För att kunna dra nytta av skalfördelar har trenden inom många branscher under senare år varit att skaffa sig allt större och mer centraliserade lager. Detta gäller i hög grad för livsmedels- och detaljhandelsbranschen, och även ICA har gått från många små till färre men större lager som täcker allt vidare geografiska områden. För att kunna jämföra enheternas prestationer och göra det möjligt att använda samlade resurser vid effektiviseringar har, sedan ett par år tillbaka, gemensamma processbeskrivningar ? LICA ? implementerats på samtliga lager. ICA anser nu att det är dags att uppdatera dessa beskrivningar för att anpassa dem till nya förutsättningar samt hitta ytterligare effektiviseringspotential i dagens processer, och därför pågår idag arbetet med vad som kallas LICA II.

Inom geotekniken har under en lång tid fokus legat på finkorniga jordar och deras mekaniska egenskaper. Orsaken har inte bara varit att finkorniga jordar representerar svårigheter vid byggande, till exempel i form av sättningar och tjälskador, utan också för att det inte funnits möjligheter att göra laboratorieförsök på material av grövre fraktioner på grund av laboratorieutrustningens ringa storlek. Metodiken vid laboratorieförsök av blandjordar har varit att plocka bort grövre fraktioner och enbart testa jordens finare fraktioner. Den vanliga metodiken med att enbart testa jordens finare fraktioner fungerar i regel. Men ju mindre finmaterial som finns i det undersökta materialet desto mer kan metodiken ifrågasättas.

Det var under 80-talet Lean satte sitt namn på den organisatoriska kartan. Lean är ett arbetssätt vars syfte är att effektivisera produktionssystem och eliminera moment i arbetsprocessen där ett direkt värde saknas. Allt fler organisationer väljer att implementera Lean trots att det finns kritiker vilka liknar arbetssättet med Taylorism och Scientific management varför vi finner ämnet intressant. För några år sedan var en av författarna bakom den här studien med och implementerade Lean på sin arbetsplats. Uppfattningen författaren fick var att medarbetarnas mottagande av Lean var negativt, ur det negativa mottagandet föddes en nyfikenhet hos författaren över relationen mellan Lean och medarbetaren.

Minskad tillgång på fossila material och ökade energibehov i värden skapar ett behov av att utveckla alternativa och miljömässigt hållbara lösningar. Biobränsle har därför växt till en av de viktigaste förnyelsebara energikällorna i målet mot ett koldioxidneutralt samhälle. Dock skapar det obearbetade biobränslet problem, på grund av den höga fuktkvoten, mellan 50-150 %. Som en följd finns ett torkbehov som måste lösas på ett miljö- och energieffektivt sätt. Idag står torkningen av biomaterial innan pelletering för 25 % av den totala kostnaden vid pelletstillverkning.Kostnaden för att torka biomaterialet gör det viktigt att effektivisera torkningen, samtidigt bidrar torkningen till utsläpp av miljöfarliga ämnen såsom terpener.

Konkurrensen mellan producerande företag ökar idag i takt med att kundernas krav på kvalitet och flexibilitet ökar. Ett producerande företags förmåga att skapa flexibilitet efter kundens önskemål bygger på en väl fungerande verksamhet med god kommunikation mellan de anställda. Med hög kundanpassning ökar mängden information som måste hanteras i verksamheten vilket ställer krav på företaget att utveckla ett väl fungerande informationsflöde. För att utveckla ett konkurrenskraftigt företag eftersöks den perfekta kombinationen av filosofi, processer, personal och problemlösningsverktyg. Till hjälp för att finna denna kombination väljer ett stort antal företag att gå i den framgångsrika biltillverkaren Toyotas fotspår.

Hur ställer sig Skatteverket till ett slopande av revisionsplikten för små aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad revisionsplikt blir verklighet? Alla respondenter från Skatteverket är emot ett slopande av revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns två ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det går då inte bara att ta bort ett ben utan att ersätta det med ett annat. Vidare har alla våra tillfrågade respondenter svarat att de inte får någon kännedom om företagen.

För att möta efterfrågan och konkurrensen måste det svenska jordbruket utvecklas som industri, mot större och mer rationellt organiserade enheter med inriktningen på hur man kan effektivisera för att gå med ekonomisk vinning. Konsekvenserna av detta är att djuren drabbas då deras miljö blir mer industriell. Grisarna blir understimulerade av den begränsade omgivningen eftersom deras naturliga beteenden inte alltid kan tillgodoses, vilket i sin tur kan leda till stereotypa och framförallt avvikande beteenden. Svenska grisar har det i många avseenden bättre än andra grisar inom och utanför EU och detta avspeglar sig bl.a. i 30-50 % större utrymme och mer fast golv, tillgång till strömaterial och därmed också större möjlighet att uttrycka sina naturliga beteenden. Men innebär ?bättre? att det är ?bra nog? eller finns det mer vi kan göra för att öka välfärden och även välmåendet för våra grisar? Berikning minskar oftast djurens sysselsättningsbrist och minskar i de flesta fall oönskade beteenden.

Hur ställer sig Skatteverket till ett slopande av revisionsplikten för små aktiebolag och vilka blir konsekvenserna för Skatteverket om en slopad revisionsplikt blir verklighet? Alla respondenter från Skatteverket är emot ett slopande av revisionsplikten. En av respondenterna uttryckte det som att det finns två ben varav det ena utgörs av Skatteverket och det andra av revisorerna. Det går då inte bara att ta bort ett ben utan att ersätta det med ett annat. Vidare har alla våra tillfrågade respondenter svarat att de inte får någon kännedom om företagen.

Detta examensarbete utförs på uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland och Avdelningen för Teknik och Miljö vid Linköpings Universitet med syfte att skapa ett verktyg för att synliggöra de möjligheterna till den årliga bioenergitillförseln i olika kommuner i södra och mellersta Sverige. Avsikten är att bidra till den kommunala planeringen och effektiviseringen av miljöarbetet just inom energisektorn. Verktyget består av en handbok och ett beräkningsprogram. Den första innehåller information om kartlagda biobränsleresurser som är uppdelade i tre kategorier; Åkerbränslen, trädbränslen samt avfalls- och restprodukter. För varje biobränsleresurs finns information om: faktorer som kan påverka den mängd biobränsleresurser som man kan räkna med till bioenergiproduktion; allmän data om resurserna som energiråvaror; data som kommunen kommer att behöva mata in i beräkningsprogrammet, och information om och förslag på datakällor.Handboken verkar främst som grund inför användningen av beräkningsprogrammet och bedömning av dess resultat.

Företagsförvärv och fusioner (F&F) är numera en vanlig strategi för att skapa snabb tillväxt och förbättra företagets konkurrensfördelar: under 1990-talet slog branschen rekord både vad gäller antalet transaktioner och deras värde (Mendenhall & Stahl, 2005). Det är dock ett väl känt problem att så mycket som 50-80% av dessa företagsförvärv och fusioner misslyckas på olika sätt och att de positiva effekterna då uteblir (Orrbeck, 2006 och Cartwright & Cooper, 1996). Ett misslyckat förvärv eller fusion kan leda till stora förluster för företaget, i värsta fall till konkurs. Dessutom blir en onödigt långdragen integrationsprocess efter en F&F kostsam och kan skada företaget på olika sätt. För att undvika att orsaken till ett sådant misslyckande är så kallad kulturell inkompatibilitet, vilket enligt en tidigare studie utgör det största hindret för att integrationen mellan företagen skall lyckas (Watson Wyatt 1998/99), bör företagens organisationskultur utvärderas inför en eventuell F&F.

Värdeskapande tid är något som skapar ett mervärde för kunden, något som förädlar produkten. Tyvärr är stora delar av ledtiden för en produkt icke värdeskapande. Det finns undersökningar som visar att den siffran kan vara så hög som 90 % av den totala tiden. Aktiviteter som inte bör ses som värdeskapande är interntransporter, lager och alla kostnader förknippade med det. De kostnaderna kan vara administration, godsmottagning, inkurans och själva kostnaden för lagerlokalen.

Global uppvärmning genom växthuseffekten och nedbrytning av ozonlagret är idag den stora globala miljöfrågan. Till följd av större fokus på miljöfrågor, har allt fler företag ökat omfattningen på sitt miljöarbete. För att få insyn i den egna verksamhetens klimatpåverkan krävs kartläggning och analys av utsläppsgenererande verksamhetsområden. Enheten LFV Data inom LFV, tidigare Luftfartsverket, vill utöka sitt miljöarbete till att även omfatta klimatpåverkan som verksamheten ger upphov till indirekt. Detta examensarbete syftar till att kartlägga och analysera huvudflödet av tjänstedatorer (BAS-IT-produkter) inom LFV ur klimatperspektiv.

Världshandeln växer kraftigt och det vanligaste sättet atttransportera gods mellan landsgränser är genom sjöfart. I takt med attvärldshandeln växer, ökar också storleken på fartygen. Detta innebär att enstörre mängd gods anländer samtidigt när ett fartyg förtöjer vid en hamn. Föratt hantera denna ökade mängd gods måste godsnav och hamnar ständigt utvecklaoch effektivisera verksamheten. Detta innebär att långsiktiga prognoser ochplaner måste utvecklas för hur större fartyg skall kunna hanteras.

Från och med den 1 januari 2009 gäller nya regler för beskattning av förmån på personal-optioner. Anledningen till de nya reglerna är att de tidigare har ansetts strida mot EG-rätten. De tidigare reglerna innebar att en innehavare av personaloptioner vid en utflyttning från Sverige fick betala skatt på en förmån som ännu inte erhållits, så kallad avskattning. Andra länders liknande bestämmelser har underkänts av EG-domstolen i rättsfall såsom Lasteyrie och N. Det svenska Skatteverket tog efter de rättsfallen ställning i frågan och ut-tryckte att avskattning ej skulle ske, även Regeringsrätten antog samma ståndpunkt vilket nödvändiggjorde ny lagstiftning.

Vägverket har i sin strävan att ständigt förbättra sina projekt och utvecklingen inom byggindustrin sett partnering som ett värdefullt verktyg. Partnering innebär inte en helt ny entreprenadform utan är snarare ett nytt sätt att arbeta. Huvudmålet är att skapa en miljö i projekten där samverkan, förtroende och gemensamma mål ligger i fokus. Genom att fördela både risker och vinster mellan parterna skapas en ömsesidig vilja att effektivisera byggprocessen. Genom att i samråd diskutera och föreslå nya lösningar tas den kompetens som finns inom branschen bättre tillvara.