Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde.I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna problematik.För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare Efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn..

Samhället står inför stora utmaningar då undersköterskeyrket hotas med stora pensionsavgångar och för få sökande elever till vård och omsorgsprogrammet. Detta kommer att ha en stor påverkan på oss alla då undersköterskeyrket ingår i Sveriges största yrkesområde.I vår studie har vi valt att undersöka elever på vård och omsorgsprogrammet, för att se hur de reflekterar över sin utbildning och se hur social bakgrund är med och påverkar val man gör. Till vår hjälp har vi använt oss av teorier från Pierre Bourdieu, Thomas Brante, Bernt Gustavsson och Gerd Lindgren för att skapa en förståelse kring denna problematik.För att få en bredd i vår studie har vi valt att använda en kvantitativ metod i form av enkäter som vi lämnade ut till gymnasielever på vård och omsorgsprogrammet. Resultatet av enkäterna visar bland annat på att elevernas sociala bakgrund har en viss inverkan på gymnasievalet och utbildning. Resultatet visar även att många av eleverna har som mål att studera vidare Efter gymnasiet vilket leder till ett stort rekryteringsbehov som drabbar hela vård- och omsorgssektorn..

Syfte med undersökningen var att ge svar på om, och i så fall hur metoden för effektiv lästeknik påverkar elevens studievanor, självstudietid, förståelse och studieresultat. Undersökningsgruppen bestod av 9 elever vid en gymnasieskola i Kalix. Metoden effektiv lästeknik integrerades i undervisningen. För undersökningen användes tre enkäter. Den första enkäten besvarade eleverna före metodens integration i undervisningen.

Vår studie baserar sig på det faktum att skolan enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna har som skyldighet att tillvarata alla elevers tidigare kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien var att studera mötet mellan elevers grundskolekunskaper och gymnasieskolans krav och förväntningar i de naturvetenskapliga ämnena, samt att beskriva variationen mellan uppfattningarna om detta fenomen hos såväl elever som lärare. Studien innefattar både en enkätundersökning samt efterföljande intervjuer med såväl elever som gymnasielärare. Enkätundersökningen fick ligga till grund för urval av intervjudeltagare. Som analysmetod för både enkäten och intervjun använde vi den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken innebär att man ämnar beskriva variationen av olika uppfattningar om ett specifikt fenomen.

Undersökningar visar att många människor har negativ inställning till muslimer. Har det skett någon förändring sedan 2006 då Integrationsverket gjorde sina undersökningar? Är det så att man inte tänker på människornas religiösa bakgrund längre eftersom dagens skola oftast är mångkulturell och mångreligiös och vi är vana vid mångkulturella klasser? Eller tänker vi fortfarande på skillnader istället för likheter?  Antalet muslimer har ökat markant i Sverige sedan 1930-talet, då 15 människor uppgav att de var muslimer.Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad elever omvårdnadsprogrammen på komvux och på gymnasiet tycker om muslimer. Vidare vill jag ta reda på om dessa attityder skiljer sig mellan skolor och mellan åldrar. Det är också intressant att se vad lärarna gör för att motverka de eventuellt negativa attityderna.För att ta reda på det har jag gjort en enkätundersökning i sex olika klasser på omvårdnadsprogrammet, tre på komvux och tre på gymnasiet, och genomfört fyra lärarintervjuer i dessa skolor.Slutsatsen som jag kommit fram till genom min undersökning är att eleverna är positivt inställda till muslimer.

This paper deals with breaks in upper secondary school. The aim with the study was to study the function of breaks for upper secondary students by investigating students? activities during breaks with the main issues: ?what does the students do during breaks??, ?how do they experience breaks?? and ?What is the relation between breaks and lessons??.A combination of the two complementary methods observation and interview was chosen to study this. The study was executed on an upper secondary school during one month. I have visited the school several times every week and written daily notes over my observations.

Syftet med examensarbetet är att undersöka orsaker till ungdomars framtidsplaner med avseende på att stanna i, eller flytta från, Luleå inom fem år efter avslutad gymnasieutbildning. De faktorer som undersöks är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll, vilka ingår i Icek Ajzens (1991) teori om planerat beteende (TPB). Undersökningen genomfördes med en enkät utformad i enlighet med Icek Ajzens (2002) och besvarades av 85 elever vid Luleå Gymnasieby. Alla gick sitt avslutande år vid gymnasiet och var i åldern 17-19 år. Resultaten visade att upplevd beteendekontroll hade störst effekt på intentioner om att stanna kvar i Luleå.

Självkänsla är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle, då självkänsla formas i tidig ålder är det viktigt att undersöka självkänslan i skolåldern för att kunna ta till åtgärder och för att kunna underlätta elevernas framtid då mycket grundar sig på självkänsla. Tidigare forskning har visat att det som allra mest ger självkänsla samt ett gott självförtroende hos de unga är att vara duktig i skolan eller i någon sport därefter att vara socialt accepterad och tillsist utseende samt uppförande. Syftet med studien är därmed att undersöka självkänslan, självförtroendet, graden av fysik aktivitet, sociala relationer samt hur viktig kroppen och utseendet anses vara hos högstadie och gymnasieelever samt om det skiljer sig åt mellan könen. I studien deltog 75 flickor och 57 pojkar som gick på högstadiet och gymnasiet. Genom att låta ungdomarna värdera ett antal frågor ville vi urskilja elevernas självbild.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna är att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnår rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte är tillräckligt fysiskt aktiva för att uppnå hälsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvändning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

Syftet med den här uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielärares förståelse av och attityd till användandet av begreppet genus i historieundervisningen på gymnasiet, dels att analysera vad jämställdhetsmålen i gymnasieskolans styrdokument egentligen säger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i två steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lä-roplanen för de frivilliga skolformerna samt ämnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, närlästes och analyserades utifrån en genusteoretisk grund. Därefter intervjuades sex utvalda gymnasielärare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades därefter så att lärarnas genusmedvetenhet och attityd till användan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte säger någonting expli-cit om användandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och läroplanens jämställdhetsdirektiv vilar på en genusteoretisk grund och därmed indirekt kräver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.

The purpose of this study is to find out what children think they learn of taking part in activities organized by the school. I started my study by summarize three essays about informal learning. The results are based on three interviews of totally six children in the age of nine at a school in Stockholm. I interviewed the children using a semi structured method and asked them what activities they prefer to do after school and what they think they learn there, and from their friends. The results emanating from essays which were investigating similar topic..

Det här examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen är huvudsakligen en fallstudie. Syftet är att få ökade kunskaper om en gymnasielärares arbetssätt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrågan i detta arbete är: Hur beskriver en erfaren gymnasielärare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmåga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgångspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

Jag har skrivit detta arbete framförallt för att uppmärksamma barnens odiagnostiserade olikheter men även för att se vilka stödinsatser det finns inom skolan. Syftet med arbetet är att identifiera dessa olikheter och ta reda på verksamheternas stödinsatser ? som i detta fall är inriktat på gymnasiet. Jag vill se om verksamheterna uppmärksammar elevernas olikheter och om man medveten anpassar utbildningsmålen och tillgodoser deras individuella behov efter dessa olikheter ? jag vill se om man ser till elever som inte har en diagnos och om dem har samma förutsättningar till stöd i deras undervisningssituationer.Jag kommer ta reda på hur specialpedagogerna arbetar med dessa elever och hur dem organiserar deras pedagogiska arbete.

I detta arbete undersöks lärarnas inställning till kanon i skolan samt till elevanpassad undervisning. Sammanlagt medverkar 41 lärare tagna ur 7 examensarbeten med inriktning Svenska i grundskolans senare år eller gymnasiet. Undersökningen är i metaform där tidigare resultat sammanställs i ett försök att finna tendenser i lärarnas inställning.Dessa svar analyseras och diskuteras därefter utifrån relevant litteraturforskning och Skolverkets riktlinjer..

Det är idag en stor andel individer som väljer att läsa vidare Efter gymnasiet. Ofta krävs det attstudenten satsar både tid och pengar. Många som väljer att läsa vidare gör detta för att fåtillgång till en allt mer kvalificerad arbetsmarknad. Denna studie avser att undersöka hurövergången från akademiska utbildningar till arbetsmarknaden ser ut. För att kunna studera?övergången? kommer denna studie att undersöka vad som krävs av tidigare studenter när dekommer ut på arbetsmarknaden, om de fått de rätta förkunskaperna samt om de valt att göranågot extra så som volontärarbeten, föreningsaktiviteter eller dylikt under sin studietid.Studien syftar även till att studera om det föreligger några skillnader eller likheter mellan enteknisk samt en samhällsvetenskaplig utbildning.