Denna studie har undersökt attityder och kunskapskällor hos sex socialarbetare och poliser som arbetar med ?hedersrelaterat våld och förtryck?. Studien granskar också om kompetenser och insatser finns hos socialarbetare och poliser när det gäller arbetet med unga män med ?hedersproblematik?. Debatten kring denna problematik har blivit starkt polariserad.

Jakten på El Dorado rasade som värst i Sydamerikas vildmark under1500-talet. Ett fyrtiotal expeditioner i spanska kronans regi sökte efterdet mytomspunna riket. Expeditionsdeltagarna kom från Europas allahörn. Uppsatsen syftar till att visa vad som föranledde jakten på El Dorado.Uppsatsen är litteraturbaserad. Jag har endast använt svensk- och engelskspråkigakällor.Eurocentriska projiceringar, exploateringsstrategi och stabiliseringspolitiskahänsyn samverkade i ett mångfacetterat skeende.

Depression är en vanlig psykisk sjukdom som drabbar många äldre människor. Att bli deprimerad innebär ofta att livet känns tungt, mörkt och meningslöst. De symtom som framträder vid depression hos en äldre person är inte alltid lika klart avgränsade. Sjuksköterskors kunskap kring den äldre personen med depression har enligt forskning visat sig vara ett Eftersatt område. Syftet är att belysa den äldre människans upplevelse av sin depression, samt vilka problem detta innebär i vardagen.

Antalet regnbågsfamiljer blir fler i Sverige och målet med folkhälsoarbetet är att skapaförutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Kunskapsläget om regnbågsfamiljersupplevelser av vårdsammanhang i Sverige är Eftersatt när det kommer till mötet medbarnavårdscentraler. Med denna studie vill författarna öka kunskapen om hurregnbågsfamiljer upplever mötet med barnavårdscentraler. Studien är en kvalitativintervjustudie med induktiv ansats. Författarna genomförde intervjuer med åttavårdnadshavare till barn som för tillfället är inskrivna vid barnavårdscentraler i BoråssamtGöteborgsområdet.

Denna studie behandlar den syn man inom Reggio Emiliainspirerade förskolor har på pedagogisk miljö. Man tillskriver miljön ett sådant stort pedagogiskt värde att man benämner den ?den tredje pedagogen?. I studien har jag klarlagt Reggio Emiliafilosofins pedagogiska grundsyn och dess uppfattning om den fysiska miljön. Vidare har jag undersökt om det finns ett samband mellan fysisk miljö och lärande ? och därmed Reggio Emilias syn på pedagogisk miljö - genom att ta del av relevant forskning i ämnet samt genom intervjuer med två pedagoger med erfarenhet av Reggio Emiliainspirerade arbetssätt.

Bostadsområdet Stålet i Luleå ägs av en bostadsrättsförening som omfattar 30 stycken lägenhetshus. Riksbyggen är fastighetsförvaltare för denna förening och sköter bl.a. den tekniska förvaltningen. Riksbyggen har fått i uppgift att se över föreningens radiator- och fjärrvärme sekundärsystem för att i förlängningen eventuellt byta ut dessa system pga. Eftersatt underhåll och med osäker drift som resultat.

Bakgrund och problemformulering: Sex som självskadebeteende är ett ämne som fått ökad medial uppmärksamhet de senaste åren. Den vetenskapliga forskningen är emellertid Eftersatt.Syfte: Att undersöka upplevd erfarenhet och befintligt kunskapsläge om sex som självskadebeteende samt vilka omvårdnadsinsatser som ges till patienter med självskadebeteende. Detta för att kunna se hur lidande lindras och hälsa främjas i det dagliga vårdandet.Metod: Tvärsnittsstudie där 70 legitimerade sjuksköterskor besvarade en enkät med en kvantitativ del som redovisades med deskriptiv statistik samt en kvalitativ del där redovisningen skedde i form av en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultatsammanfattning: Flertalet av sjuksköterskorna (83%) ansåg sig veta vad sex som självskadebeteende innebär. Dock upplevde 77% (n=54) att deras kunskaper ej var tillräckliga. Drygt hälften (60%) hade erfarenhet av sex som självskadebeteende och faktorer som kunde sammankopplas med det sexuella självskadebeteendet var andra psykiatriska diagnoser och låg självkänsla.

Denna uppsats kommer övergripande beskriva fenomenet tystnadskod inom specifikt den svenska polisen. För att kunna göra detta måste bakomliggande faktorer så som det kollegiala kollektivets betydelse inom polisen först beskrivas liksom vissa organisationsinterna motsättningar som gett upphov till tystnadskoden. Uppsatsen kommer även med hjälp av utkast från bland annat nyhetsmedier belysa hur denna tystnadskod yttrat sig i praktiken och vilka följder detta fått. Tystnadskoden är ett fenomen som har skapats ur det kollegiala kollektivet och fyller till viss del funktion som social kontroll inom kollektivet. Men också rättsligt.

Varje år är det cirka 38 000 personer som vårdas för hjärtsjukdom. Personer som genomgått en hjärtinfarkt kan få problem med sina sexuella relationer som en följd av sjukdomen, medicinering eller på grund av ångest. Syfte: att beskriva vanligt förekommande känslor inför sexuellt samliv hos personer med hjärtsjukdom samt beskriva hur sexualrådgivning kan erhållas av vårdpersonalen. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databasen Cinahl samt genom sökmotorn Elin.

Munvården är ofta ett Eftersatt område inom vården och omsorgen vilket återspeglar sig på munhälsan hos de boende. Syftet med denna studie var att undersöka om behovet av nödvändig tandvård har förändrats i Ludvika kommun under åren 2003-2008, samt att studera om de vårdtagare som var i behov av nödvändig tandvård fick densamma. Metoden var en beskrivande, retrospektiv journalstudie. Studien baseras på 2010 st screeningjournaler från år 2003 - 2008. Dessa screeningjournaler plus listor på vilka som fått nödvändig tandvård under de här åren har studerats och analyserats.

Den här uppsatsen grundar sig på två fältstudier i nyutlagda demonstrationsförsök på Asa försökspark som ska användas i utbildningssyfte. Studie 1 bestod av försöksytor i ett 13 år gammalt bestånd som röjts till samma röjningsförband men med tre skilda metoder; motormanuell selektiv röjning, maskinell stråkröjning och som en kombination av bägge metoderna. Syftet var att beskriva det nuvarande tillståndet, simulera fram prognoser för beståndsutvecklingen och beräkna dess ekonomiska konsekvenser fram till och med första gallring och jämföra de olika metoderna med varandra. Studie 2 bestod av försöksytor i ett 23 år gammalt Eftersatt bestånd där fyra olika åtgärder testades; ingen röjning innan gallring, underröjning i samband med gallring, sen röjning och skogsbränsleuttag. Syftet var även här att jämföra de olika metoderna med varandra genom beskrivning av det nuvarande tillståndet, göra prognoser för beståndsutvecklingen och beräkna dess ekonomiska konsekvenser vid första gallring och i den här studien även fram till och med den andra gallringen.

IntroduktionGenom klinisk erfarenhet är det känt att bemötandet av närstående är en central fråga för hela donationsprocessen, men närstående till organdonatorer framstår samtidigt som en Eftersatt grupp när det gäller uppföljning. Att ta fram vetenskaplig kunskap om närståendes erfarenheter av donationsprocessen är nödvändigt för förståelsen och bemötandet av dessa personer.SyfteSyftet med denna studie var att kartlägga närståendes erfarenheter av donationsprocessen såväl i det akuta skedet som efter att själva donationen har genomförts. MetodStudien har genomförts i form av en enkät. Enkäten skickades ut till 74 närstående som hade haft en anhörig som avlidit och blivit en organ- och vävnadsdonator. Enkäten besvarades av 54 % (n=40).

I dagens samhälle är gruppen äldre med psykisk ohälsa ett Eftersatt område och detfinns begränsad mängd forskning om denna åldersgrupps psykiska ohälsa. Att varaäldre innebär inte en tillvaro utan psykiska besvär, utan äldre kan bära med sigpsykisk ohälsa sen tidigare i livet och psykisk ohälsa kan även förstärkas ochuppkomma till följd av förändringar i livssituationen. Det är därför viktigt att äldre fårtillgång till stöd och hjälp för att bemästra och hantera den psykiska ohälsan. Brist påhjälp och stöd samt ouppmärksammad psykisk ohälsa kan även för äldre personerleda till suicid och suicidförsök. Äldre över 65 år är representerade i statistiken översuicid och i Sverige är det genomsnitt en person över 65 år som fullbordar suicid varjedag.

Drygt 90 000 personer i Sverige lider av Alzheimers, vilket är en form av demenssjukdom där de intellektuella förmågorna avtar med tiden till följd av pågående degenerering av cellerna i hjärnan. När den språkliga förmågan försämras kan livskvalitén minska till följd av att hinder för det psykiska och fysiska välbefinnande uppkommer. Vid kommunikationen med Alzheimersjuka individer är finns många hinder för en god kommunikation och hinder i kommunikationen anses i många fall vara en av de tyngsta bördorna vid Alzheimers sjukdom. Tidigare forskning pekar på att resultatet av kommunikationens utfall till stor del är relaterad till den kunskap och färdighet inom kommunikation och kommunikationsstrategier som vårdgivaren besitter. Syftet med litteraturöversikten var att undersöka vilka verbala faktorer och strategier som främst påverkar kommunikationen med individer drabbade av Alzheimers sjukdom.

I dagens samhälle är gruppen äldre med psykisk ohälsa ett Eftersatt område och detfinns begränsad mängd forskning om denna åldersgrupps psykiska ohälsa. Att varaäldre innebär inte en tillvaro utan psykiska besvär, utan äldre kan bära med sigpsykisk ohälsa sen tidigare i livet och psykisk ohälsa kan även förstärkas ochuppkomma till följd av förändringar i livssituationen. Det är därför viktigt att äldre fårtillgång till stöd och hjälp för att bemästra och hantera den psykiska ohälsan. Brist påhjälp och stöd samt ouppmärksammad psykisk ohälsa kan även för äldre personerleda till suicid och suicidförsök. Äldre över 65 år är representerade i statistiken översuicid och i Sverige är det genomsnitt en person över 65 år som fullbordar suicid varjedag.