Sökresultat:
2072 Uppsatser om Effektivt tvärsnitt - Sida 47 av 139
Syrgasdelignifiering av magnesiumbaserad sulfitmassa med magnesiumbaserad alkali
Syftet med arbetet var att undersöka hur olika reaktionsbetingelser skulle pÄverka syrgasdelignifieringen av en sur sulfitmassa. De betingelser som undersöktes var utbyte, slut-pH, viskositet och kappatal. Massan som anvÀndes kom frÄn Nordic Paper Seffle och alkalit som anvÀndes var magnesiumoxid. Syrgasdelignifiering av massan gjordes i autoklaver i ett PEG bad dÀr tid, temperatur och alkalisatser varierades.Resultaten visar att alla utbyten lÄg mellan 90-97% och att Àven de mest aggressiva betingelserna bara gav en viskositets reduktion pÄ 260 enheter, motsvarande 19% av den totala viskositeten.Slut-pH för syrgasavluten hamnade mellan 6,5-9,4 beroende pÄ alkalimÀngd och temperatur under delignifieringen. Slut-pH minskade nÀr mÀngden alkali hölls konstant men temperaturen varierades mellan 110-140°C.Kappatalet för massan kunde effektivt reduceras frÄn ett startvÀrde pÄ 23,4 till ett slutvÀrde pÄ under 5 med en temperatur pÄ 140°C, alkalisats pÄ 10 kg/ODT och en tid pÄ tvÄ timmar utan större förluster av vare sig viskositet eller utbyte.En ovanligt resultat som upptÀcktes under arbetet var att delignifieringen tappade i effektivitet med ökad alkalimÀngd och detta samband gÀllde vid alla betingelser.En teori om detta kan vara att jonstyrkan i lösningen gör att fibrerna i massan drar ihop sig och att syrgasen fÄr svÄrare att reagera med ligninet..
Men min historia dÄ?
Syftet med denna litteraturstudie Àr att jÀmföra larvterapi och konventionella metoder vid behandling av svÄrlÀkta sÄr utifrÄn följande perspektiv: upprensning av sÄr, duration av sÄrlÀkning och patienternas upplevelse. Polit & Becks (2006) modell anvÀndes vid arbete med denna litteraturstudie. Sökning av relevant litteratur gjordes i tre databas: PubMed, CINAHL och The Cochrane Library. Relevanta artiklar granskades med hjÀlp av granskningsprotokollerna modifierade av författarna efter Willman (2006). Nio olika studier har undersökts i denna litteraturstudie.
Höjden gÄnger bredden gÄnger antal : Gymnasielevers begreppsuppfattnig i gymnasieskolan
I detta arbete har nÄgra pedagogers syn pÄ ePLUS-skÀrmen granskats. ePLUS-skÀrmen Àr en speciell datorskÀrm som introducerats i skolan och som möjliggör en mer interaktiv datoranvÀndning. I denna undersökning har studerats om skÀrmen anvÀnds i undervisningen, om undervisningen har mÄst omorganiseras pÄ grund av att skÀrmen anvÀnds och huruvida pedagogerna anser att undervisningen blivit bÀttre eller sÀmre.Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ enkÀter. Undersökningen har utförts i en skola som nyligen investerat i ePLUS-skÀrmar; enkÀten som ligger till grund för studien har delats ut till samtliga pedagoger pÄ skolan.Resultatet visar att samtliga respondenter har en mycket positiv syn pÄ ePLUS-skÀrmen och denna syn har stÀrkts sedan införandet. Vidare upplevs arbetssituationen förenklad och lÀrarna upplever sig kunna arbeta mer effektivt med olika material.
HöglÀsning som kommunikation och delaktighet.
Att kunna trÀna effektivt till ett avgörande prov Àr en förutsÀttning för ett bra resultat. Denna uppsats har Àgnats Ät möjligheten till sjÀlvstudier inför ett TOEFL -prov med digitala hjÀlpmedel i form av applikationer till mobiltelefonen. I detta arbete jÀmförs tvÄ olika typer av studiemateri-al, dÀr den ena (analog) representerar det som anvÀnds för undervisning i TOEFL-kurser. Den andra (digital) representerar alternativet för de som vill skippa kursen och trÀna pÄ egen hand via sjÀlvstudier i telefonen. Med Schmitts metodanalys som verktyg har dessa applikationer under-sökts för att se hur pass vÀl de motsvarar de krav som finns för att klara READING-sektionen i ett prov.
Inledningsvis hÄller den digitala sjÀlvstudiemetoden en relativt bra standard.
Elektroniskt matbestÀllningssystem (EMS) : Androidapplikation för matbestÀllning i restauranger
Syftet med denna rapport/exjobb var att utveckla ett elektroniskt matbestÀllningssystem (EMS) som tillÄter bÄde kunder och restauranger att hantera matbestÀllningar med hjÀlp av elektroniska apparater (smarttelefoner, surfplattor). Anledningen till varför vi utvecklade ett EMS Àr p.g.a att folk i allmÀnhet hellre vÀljer att Àta vid snabbmatsrestauranger istÀllet för vid traditionella restauranger under lunchtid. VÀntetiden Àr för lÄng inom traditionella restauranger idag, och tiden rÀcker inte till för att bÄde vÀnta en lÀngre tid pÄ sin mat samt hinna Àta den under lunchtid. Detta system erbjuder ett sÀtt att minska vÀntetider nÀr kunder besöker restauranger. Systemet skapar Àven ett mer effektivt och modernt arbetssÀtt för restaurangpersonalen vilket till stor del förenklar deras arbete.
Effektivitet av rökavvÀnjningsmetoder som anvÀnds i samband med operationen. En systematisk litteraturstudie.
Bakgrund. Daglig rökning Àr förknippad med en ökad risk för postoperativa
komplikationer. Risken kan minskas genom att vara rökfri minst en mÄnad innan
en operation. RökavvÀnjning Àr ett preventivt arbete, dÀr sjuksköterskan
förebygger komplikationer samt uppmuntrar till livsstilförÀndringar. Syfte.
Genomförandet av beslutat umgÀnge inom EU och utanför : Skyddet för barns kontakt med sina förÀldrar
Vi lever i en tid dÄ mÀnniskor Àr mer rörliga över landgrÀnser Àn nÄgonsin förr. Detta fÄr till konsekvens att det blir allt vanligare att mÀnniskor har kopplingar till flera lÀnder pÄ olika sÀtt. Det blir ocksÄ vanligare att personer av olika nationaliteter och ursprung gifter sig och skaffar barn tillsammans med följden att det blir vanligare att familjer efter en separation har anknytning till flera stater.Denna uppsats undersöker hur olika internationella instrument försöker skydda barns rÀtt till kontakt med sina förÀldrar nÀr de bor i olika lÀnder. Vidare diskuterar uppsatsen hur och under vilka omstÀndigheter umgÀngesdomar som beslutats i en stat kan verkstÀllas i en annan stat. I detta syfte undersöks flera internationella instrument, men fokus ligger pÄ Bryssel IIa-förordningen, 1980 Ärs Haagkonvention och 1996 Ärs Haagkonvention.I uppsatsen konstateras att hur verkstÀlligheten av en dom i Sverige sker beror pÄ i vilken utlÀndsk stat domen har utfÀrdats och det konstateras att de olika instrumenten Àr olika effektiva vad gÀller att verkstÀlla en umgÀngesdom.
Exponering i skyltfönster : Hur kan företag kommunicera effektivt med konsumenter via ett skyltfönster?
Ett skyltfönster Àr en möjlighet för företag som Telia att marknadsföra sina budskap, produkter och tjÀnster. En tidigare undersökning har dock visat att det bara Àr ett fÄtal av konsumenterna som faktiskt lÀgger mÀrke till skyltfönstret i Telia butiken Karlstad. FrÄgan Àr hur Telia och andra företag kan kommunicera i skyltfönstret pÄ ett effektivare sÀtt. Vi observerade vÄra respondenter i labbmiljö dÀr vi lÀt dem titta pÄ olika varianter av Telias skyltfönster. Syftet var att reda ut ansiktens pÄverkan i denna typ av marknadskommunikation samt om sjÀlva placeringen av bilder och texter har nÄgon betydelse.Det praktiska syftet var att se vad som uppmÀrksammades först i skyltfönstret och vad respondenterna kunde Äterge av det som de exponerats för.
"Vill inte visa mig i badklÀder lÀngre..."
Att gÄ runt och shoppa Àr lika mycket en fysisk aktivitet som det Àr en upplevelse. Det Àr en upplevelse dÀr kunden anvÀnder sina sinnen som hjÀlpmedel för att guida sig till att genomföra de önskade köpen. PÄ en marknad dÀr konkurrensen hÄrdnar Àr det viktigt för en klÀdbutik att stÀndigt förnya sig och hitta ett sÀtt att differentiera sig frÄn mÀngden. En butik har som mÄl att utveckla en strategi som gör att kunderna vÀljer just den butiken före andra. Om kunden vÀljer butiken Àr det viktigt att erbjuda en bra helhetsupplevelse för att göra kunden till en Äterkommande besökare.För denna uppsats har en fallstudie valts dÀr syftet Àr att beskriva hur en butik ska vara utformad för att maximera sin försÀljning.
PenningtvÀtt : Lagen & revisorn
Bakgrund: PenningtvÀtt har under de senaste Ären ökat och fÄtt mycket uppmÀrksamhet. Nya lagar och regleringar med syfte att förebygga och bekÀmpa penningtvÀtt har tagits fram. För att uppnÄ mÄlen har ett flertal organisationer skapats pÄ nationell och international nivÄ. Flera tillsynsmyndigheter har fÄtt uppdraget att medverka i bekÀmpning av penningtvÀtt. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka revisorns förhÄllnings- sÀtt till lagen om penningtvÀtt.
Vad betyder tidsanvÀndning för elever pÄ naturvetenskapsprogrammet? KÀnner man sig mindre stressad om man Àr nöjd?
För min studie har jag valt kvalitativa intervjuer med 7 elever frÄn naturvetenskapsprogrammet pÄ en mindre gymnasieskola i södra Sverige. I undersökningen framkommer flera olika strategier för hur man genomför sitt skolarbete. NÄgra av eleverna i min undersökning sitter vÀldigt lÄng tider med lÀxor och arbeten, medan andra försöker planera sitt arbete noggrant och gör sedan nÄgot annat nÀr de anser sig vara klara. De flesta elever i intervjuerna framhÄller vikten av bra lokaler och tillgÄngen pÄ datorer i skolan om man skall anvÀnda tiden under hÄltimmar och lÄnga raster till skolarbete. Det jag kommer fram till Àr att de elever i min undersökning som kÀnner sig nöjda med sin tidsanvÀndning oftast inte Àr lika stressade som de elever som sÀllan Àr nöjda.
Livsstilsinterventioners inverkan pÄ Diabetes Mellitus Typ 2
Introduktion: Diabetes Typ 2 Àr ett vÀrldsomfattande hÀlsoproblem. Sjukdomen Àr Àrftligmen beror till största del pÄ levnadsvanor. Livstilen pÄverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande pÄ typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur vÀlegenvÄrden fungerar pÄverkar prognosen hos personer med T2DM.
Fantasymiljö i 3D
Detta arbete visar processen och olika element som kan anvÀndas eller krÀvs för
att skapa en trovÀrdig fantasymiljö. Genom att lÀsa, samla in och sammanfatta
information om miljöer, vÀxter, tekniska processer, fÀrger, ljus och form frÄn
litteratur, internet och egna erfarenheter har vi skapat en slags guide över
hur man kan skapa en trovÀrdig miljö.
VÀxter kan inte ha för enformig placering i miljön utan mÄste placeras enligt
slumpmÀssig naturligt kaos. De 3D-modeller som miljön innefattar mÄste ha vissa
attribut sÄ som smuts, damm, röta, brister, rivor och sprickor. Inget Àr
kliniskt rent i naturen. NÄgot som man oftast inte tÀnker pÄ, Àr att det nÀstan
inte finns kanter i naturen som Àr helt skarpa och vassa, dÀrför bör man tÀnka
pÄ att runda de flesta kanterna pÄ sina modeller.
Effektivitet pÄ gott eller ont? - en studie av effektivitetsbegreppet i Àldreomsorgen
Ăldreomsorgen utgör i dag den största delen av Sveriges kommunala vĂ„rd och omsorg och antalet Ă€ldre ökar i snabb takt. Samtidigt utsĂ€tts denna sektor för stĂ€ndiga krav pĂ„ nedskĂ€rningar och besparingar. Mot bakgrund av denna situation ökar ocksĂ„ kraven pĂ„ att verksamheten ska organiseras effektivt. Men vad som utgör en effektiv organisation inom omsorgssektorn Ă€r ingen sjĂ€lvklarhet.Syftet med uppsatsen Ă€r att ur ett organisationssociologiskt perspektiv ta reda pĂ„ vad effektivitet kan innebĂ€ra för personal och chefer i en Ă€ldreomsorgsenhet samt att titta pĂ„ vilka effektivitetssatsningar som görs inom enheten.Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ studie med djupintervjuer. Materialet har analyserats utifrĂ„n olika organisationsteoretikers syn pĂ„ effektivitet.
Hur sprider vi kunskap? : En kvalitativ studie om RÀddningstjÀnstens kunskapsöverföring
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur RÀddningstjÀnsten sprider kunskap som erhÄllits frÄn erfarenheter och övning, samt vilka strukturella faktorer som pÄverkar denna spridning. Med strukturella faktorer avses exempelvis hierarkier, avdelningsgrÀnser, strategier för kunskapsöverföring och belöningssystem. Studiens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och Àr sÄledes en kvalitativ studie. Urvalet bestÄr av sju medarbetare pÄ olika befattningar som bedömts som nyckelpositioner för kunskapsspridning. Studien utgÄr ifrÄn olika Knowledge management-strategier och Communities of practice för att förklara skapande och spridning av organisatorisk kunskap. Resultatet pÄvisar att det finns olika spridningsmetoder för kunskap som bestÄr av ett avvikelsesystem, insatsrapporteringssystem samt Communities of practice inom arbetslagen.