metod: Sex stora företag inom vald bransch har studerats.

Denna studie utreder ifall big bath förekommer i företag pÄ Stockholmsbörsen. Big bath Àr en form av resultatmanipulering dÀr ledningen justerar resultatet för att gynna sina egenintressen genom att exempelvis göra stora nedskrivningar. Tidigare studier har bevisat att big bath förekommer nÀr det sker förÀndringar i företags ledning. Undersökningens syfte var att studera om verkstÀllande direktörer i svenska börsnoterade bolag genomfört stora nedskrivningar av immateriella tillgÄngar under sitt första Är som ledare för bolaget. Om sÄ var fallet tyder det pÄ att VD:n genomfört ett big bath ett Är för att gynna kommande Ärs resultat.

Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att studera de skillnader som finns mellan nuvarande regelverk och K2 och utforska vilka konsekvenser det kan fĂ„ till vad gĂ€ller rĂ€ttvisande bild av ett företags stĂ€llning och resultat. Metod: Det metodiska angreppssĂ€ttet som jag valt att anvĂ€nda mig av i denna studie Ă€r kvalitativ metod. Detta genom att jag utfört intervjuer med ett antal kvalificerade revisorer pĂ„ Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i BollnĂ€s. DĂ„ mitt syfte med studien inte Ă€r att mĂ€ta eller generalisera resultatet utan snarare att fĂ„ en djupare förstĂ„else kring revisorernas Ă„sikter kring K2-regelverket Ă€r min bedömning att den kvalitativa metoden Ă€r den mest Ă€ndamĂ„lsenliga. Den information som jag tagit del av har jag dĂ€refter jĂ€mfört med andra regelverk som finns avseende redovisning för mindre företag i Sverige. Med detta som bakgrund har jag sedan analyserat resultaten och dragit egna slutsatser. Resultat & slutsats: Studien visar att samtliga respondenter Ă€r tveksamma till flera delar av regelverket och stĂ€ller sig frĂ„gande till huruvida regelverket egentligen leder till nĂ„gra förenklingar i praktiken.

An accounting issue that has received attention is the issue of identification of intangible assets in acquisitions. This is because the company's result can be different depending on how much the company chooses to identify intangible assets separated from goodwill. As the practice for identification of intangible assets lacks clarity, companies are able to account for this in different ways. In this study, the manner in which identification of intangible assets are managed by companies listed on Swedish multilateral trading facilities and the manner in which companies distribute the purchase sum on net tangible assets, intangible assets and goodwill in comparison with listed companies is examined. The study emanates from a systems approach and is descriptive.

Uppsatsen redovisar en studie med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna: Hur pÄverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriÀrer som pÄverkar tillgÀnglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen Àr att söka svar pÄ vilka attityder och förestÀllningar som finns i verksamheter som ingÄr i servicebranschen och pÄ vad sÀtt sÀrskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med nÄgon form av funktionshinder. Avsikten Àr Àven att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan pÄ materiella och immateriella barriÀrer som bidrar till att minska tillgÀngligheten. Syftet Àr sÄledes att undersöka sÀrskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhÄllande till begreppen tillgÀnglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt prÀglad metod anvÀnts med intervjuer och frÄgeformulÀr.

VĂ„rt syfte Ă€r att konkretisera och analysera vad introduktionen av utslĂ€ppsrĂ€tter kommer att innebĂ€ra och belysa de eventuella oklarheter som kan uppstĂ„ inför introduktionen av utslĂ€ppsrĂ€tter.För att uppfylla vĂ„rt syfte har vi valt att genomföra intervjuer med redovisningsspecialister, auktoriserade revisorer, sakkunniga vid NaturvĂ„rdsverket samt tre olika fallföretag. Vi har genomfört intervjuer med personer frĂ„n Deloitte, Ernst & Young, KPMG, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, Gelita AB, Perstorp AB och Sydkraft AB.Dessa intervjuer har kompletterats med e-postenkĂ€ter skickade till alla de företag som tilldelats utslĂ€ppsrĂ€tter inför introduktionsperioden 2005-2007. Vi har anvĂ€nt litteratur som tar upp begreppen harmonisering, immateriella tillgĂ„ngar, revisorsrollen samt förtroendet för siffror och konstruktionen av fakta.Vi har funnit att ett antal framstĂ„ende specialister inom redovisning stĂ„r för det huvudsakliga kunskapskapitalet inom omrĂ„det utslĂ€ppsrĂ€tter. Dessa personers uttalanden etableras gĂ€rna i redovisningskretsar som fakta och refereras vidare till anvĂ€ndarna. NĂ€tverk har en ansenlig och tydlig roll för att informationen effektivt skall förmedlas vidare.

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid MÀlardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vÄrterminen 2008.Datum: 2008-06-04NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg.Titel: Att mÀta mÀnniskor ? en fallstudie pÄ ett nordiskt byggföretagHandledare: Matti Skoog, universitetslektorProblem:Humankapital Àr svÄrt att mÀta eftersom företaget varken kan Àga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstÄr vid bestÀmmandet av vad som Àr relevant att mÀta och hur man ska mÀta det för att uppnÄ högre prestation.Syfte:Uppsatsens syfte Àr att genom en fallstudie fördjupa förstÄelsen av hur organisationer internt mÀter och analyserar sitt humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen.Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen pÄ företaget NCC.Slutsats:Humankapital Àr svÄrt att mÀta men med hjÀlp av mÀtinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mÀtningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis lokalt i vissa fall p.g.a negativa mÀtningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort lokalt pÄverkar dock inte den strategiska nyttan.Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mÀta, kunskap, kompetens, immateriella tillgÄngar..

Avgörande för ett företags framgÄng Àr att genom varumÀrken differentiera sig frÄn konkurrenters alternativ pÄ marknaden. I samband med ett varumÀrke Àr positionering i konsumenters medvetande en viktig aspekt dÄ varumÀrkets position avspeglar konsumenters uppfattningar. Med uppsatsen avser vi undersöka hur en ompositionering av ett varumÀrke kan pÄverka konsumenters uppfattningar. Vi analyserar ompositioneringens pÄverkan med hjÀlp av att utveckla immateriella dimensioner av brand equity som varumÀrkesmedvetenhet, upplevd kvalitet och mÀrkesassociationer. Vi har valt att uppfylla syftet genom att anvÀnda oss av ett fallföretag.

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Uppsatsen redovisar en studie med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna: Hur pÄverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriÀrer som pÄverkar tillgÀnglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen Àr att söka svar pÄ vilka attityder och förestÀllningar som finns i verksamheter som ingÄr i servicebranschen och pÄ vad sÀtt sÀrskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med nÄgon form av funktionshinder. Avsikten Àr Àven att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan pÄ materiella och immateriella barriÀrer som bidrar till att minska tillgÀngligheten. Syftet Àr sÄledes att undersöka sÀrskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhÄllande till begreppen tillgÀnglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt prÀglad metod anvÀnts med intervjuer och frÄgeformulÀr.