Kvinnors kriminalitet har länge varit ett Eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning.

Detta är en kvalitativ studie som genom applicerandet av ett genusperspektiv och ett diskursanalytiskt analyssätt ämnat belysa olika diskurser som finns i sjuksköterskors tal om anorexi. Bakgrund: Anorexia Nervosa utgör en av de vanligaste formerna av ätstörningar. Bakomliggande orsaksförklaringar saknas dock fortfarande och inga säkra svar finns heller på varför kvinnor är så överrepresenterade bland de som drabbas. Teoretiserandet ur ett genusperspektiv erbjuder nya förståelsemodeller men är Eftersatt inom omvårdnadsforskningen. Syfte: Att belysa och identifiera hur anorexi konstrueras med hjälp av olika diskurser i sjuksköterskors tal om anorexi.

I Järvaområdet finns ett par områden med omfattande utanförskap. Rinkeby, Tensta och Husby har de senaste åren drabbats av flera upplopp där våld och hot mot samhällsföreträdare förekommit. Social oro är ofta en benämning på anlagda bil- och skolbränder, stenkastning mot myndighetsutövare, skadegörelse, hot och våld mot tjänstemän, samt upplopp.Syftet med studien är att få en förståelse för hur yrkesverksamma och boende i Järvaområdet uppfattar social oro. Studien avgränsar sig endast till de områden i Järvaområdet, Stockholm som drabbats av omfattande social oro, i detta fall Rinkeby, Tensta och Husby. Studien utgår från djupintervjuer med poliser, politiker och boenden.

Syftet med studien var att undersöka hur enkäter riktade till patienter och anhöriga i palliativ hemsjukvård uppmärksammar sociala aspekter ? i enlighet med WHO:s definition av en värdig vård. Mot bakgrund av statens utredning om värdig vård vid livets slut, som påpekar att utvärderingen av palliativ vård är Eftersatt och att bemötandet utgör en viktig social aspekt för vårdkvaliteten, ställdes tre frågor: Vad menar WHO med ?sociala aspekter??, Vilka frågor ställs i enkäter inom palliativ hemsjukvård?, Hur följer enkätfrågorna upp bemötandet? För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, telefonsamtal samt en kvantitativ och kvalitativ undersökning, där 345 enkätfrågor som används i palliativ hemsjukvård inom Stockholms läns landsting bearbetades. Två teoretiska utgångspunkter prövades för att identifiera sociala aspekter: WHO:s definition av värdig vård och KUPP-modellens värdefaktorer.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som finns för en utveckling av teknikundervisningen i grundskolans tidigare år. Studien utfördes på fem skolor i en mindre kommun i Norrbottens inland. I studien användes en blandning av kvantitativa och kvalitativa studier genom ett enkätformulär till en större grupp informanter samt intervjuer med ett fåtal, för att få ett så brett och tydligt resultat som möjligt. Parallellt med dessa undersökningar har styrdokument, för ämnet aktuell litteratur och tidigare forskning gällande det tekniska kunskapsområdet studerats. En översyn har också gjorts över vilka åtgärder som tagits och vilka som planeras för att stärka teknikämnet i skolan.

SammanfattningEn uppföljning av betydande miljöpåverkan ska genomföras för miljöbedömda planer och program. Forskning visar att uppföljningen är Eftersatt, både praktiskt och teoretiskt. Denna studie bidrar med erfarenheter och bygger upp kunskap om miljöuppföljning av de kommunala planerna, översiktsplan och detaljplan. Uppföljning är viktigt för en erfarenhets-återföring och miljöhänsyn i den kommunala planprocessen. Utifrån undersökningens mål ställdes fyra frågeställningar upp som behandlar: förekomsten av uppföljningar av miljöbedömda planer i kommuner (1), hur organisations- och ansvarsfrågor är fördelat (2) hur väl lämpade kommuners miljöövervakning är för uppföljning (3), samt vad som är centralt vid genomförande av uppföljning (4).

Gymnasiereformen som genomfördes 2011, även kallad GY11, medförde en fokusering på kunskapsmål formulerade som förmågor att utveckla hos eleverna. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur några gymnasielärare inom matematik beskriver, kommunicerar och arbetar med de sju förmågor som fastställts inom ämnet matematik. Den metod som används är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Fem gymnasielärare som undervisar i matematik har intervjuats enligt en fastställd intervjuguide. Svaren sammanställs i matrisform via ett webbaserat formulär.

Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga hur läroböcker i kristendomskunskap respektivereligionskunskap framställer den icke-kristne individen och hur denna framställning förändrasöver en period av 150 år. De frågor uppsatsen har besvarat är dels vilka icke-kristna religionersom finns representerade i materialet, dels hur individer tillhörande dessa religioner framställsoch dels vilka diskursiva förändringar som kan utläsas i materialet över tid. Forskning påläroböcker ur ett historiskt perspektiv är ett Eftersatt område, detta trots att tidigare forskning lyfter fram hur betydelsefull läroboken är för elevernas lärande. Fyra läroböcker har valts ut för undersökningen. De tre första har tidigare använts vid Hvitfeldtska högre läroverk i Göteborg.Den fjärde läroboken är utvald utifrån att den är utgiven efter den senaste skolreformen.

När döden inträffar plötsligt, har efterlevande inte fått någon chans till mental förberedelse inför dödsfallet. Efterlevande löper därmed stor risk att drabbas av komplicerade sorgereaktioner, med psykisk och fysisk ohälsa som följd. Denna grupp möts inte i tillräckligt stor utsträckning av strukturerad evidensbaserad omvårdnad, i proportion till efterlevande vid väntade dödsfall. Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov vid plötslig död samt att understryka relevanta omvårdnadsåtgärder i akuta skeden. Litteraturstudien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar som på olika sätt behandlar närståendes behov vid plötslig död.

Introduktion: Ekonomisk brottslighet i Sverige är ett relativt Eftersatt forskningsområde. De två vanligaste ekobrotten är bokförings- och skattebrott och Ekobrottsmyndigheten utreder gällande dessa ca 35000 ärenden varje år. Syftet med denna studie var att kategorisera personer som dömts för bokförings- eller skattebrott mellan åren 2010-2013 för att sammanställa deskriptiva data och undersöka skillnader på gruppnivå. Metod: Sammanlagt 454 dömda personer granskades utifrån domstolsprotokoll varefter de kategoriserades in i huvudgrupperna Lågfrekvensförbrytare och Högfrekvensförbrytare med tillhörande undergrupper Krisreagerare, Tillfällesgripare, Tillfällessökare eller Avvikelsesökare, samt hybridgruppen Sökare med lågfrekvensprofil. Resultat: Lågfrekvensförbrytarna var betydligt äldre än Högfrekvensförbrytarna och kvinnorna i genomsnitt något yngre än männen.

Musikterapeutisk metodutveckling, av Linn Johnels a?r en studie inom ramen fo?r Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musik- terapi vid Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm.Syftet med uppsatsen var att ta fram och utva?rdera ett instrument fo?r att kartla?gga olika musikrelaterade fo?rma?gor hos individer med grav intellektuell funktions- nedsa?ttning. Detta a?r en Eftersatt grupp i musikterapeutisk forskning, trots att det finns indikationer pa? att musik kan fungera som ett viktigt medel fo?r kommuni- kation, ka?nslouttryck och socialt samspel. Uppsatsen tar sin utga?ngspunkt fra?mst i den biologisk-dynamiska utvecklingspsykologiska inriktningen av musikterapi.

Underhållet av miljonprogrammet blir alltmer Eftersatt för varje år som går. Få fastighetsägare har genomfört något underhåll alls sedan husen byggdes, vilket beror på dålig ekonomi och brist påkunskap. Renoveringstakten måste tredubblas från nuvarande takt för att få möjlighet att renovera alla lägenheter.Syftet med denna studie är att informera projektledare inom denna typ av projekt vilka möjligheter som finns vid ombyggnad av miljonprogrammet. Kunden vet själv ofta inte vilka möjligheter somfinns, vilket gör det viktigt att den konsulterande projektledaren informerar om dessa möjligheter, vilket kan göra att ombyggnadsprojektet når sin fulla potential.Med hjälp av kompetent projektledning kan fastighetsägare avvärja både kunskapsbristen och förebygga den dåliga ekonomin. Detta kan göras med energieffektiva lösningar som ger lägreenergianvändning och billigare driftskostnader.

En fungerande munhälsa är centralt för att människan ska kunna tillgodogöra sig näring och för att känna välbefinnande. Hälso- och sjukvården har gjort stora framsteg som bidragit till att medellivslängden ökat och den äldre populationen blivit större. Tandvården har också gjort stora framsteg vilket bidragit till att den äldre befolkningen behåller sina egna tänder i högre utsträckning. Paradoxalt nog har den förbättrade tandhälsan hos äldre gjort att problemen med tandhälsan ökat på grund av att tandhälsan har blivit Eftersatt. Det har visat sig att äldre personer med kognitiv svikt som bor kvar i det egna hemmet har stora munhälsoproblem.

Att förmedla omvårdnad till patienter och deras närstående är intensivvårdssjuksköterskors huvudsakliga arbetsuppgift. Syftet med denna intervjustudie var att belysa vilka faktorer som befrämjade och vilka som hindrade möjligheten att förmedla god omvårdnad. Data samlades in via intervjuer och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. De kategorier som framkom var: relationens betydelse, organisationens betydelse, vårdmiljöns betydelse och kunskapens betydelse. Var kategori har subkategorier som ytterliggare belyser varje område för sig.

Under senare år har ambulanssjukvården i Sverige genomgått stora förändringar. Kunskaps och kompetensnivån har ökat, framför allt efter 2005, då alla akutambulanser skulle bemannas med minst en sjuksköterska. Denna kunskapsnivå i samband med ett ökat tryck på sjukhusens akutmottagningar skulle kunna ligga till grund för ett förändrat arbetssätt vad det gäller bedömning och prioritering av patient. En möjlighet skulle vara att ambulanssjukvårdpersonal får möjlighet att bedöma vårdnivå hos vissa patientgrupper redan på plats. Syftet med studien var att belysa vad allmänheten har för uppfattning och förväntningar på ambulanssjukvård, samt att få en uppfattning om deras tankar vid eventuell hänvisning till annan vårdnivå samt annat färdsätt än ambulans.