Gullbergsvass är ett centralt lågexploaterat område beläget vid Göta älv i Göteborg. Utvecklingen av Norra Älvstranden är snart klar och planeringen av Södra Älvstranden pågår. Gullbergsvass står nu inför en liknande omvandling. Enligt kommunens översiktsplan (ÖP99) kan området på sikt omvandlas till en blandad markanvändning där bostäder kan ingå. Gullbergsvass var fram till 1800-talet som namnet antyder, ett vassområde. Fram till 1880-talet fylldes området ut och Gullbergsvass började fungera som infart för tågtrafiken till Göteborg.

I dagens samhälle spelar ekonomi en viktig roll oavsett om det handlar om företagsekonomi, samhällsekonomi eller den egna privata ekonomin. Inom olika företag strävar ledare hela tiden efter att få företagen mer lönsamma genom att försöka utveckla och effektivisera verksamheten. Inom byggbranschen kan den ekonomiska utvecklingen av ett projekt övervakas med hjälp av olika styrverktyg. Ett av de viktigaste styrverktygen är projektets budget. En regelbunden avstämning av de verkliga kostnaderna mot budgeten ger kontroll över projektets ekonomi och visar vilken slutkostnad projektet väntas få.

Inom byggbranschen är två centrala frågor att höja produktiviteten och öka säkerheten. Produktiviteten inom byggbranschen anses vara, i jämförelse med andra branscher, låg då tidigare studier har visat att 30-35 % av ett byggnadsobjekts totala produktionskostnad kan kategoriseras som slöseri, då aktiviteterna inte skapar värde för kunden. Säkerhetsaspekten är viktig då byggbranschen har dubbelt så många allvarliga arbetsolyckor som övriga branscher. Detta, i kombination med att många företag skapar varor och tjänster som inte är anpassade till kundernas behov och önskemål, har lett till att en modell vid namn Utvecklad värdeflödesanalys har skapats. Målet med modellen, som består av fyra steg, är att generera kundanpassade produktutvecklingsförslag som förbättrar produkten ur ett antal definierade parametrar (Kundbehov, P2, P3,?, Pn).

I Finspång ligger företaget Siemens Industrial Turbomachinery AB som konstruerar, tillverkar och säljer bl. a. ångturbiner. En av de ingående komponenterna i dessa turbiner är mellanväggarna, vars uppgift består i att rikta ångflödet mot de roterande skovlarna. Examensarbetet gick ut på att effektivisera tillverkningsprocessen kring dessa mellanväggar.

I Finspång ligger företaget Siemens Industrial Turbomachinery AB som konstruerar, tillverkar och säljer bl. a. ångturbiner. En av de ingående komponenterna i dessa turbiner är mellanväggarna, vars uppgift består i att rikta ångflödet mot de roterande skovlarna. Examensarbetet gick ut på att effektivisera tillverkningsprocessen kring dessa mellanväggar.

Sedan slutet av 1900-talet har flyttningsströmmarna i Sverige huvudsakligen riktats mot några få urbana regioner där den ekonomiska tillväxten varit störst. I kommuner som befinner sig utanför dessa dynamiska regioner blir antalet invånare allt färre och äldre. Detta medför negativa konsekvenser för kommunernas verksamhet då färre måste försörja allt fler, samtidigt som kompetens och underlag för den kommunala verksamheten försvinner med de som flyttar. För att kommunerna ska kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet i framtiden, anses i denna uppsats att de istället för att försöka öka sin befolkning, först och främst bör inrikta sig på att hushålla med den befolkning de har kvar. Genom att samla befolkningen med hjälp av riktade flyttningar, är det möjligt för kommunerna att effektivisera sin verksamhet, samtidigt som arbetet med att uppnå en hållbar stadsplanering underlättas.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna är ett omdebatterat ämne och innehållet i dessa har förändrats mycket under årens lopp. Senaste ändringen var i form av införandet av den så kallade rehabiliteringskedjan i socialförsäkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete?.

För att dagstidningstryckerier som de inom Bold Printing Group ska kunna förbli konkurrenskraftiga på den hårda marknad som råder är förutsättningar att de nyttjar sina resurser på rätt sätt och tillhandahåller de mervärden som kunderna efterfrågar. Detta projekt utgår från koncernledningens vilja att förbättra tryckeriernas förutsättningar genom ökad styrning och uppföljning med hjälp av koncerngemensamma nyckeltal. Grunden är att genom rätt utförda mätningar på olika processer få bättre beslutsunderlag för att införa olika förbättringsåtgärder. En ytterligare aspekt som arbetet innefattar är hur informationen kring nyckeltal och produktionsutfall bör hanteras på ett effektivt sätt som ger önskad effekt.Till att börja med studerades hur tryckerierna i dagsläget arbetar med nyckeltal för att identifiera de mått som var intressanta att arbeta vidare med. Befintligt informationsflöde kring nyckeltal kartlades också för att identifiera förbättringsmöjligheter.

Gestamp Hardtech är världsledande inom presshärdningsteknik och producerar karossdetaljer till bilindustrin. På företagets anläggning i Luleå finns avdelningen för verktygskonstruktion och här tar man idag fram presshärdningsverktygen. Konstruktionsmiljön på avdelningen för verktygskonstruktion består idag av CAD-systemen CATIA v5 och I-DEAS 12. Eftersom I-DEAS 12 inte längre utvecklas av tillverkaren, så kommer avdelningen i framtiden gå över till CAD-systemet NX. I och med denna övergång kommer företaget också att implementera PLM-programmet Teamcenter.

Det här examensarbetet har utförts på BoRö Pannan AB, som är ledande inom norden då det gäller tillverkning av ackumulatortankar och solfångare. Den största verksamheten ligger i Kalix, men verksamhet finns också i Motala, Övertorneå och Bosnien. Syftet med projektarbetet var att försöka korta deras ledtider för att bland annat förbättra omsättningen och effektivisera produktionsflödet genom fabriken i Kalix så att icke värdeadderande arbete kunde minimeras. För att åstadkomma detta så utnyttjades det existerande verktyget värdeflödesanalys. För kartläggningen av nuläget så valdes ackumulatortanken IVT 185/40 FR.

Norra Djurgårdsstaden, en ny stadsdel i Stockholms innerstad, utvecklas av Fortum och ABB till ett "smart elnät". Det smarta elnätet i Norra Djurgårdsstaden kommer att bestå av den samling integrerade tekniska lösningar som ska möjliggöra att elnätet och dess abonnenter kan bidra till en hållbar utveckling samt anpassa elmarknaden till människors liv och ett optimalt utnyttjande av energi. Tillförlitlighet, energieffektivitet, förnybar elproduktion från vindkraft och solceller samt integration av elfordon är fokusområden för det smarta elnätet i Norra Djurgårdsstaden. Drift- och underhållskostnader för Fortum i Stockholms elnät är uppskattningsvis cirka 38 miljoner SEK. Det ligger därför ett stort intresse hos energibolag som Fortum att optimera och effektivisera underhållet av elnätet.

Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna är ett omdebatterat ämne och innehållet i dessa har förändrats mycket under årens lopp. Senaste ändringen var i form av införandet av den så kallade rehabiliteringskedjan i socialförsäkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ?till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete?.

För att kunna dra nytta av skalfördelar har trenden inom många branscher under senare år varit att skaffa sig allt större och mer centraliserade lager. Detta gäller i hög grad för livsmedels- och detaljhandelsbranschen, och även ICA har gått från många små till färre men större lager som täcker allt vidare geografiska områden. För att kunna jämföra enheternas prestationer och göra det möjligt att använda samlade resurser vid effektiviseringar har, sedan ett par år tillbaka, gemensamma processbeskrivningar ? LICA ? implementerats på samtliga lager. ICA anser nu att det är dags att uppdatera dessa beskrivningar för att anpassa dem till nya förutsättningar samt hitta ytterligare effektiviseringspotential i dagens processer, och därför pågår idag arbetet med vad som kallas LICA II.

Inom geotekniken har under en lång tid fokus legat på finkorniga jordar och deras mekaniska egenskaper. Orsaken har inte bara varit att finkorniga jordar representerar svårigheter vid byggande, till exempel i form av sättningar och tjälskador, utan också för att det inte funnits möjligheter att göra laboratorieförsök på material av grövre fraktioner på grund av laboratorieutrustningens ringa storlek. Metodiken vid laboratorieförsök av blandjordar har varit att plocka bort grövre fraktioner och enbart testa jordens finare fraktioner. Den vanliga metodiken med att enbart testa jordens finare fraktioner fungerar i regel. Men ju mindre finmaterial som finns i det undersökta materialet desto mer kan metodiken ifrågasättas.

Det var under 80-talet Lean satte sitt namn på den organisatoriska kartan. Lean är ett arbetssätt vars syfte är att effektivisera produktionssystem och eliminera moment i arbetsprocessen där ett direkt värde saknas. Allt fler organisationer väljer att implementera Lean trots att det finns kritiker vilka liknar arbetssättet med Taylorism och Scientific management varför vi finner ämnet intressant. För några år sedan var en av författarna bakom den här studien med och implementerade Lean på sin arbetsplats. Uppfattningen författaren fick var att medarbetarnas mottagande av Lean var negativt, ur det negativa mottagandet föddes en nyfikenhet hos författaren över relationen mellan Lean och medarbetaren.