Introduktion: Hos hemlösa är behovet av tandvård stort. En frisk mun förknippas med välbefinnande, ökad självkänsla och livskvalité.Syfte: Att beskriva hur tandvårdspersonal, dagcenterpersonal och en socialtjänsteman uppfattar de hemlösas egen syn på sin munhälsa.Material och metod: kvalitativ undersökning där semi-strukturerade intervjuer användes.Urval: Studien baserades på fyra intervjuer. Informanterna i studien var i sin profession tandläkare, tandhygienist, tjänsteman på socialförvaltningen och en person som tjänstgjorde på ett dagcenter.Resultat: Presenterades i fyra kategorier, socialt hinder, tandvårdsrädsla, akut smärta och hopp om förändring. Tandvårdsrädsla har två tillhörande underkategorier, trygghet och tillit och att känna sig utlämnad. Dessa kategorier återger informanternas upplevelse i kontakten med hemlösa.Konklusion: Hemlösa upplever frustration över att det tar lång tid att få hjälp med sin tandvård..

Är det möjligt att göra en kvalitativ musikvideo med en liten budget? Flera hävdar att detta är möjligt om man planerar detaljrikt och använder sig av olika knep, som bland annat att inte använda sig av för många miljöer utan istället använda sig av färre miljöer, men från flera olika vinklar och perspektiv för att få till en bra variation.Mitt projekt grundar sig i att undersöka detta närmare. En utmaning blev det att göra allt på egen hand, men resultatet växer fram till en musikvideo som dels innehåller klipp från skogmiljöer till en animation som knyter samman det hela till låtens kärna.Kärnan i detta är att dela med mig av min process, så att andra som också vill göra en musikvideo kan se vad som går att göra med enkla medel och förhoppningsvis inspireras..

Studiens övergripande syfte var att ta reda på några lärares uppfattningar och upplevelser om problematiska situationer i klassrummet. Avsikten var att få kunskap om vad det är mer som händer i klassrum bortsett från den traditionella undervisningen. Studien bygger på fyra grundskollärares utsagor om deras egen arbetssituation. Undersökningens empiriska grund utgörs av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkommer att elevernas brott mot den traditionella undervisningen anses vara ett problem i klassrummet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur legitimerade familjeterapeuter inom Barn och- ungdoms psykiatrin (BUP) upplever sin egen och sin arbetsplats kunskap gällande barn som upplevt familjevåld. Syftet var vidare att titta på hur legitimerade familjeterapeuter genomför bedömningar och behandlingar på BUP när de träffar barn som kan ha upplevt eller som har upplevt familjevåld. Frågeställningar har varit hur legitimerade familjeterapeuter upplever sin egen respektive sin arbetsplats kunskap gällande målgruppen barn som upplevt familjevåld? Ytterligare frågeställningar har varit hur bedömningar görs samt hur behandlingen ser ut som erbjuds av legitimerade familjeterapeuter på BUP?  I studien har 38 legitimerade familjeterapeuter svarat på en enkät med fasta svarsalternativ. Enkätstudien har vidare kompletterats med 13 telefonintervjuer med semistrukturerade frågor för att möjliggöra att respondenterna fått delge sina åsikter på ett friare sätt.

Denna studie handlar om några ADHD elevers upplevelser av sin egen skoltid. Syftet medstudien var att ta undersöka om det fanns gemensamma upplevelser bland denna grupp.Gruppen bestod av fem stycken ADHD elever som valdes ut av en lärare pågymnasieprogrammet de ingick i.Metoden som användes under studiens gång var intervjuer där både strukturerade ochostrukturerade frågor ingick. De fem eleverna av båda könen, intervjuades om sin skoltid.Utifrån syfte och frågeställning har resultatet bearbetat och jämfört intervjuresultaten för attkomma fram till en resultatdel.Resultatet i studien pekade på bland annat oförstående lärare som inte satt sig in i elevernassituation under skoltiden. Eleverna ansåg även att de inte fått den hjälp och de stödinsatser som de behövde för att klara sin skoltid. .

Syftet med studien är att undersöka föräldrars inställning till högläsning, yttre betingelser kring högläsning och val av litteratur samt användning av tekniska hjälpmedel. Studien har baserats på en enkätundersökning som besvarats av 77 föräldrar med barn i åldrarna sex till tio år. Resultatet visar att i stort sett alla föräldrar läser högt för sina barn någon gång i veckan och att de anser att högläsning framför allt främjar barns språk- och läsutveckling. De menar också att högläsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring ämnen som tas upp i böckerna. Föräldrarnas högläsning minskar för äldre syskon som uppnått egen läsförmåga och orsaken till detta är bland annat yngre syskons val av litteratur, att föräldrarna anser att barnet ska träna upp sin egen läsfärdighet och tidsbrist hos föräldrarna.

Syftet med föreliggande studie var att ge en djupare förståelse för några unga kvinnors syn på könsroller och könsskillnader i relation till sin egen självbild, i dagens samhälle. De frågeställningar studien baserats på var: Hur uppfattade de unga kvinnorna könsskillnader och könsroller i samhället? På vilket sätt har de tagit till sig dessa i sin egen könsroll? Hur såg kvinnorna på sina framtida möjligheter som ung kvinna idag? Teoretiskt utgick studien främst från ett socialpsykologiskt perspektiv och forskning om utveckling av självbilden, men även utvecklingspsykologisk och kognitiv forskning till viss del. Det metodologiska angreppssätt som användes var en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuernas längd varierade mellan25 ? 45 minuter och urvalet bestod av fyra kvinnliga studenter.

Mot bakgrund av unga vuxnas ökade psykiska ohälsa och bristen på uppföljande studier ur ett klientperspektiv undersöktes förändringar vid 1,5 års uppföljning av psykodynamisk psykoterapi. Med hjälp av grundad teori analyserades patientintervjuer och en modell skapades, som kunde visa hur olika faktorer i och utanför terapi bidragit eller hindrat förändring. Till störst hjälp i terapin var att få tid och utrymme att fokusera på sig själv och att prata om problemen. Utanför terapin var socialt stöd och en positiv arbetssituation viktigast. Förbättrad förmåga att hantera påfrestningar, ökad öppenhet i relationer, samt ökad förmågan att sätta gränser mot andra i synnerhet föräldrarna, var de viktigaste förändringarna.

Syfte:Att undersöka elitfotbollstränares användande av de idrottspsykologiska färdigheterna målsättning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match.Frågeställningar:Arbetar tränaren medvetet med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match? Hur och när arbetar tränaren med idrottspsykologiska färdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin tränarroll i samband med match?Metod:Sex manliga tränare i åldern 36-57 år med erfarenhet som ansvarig tränare på elitnivå deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har använts som metod för datainsamling. Frågor och följdfrågor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska färdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press.Resultat:Alla tränare är överens om att det finns en mental press på elittränare i fotboll i samband med match. Alla sex tränare arbetar med de fem idrottspsykologiska färdigheterna, men det är bara i 13 fall av 30 som tränaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska färdigheter.

Det här arbetet handlar om vilka mikrobiologiska faktorer som kan påverkar snittblommors livslängd. Koncentrationen av mikroorganismer i vasvattnet har en större betydelse för livslängden, mer än vilken sort av mikroorganismer som förekommer i vasvattnet. I vasvattnet till snittblommor har man funnit bland annat Pseudomonas, Bacillus och Enterobacter. För att minska påverkan på snittblommorna av dessa arter så bör habitatet för dessa arter ändras för att missgynna dem och därmed indirekt gynna snittblommorna. Arbetet tar även upp andra faktorer som kan påverka livslängden och prydnadsvärdet, så som etylen.

Studien undersöker hur psykoterapeuter påverkas av sitt arbete med traumatiserade patienter. Sju psykoterapeuter på tre traumamottagningar har i denna studie varit föremål för kvalitativa intervjuer. I mötet med det otänkbara exponeras psykoterapeuterna för närgångna berättelser som ofta är mycket detaljerade beskrivningar om mänsklig grymhet, råhet och ondska. Variationer i arbetsuppgifter på traumamottagningen, egen handledning och egen existentiell bearbetning är några exempel på hur psykoterapeuterna hanterar det material de exponeras för i patienternas berättelser. I intervjuerna framkom att det kliniska arbetet påverkade det egna livet utanför arbetet.

Detta arbete undersöker frågan om hur man kan gå tillväga för att skapa en känsla av liv i en postapokalyptisk spelvärld med hjälp av färger, former och animationer i en egen spelproduktion. Arbetet tar upp flera teorier kring spelutveckling, post-apokalyptisk fiktion och färglära. Arbetet tar också upp verktyg som användes i produktionen av det spel som skapades och hur arbetet fortskred. Diskussionen som följer tar upp hur metoderna som användes påverkade resultatet och vad resultatet blev, samt hur man gick tillväga för att tolka det. Slutsatsen som dras i diskussionen visar att det är möjligt att skapa en känsla av liv i en postapokalyptisk spelvärld i en egen produktion och hur man kan förbättra de metoder som använts i en eventuell uppföljning av detta arbete.

Bakgrunnen for dette prosjektet henger sammen med at min orgellærer, professor Hans-Ola Ericsson, introduserte meg for ?Magnificat?, et av orgelstykkene til den svenske komponisten Torsten Nilsson (1920-1999). Musikken til Nilsson tiltalte meg, og jeg ønsket derfor å innstudere flere av hans stykker. I denne oppgaven ser jeg nærmere på et av stykkene fra samlingen ?Septem Improvisationes pro organo?, langfredagsstykket ?Crucifigatur?, skrevet i 1968.

Denna uppsats behandlar fem sfi-studerandes egen roll iinlärningsprocessen. Genom kvalitativa intervjuer rörande deras egetansvar för och inställning till inlärningen ges en bild av informanternasegen roll i inlärningsprocessen.I kursplanen för sfi är det tydligt att eleverna ska utvecklas tillsjälvständiga inlärare som själva kan ta ansvar för inlärningen genomval av arbetssätt och användande av inlärningsstrategier. Resultatet avundersökningen är mycket varierande med stor skillnad istrategianvändningen hos individerna. Det som är gemensamt är att deinte upplever att det diskuteras i undervisningen. Den informant somvisar på genomtänkta strategier för inlärning utanför undervisningen hardärför tillägnat sig denna kunskap på egen hand.Det största problemet för inlärning utanför skolan, uttrycker flera avinformanterna, är den bristfälliga kontakten med svenskar.

Uppsatsens syfte är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande undersöka hur slöjdlärareser på klädsömnad som ett verktyg i textilslöjdsundervisningen. Undersökningen har riktatspå ett specifikt kunskapsmål: "Egen formgivning med hjälp av olika material, färger ochformer" (Sverige skolverket 2011 s. 216). Metoden har varit halvstrukturerade intervjuer medtre textilslöjdslärare. Resultatet visar att alla intervjuade lärare använder sig av klädsömnad iundervisningen, men på olika sätt.