Bakgrund/Problemdiskussion: För svenska koncerner infördes tvingande redovisning enligt IFRS gemensamma europeiska standard med början rÀkenskapsÄret 2004. Den största skillnaden mot tidigare koncernredovisning Àr anpassningen till anglosaxisk redovisningstradition. Med IFRS Àr mÄlsÀttningen att redovisningen bÀttre ska avbilda verkligheten och öka relevansen ur ett aktieÀgarperspektiv. VÀrdering till verkligt vÀrde tillÄts i högre grad Àn tidigare Goodwill skrivs inte lÀngre av utan nedskrivningstestas Ärligen avseende aktuellt vÀrde och skrivs ner endast dÄ behov anses föreligga. SÄledes pÄverkas företagens resultat- och balansrÀkning avhÀngigt företagens redovisningsval runt identifiering av immateriella tillgÄngar och nedskrivning av goodwill.

Syfte: IFRS 3 som infördes 2005 reglerar hur rörelseförvÀrv ska redovisas och föreskriver att materiella och immateriella tillgÄngar ska identifieras och redovisas separat. Det övervÀrde som ÄterstÄr av köpeskillingen benÀmns goodwill. Immateriella tillgÄngar skrivs av Ärligen medan goodwill skrivs ned dÄ en försÀmring av vÀrdet skett vilket innebÀr att det kan vara mer fördelaktigt att allokera en större andel av köpeskillingen till goodwill. Studiens syfte Àr att undersöka hur köpeskillingen allokeras vid rörelseförvÀrv och utreda om det finns ett samband mellan ett företags skuldsÀttningsgrad och hur stor andel av köpeskillingen som allokeras till goodwill vid rörelseförvÀrv. Avsikten Àr att undersöka om företag med en hög skuldsÀttningsgrad vÀljer redovisningsmetoder som pÄverkar resultatet positivt. Metod: Studien omfattar de bolag noterade pÄ NASDAQ OMX Stockholms Large- och Mid Cap-lista som har genomfört rörelseförvÀrv under 2010.

Denna C-uppsats behandlar den immateriella tillgÄngen goodwill pÄ koncernnivÄ. International Accounting Standards Board (IASB) publicerade den 31 mars Är 2004 ett förslag om nya redovisningen av goodwill, vilken EU beslutade skulle trÀda i kraft den 1 januari Är 2005. Publiceringen avser att förbÀttra kvaliteten pÄ den finansiella rapporteringen och att skapa mera internationella och enhetliga redovisningsregler. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för vad konsekvenserna blir för svenska börsnoterade företag vid införandet av IFRS Är 2005. Vilka konsekvenser det fÄr för redovisningen av goodwill och hur vÀl de nya reglerna harmoniserar med redan rÄdande redovisningsprinciper som rÀttvisande bild.

Bakgrund och problem:BokföringsnÀmnden har tagit fram ett nytt regelverk, BFNAR 2008:1, kallat K2, som Àr Àmnatatt förenkla upprÀttandet av Ärsredovisningen för mindre företag samt medföra en merrÀttvisande bild företag emellan. Detta genom att gÄ frÄn flera principstyrda till ett regelstyrtregelverk. De nya reglerna kan pÄ frivillig basis tillÀmpas frÄn och med Ärsredovisningar upprÀttadeöver rÀkenskapsÄret 2008. Gemensamma förenklanden för en varieté av mindre företagÀr en utmaning gÀllande avvÀgningen mellan hur likformig passformen skall vara kontrahur mÄnga som skall kunna passa in. Vi har undersökt detta förhÄllande mellan de 89 000mindre aktieföretag som har en omsÀttning pÄ 2-15 miljoner SEK och det nya regelverket K2.Syfte:Att genom en granskning av Ärsredovisningar ha undersökt passformen mellan mindre företagoch K2, med avseende pÄ inom K2 berörda poster och dess relation till det egna kapitalet.AvgrÀnsningar:De företag som har undersökts Àr de företag som har lÀmnat in sin Ärsredovisning för 2008,vilka antagits vara representativa för vÄr mÄlgrupp.Metod:Vi har identifierat poster som kan behöva justeras ned gentemot det egna kapitalet vid enövergÄng till det nya regelverket.

For many companies, the Internet has revolutionized the relationship they have with their customers concerning costumer service. The use of Information Technology in regard to Internet as a media has provided companies with the opportunity to build customer databases in order to target their customers individually. The airline industry was one of the first pioneers to use the full potential of Internet to improve customer relations and its profits which we aim to investigate in greater detail in our thesis.Our thesis answers the question on how Scandinavian Airlines' (SAS) Eurobonus department uses their website to create valuable and profitable relationships with SAS loyalty club members through direct marketing. In order to answer our research question, three key informants have been interviewed - each representing different sub departments at Eurobonus; service and support, IT and marketing. Our results were that the Eurobonus department use direct marketing methods by sending customized e-mail offerings to target specific customer, using their customer databases.

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Sverige och vÀrlden har under de senaste Ären fÄtt uppleva en fantastisk högkonjunktur. Det har varit lÀtt att lÄna pengar och företagen har gjort fina vinster. I spÄren av god tillgÄng pÄ kapital Àr företagsförvÀrv alltid aktuella. En relevant frÄga för varje köpare Àr dock hur ett förvÀrv skall redovisas. Hur företagsförvÀrv skall redovisas har avseende noterade bolag genomgÄtt genomgripande förÀndringar de senaste Ären.

Debatten om hur man bör externredovisa immateriella tillgÄngar fÄtt ett uppsving över hela vÀrlden pÄ senare Är och debattfokus har riktas mot det som brukar kallas företagens frÀmsta resurs nÀmligen de anstÀllda. IT- bolagens immateriella tillgÄngar bestÄr i huvudsak av tillgÄngar som fysiskt inte gÄr att ta pÄ nÀmligen tillgÄngar som finns i personalen. VÄrt syfte med denna uppsats var att beskriva hur olika typer av IT-bolag redovisar sitt humankapital i Ärsredovisningen samt att identifiera anledningen till varför de informerar som de gör. Vi utförde en kvalitativ fallstudie av tre börsnoterade IT-bolag som synliggjorde humankapital i Ärsredovisningen. För att beskriva hur företagen redovisade humankapitalet anvÀnde vi oss av en egenkonstruerad analysmodell.

Uppsatsen har som syfte att studera om, och i sÄ fall hur, employer branding- tekniker tar sig i uttryck vid tre valda av författarna tidspunkter. Employer branding anvÀnds av en organisation för att framstÄ som en attraktiv arbetsgivare. Vi har studerat platsannonsers bild och text, och Ären som berörs Àr 1996, 2005 och 2014. Platsannonserna Àr hÀmtade frÄn Dagens Nyheters platsannonsuppslag och summeras totalt till 60 platsannonser, fördelat jÀmnt pÄ dem tre Ärtalen. Vi har valt att kategorisera materialets employer brandings komponenter i fyra delrubriker -materiella och immateriella erbjudanden, organisationskultur och organisationsimage.

Denna uppsats handlar om internprissÀttning av immateriella tillgÄngar/rÀttigheter, med fokus pÄ mjukvara och varumÀrke. En fallstudie gjordes i ett spelbolag som visade att det Àr svÄrt att hitta en internprissÀttning metod som Äterspeglar en rÀttvis fördelning av intÀkter mellan företagets olika bolag. ErsÀttning av den hÀr sortens transaktioner mellan nÀrstÄende bolag kallas royalty.VÄr studie visar pÄ brister i instruktionerna för armlÀngdsprincipen och den svÄra jÀmförelsen av interna priser i förhÄllande till den externa marknaden. IP som mjukvara och varumÀrke bestÄr oftast av mer Àn bara en produkt utan Àr snarare en kombination av tjÀnster och produkter. Att dÀrför hitta en jÀmförbar okontrollerad transaktion i den externa marknaden Àr mer eller mindre omöjligt.Lösning pÄ detta problem finns i analyser som; funktionell analys, jÀmförbarhetsanalys och vÀrderingsmetoder.

Det ha?r projektet tar avstamp i en personlig erfarenhet av tomhet fra?n min barndom. Jag tar mig tillbaka till 1970-talet fo?r att a?terfinna en va?l dold ra?dsla som vibrerar i bro?stet pa? en 5-a?ring. Den ka?nslan fo?rso?ker jag greppa, fo?ra med mig till nutiden och gestalta i en skulptur.Genom att studera varierande sa?tt att se pa? tomhetsbegreppet inom olika omra?den och kulturer utforskar jag bakgrunden till den abstrakta tomhetska?nslan som skra?mde mig som liten.

Transfer pricing innebÀr i grund och botten att den vinst som företagsgrupper fÄr ska fördelas pÄ ett korrekt sÀtt mellan delÀnder dÀr gruppen har aktörer.ArmlÀngdsprincipen Àr den internationellt accepterade tillvÀgagÄngssÀttet att faststÀlla priser nÀr nÀrstÄende företag handlar medvarandra. Principen innebÀr att företagen ska handla med varandra precis som om de vore oberoende företag, pÄarmlÀngdsavstÄnd.Immateriella tillgÄngar har en rad egenskaper som gör dem speciellt svÄrvÀrderade ur armlÀngdsperspektiv. MarknadsvÀrdetbehöver inte vara samma som vÀrdet för Àgaren. I regel finns det heller inga transaktioner som innefattar immateriella tillgÄngarvilket gör det svÄrt att fÄ en lÀmplig armlÀngdsvÀrdering med hjÀlp av de tre traditionella metoderna.De tvÄ vinstbaserade metoderna (Profit Split Method och Transactional Net Margin Method) Àr de mest lÀmpliga för atttillgodose armlÀngdsprincipen. Profit Split Method:s kanske största fördel Àr att man för att anvÀnda metoden inte behöver hajÀmförbara transaktioner till hands.

Detta arbete har utförts tillsammans med Ipendo Systems AB i Linköping. Företaget utvecklar ett system för att administrera immateriella rÀttigheter som heter Ipendo Platform. Kunder som anvÀnder Ipendo Platform saknar idag ett sÀtt att visualisera och analysera den data som de har inlagda i systemet. Syftet med detta examensarbete har varit att frÄn grunden ta fram och realisera en modul till Ipendo Platform som visualiserar och analyserar kunders immaterialrÀttighetsdata. Vidare har syftet ocksÄ varit att integrera modulen mot Europeiska patentverkets publika databas sÄ att konkurrensanalyser kan göras mellan olika företag.

Noterade företag och mindre onoterade företag anvÀnder olika redovisningsstandarder vid framstÀllningen av finansiella rapporter. Enligt en nyligen utförd utredning av Per Thorell framgÄr att redovisningsstandarderna IFRS/IAS och bokföringsnÀmndens allmÀnna rÄd för mindre aktiebolag, skiljer sig Ät pÄ ett flertal omrÄden. Intentionen med denna uppsats Àr att undersöka om anvÀndandet av ett specifikt redovisningsregelverk i sig kan innebÀra konkurrensfördelar pÄ lÄnemarknaden. De redovisningsomrÄden som studeras Àr immateriella tillgÄngar, avsÀttningar, och uppskrivningar. För att belysa den redovisningsmÀssiga innebörden av skillnaderna anvÀnds ett fiktivt företag som redovisar enligt bÄda regelverken.Informationen som uppsatsen bygger pÄ Àr hÀmtad frÄn lagar, offentliga utredningar, Per Thorells utredning, boken Internationell redovisningsstandard i Sverige ? IFRS/IAS, samt bokföringsnÀmndens allmÀnna rÄd gÀllande mindre och medelstora företag.Inom tvÄ av de tre undersökta omrÄdena upptÀcktes vÀsentliga skillnader som kan leda till konkurrensfördelar pÄ lÄnemarknaden.

Bakgrund och problem:Ett bokförlags primÀra tillgÄng Àr deras förlagsrÀttigheter som ger dem tillÄtelse att ge ut litterÀraverk med ensamrÀtt. För att kunna fÄ ett rÀttvisande vÀrde pÄ förlaget mÄste denna tillgÄng tas med iberÀkningen vid förvÀrv. Den information som finns tillgÀnglig för intressenter utanför företaget ÀrÄrsredovisningar. Vi har dÀrför valt att ta reda pÄ om förlagsrÀttigheterna finns representerade ibalansrÀkningen eller om detta Àr en av mÄnga immateriella tillgÄngar som kostnadsförs direkt.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att bistÄ med information till köpare av förlag och investerare om hurvÀrdet av förlagsrÀttigheter och böcker bedöms och redovisas i bokförlagen.AvgrÀnsningar:De bokförlag som vi har valt att undersöka representerar bokförlag i allmÀnhet i Sverige. Dessa Àronoterade aktiebolag och tillÀmpar inte IASB:s regelverk, IFRS, och dÀrför behandlas inte dettaregelverk i denna uppsats.