Sökresultat:
958 Uppsatser om Effektivisera - Sida 38 av 64
När är det ekonomiskt försvarbart att investera i en fabriksny skördetröska? : en studie av tre fiktiva gårdar
År 2010 uppgick antalet jordbruksföretag, vars sysselsättning är traditionell växtodling, till 18 596 stycken. Under de senaste 20 åren har antalet jordbruksföretag minskat med 26 % vilket medför att kvarvarande företag blir allt större (www, Statens jordbruksverk, 2011). Allt större växtodlingsföretag kräver investeringar i större maskiner vilket innebär att stort kapital binds i maskininventarier. Skördetröskan är en av de största investeringarna som görs för maskiner och redskap inom svenskt jordbruk och uppgår till 30 procent av det bundna maskinkapitalet (Helleberg et al., 1983, Agriwise, 2013). Sveriges lantbruksföretag försöker ständigt rationalisera driften genom att reducera kostnaderna (Carlson et al, 2006).
En modell som förutsäger naturlig skogstyp utifrån geografik information
Sveriges yta täcks idag av närmare 60 % skog, varav större delen utnyttjas för skogsbruk. Hur skogsbruk ska bedrivas är omdiskuterat, och alternativa metoder till det dominerande trakthyggesbruket har utvecklats. Vissa av dessa metoder, t.ex. Lübeckmodellen, utgår från naturliga förutsättningar för att producera en skog som lämpar sig på en given plats.Syftet med denna studie är att utveckla en modell som med enkla GIS-data översiktligt kan prediktera naturliga skogstyper utifrån andra variabler än befintlig skog, då den skog som finns idag ofta är planterad och därför inte alltid avslöjar en plats naturliga skogstyp. Förhoppningen är att modellen ska kunna vara användbar vid skötsel av och omställning till naturlig skog.Studien baserades på skogsområden vars vegetation antogs vara naturlig (naturreservat, nyckelbiotoper o.dyl.) i Askersunds kommun, Örebro län.
Simulerad arbetsmiljö i Java
Hur olika människor lär sig nya kunskaper är högst individuellt, vissa kanske vill lyssna på musik medan vissa behöver absolut tystnad. Det som dock är gemensamt för alla är att det som behövs för att främja lärande är en stressfri miljö där eleven känner sig säker. En lagermiljö är ofta väldigt stressig och påfrestande och är inte en optimal plats för utbildning. En anställd på ICAs lager i Hacksta Västerås skall på en väldigt begränsad tid lära sig att köra truck, packa varor samt hantera ett komplicerat system. Upplärning i denna stressade miljö leder till osäkerhet och större risk för att göra fel.
Lean i kommunal sektor : En kvalitativ studie om framgångsfaktorer för långsiktigt Lean-arbete
Syftet med denna studie är att genom kvalitativ metod och utifrån ett lednings-perspektiv, urskilja viktiga faktorer för kommuner i arbetet med att implementera och långsiktigt vidmakthålla Lean som metod. Studien har genomförts i två svenska kommuner. Vi har undersökt varför och hur kommuner arbetar med Lean samt vad de hittills har uppnått. Totalt har sex semistrukturerade intervjuer utförts med nyckelpersoner som innehar en ledande- eller stödfunktion.Resultatet påvisar att införandet av Lean grundas i att kommunerna vill förbättra kvalitén för kunden, minska slöserier samt Effektivisera organisationen för att kunna möta framtidens ökade efterfrågan. Deras huvudsakliga fokus finns på att skapa en Lean-kultur.
Val av malningsteknik för bättre tertiärmalning
LKAB vill i sitt anrikningsverk i Malmberget utöka produktionskapaciteten med ca 20 % under de närmsta åren. Framförallt är behovet av ökad malningskapacitet i de befintliga kvarnsektionerna för pelletsslig (internt namngett MPC) av stor betydelse. Eftersom malning är en energikrävande enhetsoperation finns det ett stort intresse att hitta sätt som möjliggör en reduktion av energiförbrukningen. Därför har en förstudie gällande alternativ kvarnteknik genomförts med specificering mot området rörverkskvarnar för att om möjligt kunna Effektivisera tertiärmalningen för MPC. Litteraturstudien redogör på ett förenklat sätt: hur rörverksvarnar blivit introducerade i gruvindustrin, funktionella skillnader mellan vertikala och horisontella enheter samt presentationer av de kvarntyper som i dagens läge har varit mest framgångsrika kommersiellt.
Matchen om Miljarderna : Statlig Bidragsgivning inom Svensk Idrott
Årligen stödjer staten den svenska idrottsrörelsen med direkta subventioner. Man anger mål och syften med idrottsstödet men idrotten är en självständig rörelse som själv bestämmer över bidragets användande. Som bidragsgivare har dock staten ett intresse att idrottsstödet används på ett sätt som är i linje med dess mål. Syftet med denna uppsats är att skildra relationen mellan staten och idrottsrörelsen genom det statliga idrottsstödet och undersöka hur man skulle kunna Effektivisera användandet av det. Vi visar att staten stödjer idrotten huvudsakligen av två orsaker; för att främja folkhälsan samt att fostra barn och ungdomar till goda medborgare.
Sena ändringar : studie av sena ändringar under produktionsfasen av Kv. Valhall
Sena fördyrande ändringar under produktionsfasen i byggprojekt är vanligtförekommande i byggbranschen. Skanska Mora är inte ett undantag och har börjat sedessa fördyrande ändringar som ett problem som de vill undersöka. Syftet med dettaarbete har varit att definiera och minimera fördyrande sena ändringar underproduktionsfasen. Målet har varit att ta fram en rekommendation till Skanska Mora på hurde kan förebygga kostsamma sena ändringar under produktion. Förhoppningen har varitatt detta på sikt ska leda till möjligheter till fler lyckade byggprojekt på många plan förSkanska Mora, och att skapa diskussion för att belysa grundproblematiken i området. Arbetet grundar sig främst på en litteraturstudie i områden om fördyrande senaändringar, ändringshantering i projektarbeten och andra delar i byggbranschen.
Effektivisering av intern logistik - Vargön Alloys AB
Med väl fungerande interna logistiska flöden kan hela produktionen Effektiviseras samtidigt som man kan skapa mer bränsleeffektiva transporter. Ett företag som är intresserade av att både kunna arbeta mer effektivt med sina transporter och spara på bränsle både för miljön och för kostnadernas skull är Vargön Alloys AB i Vargön utanför Vänersborg.Vargön Alloys är en av Europas största tillverkare av olika Ferrolegeringar. Legeringar ger bl.a. stålet hårdhet och förhindrar korrosion. Företagets kunder är Europas ledande tillverkare av specialstål.Ett problem för Vargön Alloys har varit att man inte har någon dokumentation eller kartläggning över hur de interna transporterna sker idag.
EFFEKTIVISERING AV MATERIALHANTERING MELLAN FÖRRÅD OCH MONTERINGSLINA
Syfte - Syftet med studien är att bidra till kunskap om effektivare materialhantering mellan förråd och monteringslina. För att uppfylla syftet ska följande problemfrågor besvaras: 1. Vilka slöserier kan identifieras inom materialhanteringen mellan förråd och monteringslina? 2. Hur kan de identifierade slöserierna reduceras? Metod och genomförande - För att uppfylla studiens syfte utfördes en fallstudie på ett företag inom tillverkningsindustrin.
Sortimentsbestämning på servicelager hos Siemens Building
Technologies
Siemens Building Technologies (SBT) tillhandahåller och underhåller byggnadsautomationslösningar. För att serva deras underhållsorganisation har de 51 stycken servicelager runt om i landet. På dessa lager lagerhålls artiklar som behövs för att uppfylla deras serviceavtal gentemot kund. Företaget anser att det finns för mycket kapital bundet i dessa lager och att deras omsättningshastigheter är för låga. Examensarbetets syfte är att utvärdera SBT:s lagerstruktur och utarbeta ett arbetssätt som företaget kan använda vid bestämning av sortiment och lagernivåer för att sänka deras totala lagerkostnad.
Att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred : en uppgift för dagens Försvarsmakt?
Försvarsmakten har sedan sekelskiftet gått ifrån att vara ett invasionsförsvar till att bli ett insatsförsvar. Under denna omvandling har Försvarsmakten blivit allt mindre och fått en mer internationell inriktning. Förband har lagts ned, personal sagts upp och materiel skrotats. Författaren är intresserad av att se hur detta har påverkat Försvarsmakten som en samhällsresurs.Problemet som ställs i uppsatsen är huruvida regeringen har anpassat Försvarsmaktens uppgift att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred, mot bakgrund av den omvandling som skett. Syftet med denna uppsats är sålunda att undersöka och jämföra om uppgiften att stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar i fred har förändrats, utvecklats eller anpassats till det nya insatsförsvaret som Sverige har idag.Som metod används en komparativ och kvalitativ textanalys av utvalda propositioner, departementsserier och regleringsbrev.
Avgörande faktorer vid införskaffandet av affärssystem i små företag : En studie av svenska affärssystemsprojekt
De flesta stora företag använder idag ett affärssystem, för att exempelvis integrera olikafunktioner i verksamheten och automatisera affärsprocesser, vilket har bidragit till attmånga leverantörer har ökat försäljningsfokus mot mindre företag. Små företag inserockså behovet av affärssystem (Iskanius et al., 2009) och statistik visar även attanvändandet ökar i mindre företag (SCB, 2013). Små företag kan inte ses som mindreversioner av stora företag (Malhotra och Temponi, 2010; Welsh och White, 1981), dådessa skiljer sig i exempelvis striktare resursbegränsningar, vilket innebär attaffärssystemsprojekt också skiljer sig från de i stora företag. Av denna anledning är detviktigt för leverantörer att förstå vad som påverkar små företag underinförskaffningsprocessen av ett affärssystem. Denna rapport syftar till att, för småsvenska företag, identifiera faktorer som är avgörande för valet att införskaffa ettaffärssystem och undersöka hur dessa påverkar viktiga faktorer senare i processen.Utifrån en litteraturstudie och en inledande empirisk datainsamling ställdes en teori uppi form av hypoteser om hur avgörande faktorer i införskaffandeprocessens initieringsfaspåverkar viktiga faktorer under anskaffnings- och implementeringsfasen.
Friskolor på marknaden för grundskolor : Medför en ökad valfrihet även bättre effektivitet på marknaden?
Friskolor har länge varit ett omdiskuterat ämne. Det finns idag ca 6000 skolor i Sverige och friskolor beräknas vara ca 10 procent av dessa. Genom friskolereformen år 1992 infördes ett nytt system där Skolverket bemyndigades att godkänna friskolor och kommuner blev då även skyldiga att ge fristående alternativ ersättning för skolverksamhet. Kommuner har tidigare haft monopol på marknaden och i 110 av Sveriges 290 kommuner så finns det fortfarande inga friskolor etablerade. I många kommuner så utmanas dock den monopolställning som kommunen tidigare haft av fristående grundskolor, vilket ökar föräldrars och barns valfrihet att själva välja vilken skola som barnet ska placeras i.Uppsatsens syfte är att undersöka vad som kännetecknar marknadsstrukturen för grundskolor, med Linköpings kommun som typfall.
När bokstäver får mening : En kvalitativ studie om alfabetiseringsundervisning inom sfi
Syftet med studien är att undersöka hur man utformar en effektiv alfabetiseringsundervisning för vuxna andra-språksinlärare inom ramen för sfi. Studien syftar till att ta reda på vad det innebär att arbeta med analfabeter och vad man didaktiskt, samt organisatoriskt på styrningsnivå, kan göra för att Effektivisera undervisningen. Studien har en kvalitativ utgångspunkt och ett induktivt angreppssätt som utgår från den iterativa teorin grundad teori. Resultatet bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer av sex informanter. Fyra av informanterna i studien är verksamma alfabetiseringslärare, som alla arbetar på kommunala skolor i stora städer i Sverige, och två av informanterna är experter, eller så kallade eliter, inom ämnet.
Politikers förväntningar på balanserad styrning inom offentlig hälso- och sjukvård: En fallstudie i Norrbottens läns landsting
Den privata sektorns strävan efter att Effektivisera sina organisationer, vilket leder till att det ständigt utvecklas nya ekonomistyrmodeller. I början av 1990-talet började dessa ekonomistyrningsmodeller sprida sig till icke-vinstdrivande offentliga organisationer, under samlingsnamnet New Public Management. Den kanske vanligaste styrmodellen som de offentliga organisationerna fångat upp är Balanced Scorecard, eller balanserad styrning som det heter på svenska. Norrbottens läns landsting (NLL) är en av de senare organisationerna i ledet och kommer att införa balanserad styrning under 2013. Vad denna förändring rent konkret väntas medföra organisationen valde vi att undersöka, och syftet med denna studie blev således att öka förståelsen för vilka förväntningar landstingspolitiker har inför framtida införande och tillämpning av balanserad styrning.