Denna uppsats undersöker attityder och fördomar gentemot människor med annat etniskt ursprung än svenskt och även gentemot den svenska polisen. Huvudfrågan gällde om det fanns någon skillnad mellan polisaspiranters och studenters uppfattning om skuldfrågan ? som den bestäms av polisen - vid rån begångna av personer med skilda etniska ursprung. Tre grupper (n = 108) -polisaspiranter, studenter och yrkesverksamma poliser deltog i studien som genomfördes genom en enkätundersökning. Studien visade att det ej finns några större skillnader i attityd och fördomar grupperna emellan och att dessa attityder och fördomar ej heller är speciellt framträdande..

Enligt 4 kapitlet 1 § Socialtjänstlagen (SoL) har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Den enskilde ska således inte själv kunna tillgodose sina behov. Om möjligt ska den enskilde stå till arbetsmarknadens förfogande för att erhålla försörjningsstöd.

Vanligaste lokalisationen för stressfraktur är tibia. Elitidrottare, löpare och militärer hör till de grupper som ofta drabbas. Karakteristiska symtom är lokal svullnad och belastningssmärta som uppkommer utan trauma vanligtvis vid en ovan eller förhöjd aktivitetsnivå. En tidig diagnos är av stor vikt för att undvika en lång rehabiliteringsprocess. Syftet med denna rapport var att sammanställa den vetenskapliga litteraturen som beskriver riskfaktorer och behandling av stressfrakturer i tibia.

Syfte och frågeställningSyftet med studien var att undersöka om motionärer skiljer från icke-motionärer med avseende på sjukfrånvaro. Som ledning i studien har författaren formulerat följande frågeställningar:Skiljer sig individer som ägnar sig åt regelbunden motion från dem som inte gör det med avseende på sjukfrånvaro? Skiljer sig förekomsten av frånvaro inom sjuklöneperioden respektive längre frånvaro mellan de ovan nämnda grupperna?MetodStudien baserades på 1065 kvinnor och män i åldrarna 20-65 år från ett tidigare insamlat material från den omfattande LIV2000-studien, som berör svenska befolkningens livsstil och motionsvanor. Graden av fysisk aktivitet bestämdes genom en enkätfråga och deltagarna delades in i två grupper, en med icke-motionärer och en med motionärer. Dessa två grupper jämfördes sedan i avseende på tre frågor om sjukfrånvaro som också återfanns i enkäten.

Vi människor ingår i ett flertal olika grupper i vårt vardagliga liv då exempelvis våra arbetskamrater utgör en grupp och våra familjer utgör en annan. Med hjälp av Internet och teknikens framsteg har nya mötesplatser framkommit i form av virtuella världar där nya typer av grupper skapas. Här möts gruppmedlemmarna inte ansikte mot ansikte utan har i många fall endast textbaserad kommunikation som hjälpmedel vid interaktionen med andra personer. På dessa mötesplatser umgås människor från hela världen med varandra, löser uppgifter tillsammans eller bara pratar med varandra. Denna interagering förekommer ofta dagligen men det är väldigt sällan dessa människor träffas i fysisk mening.

Den svenska miljöpolitiken innehåller höga mål för reducering av koldioxid de närmaste åren. Om dessa mål skall nås behövs effektiva styrmedel. En miljöbilspremie infördes 1 april 2007 och har till uppgift att höja incitamenten för individer att välja en miljöklassad bil istället för ett fordon med högre koldioxidutsläpp. Ett antal nationella styrmedel för att minska bilismen verkar tillsammans med miljöbilspremien, t.ex. koldioxidbaserad fordonskatt.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka räknestrategier med komplement som kan förekomma bland elever i grundskolans årskurs 2. Jag vill förmedla en förståelse för den variation av tillvägagångssätt och tankesätt som används i matematik samt utveckla en större förståelse hos pedagoger och lärare för att lägga en grund till bättre undervisning när det gäller de olika räknestrategierna. Med utgångspunkt i dels kognitivismen och dels i tidigare forskning om barns taluppfattning och räknestrategier är denna studie baserad på en kombinerad intervju- och observationsmetod med sex försökspersoner. Den visar att barnen i årskurs 2 kan använda olika räknestrategier med kompletterande medel. Men den vanligaste strategin som förekom bland försökspersonerna var räkna på från störst i additionsuppgifterna och nedräkning till återstoden i subtraktionsuppgifterna.

Jag har i min undersökning tittat närmare på hur pedagoger i dagens skolor arbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna i de lägre stadierna har ett stort ansvar att lära sina elever läsa och skriva, men hur hjälper pedagogen de elever som inte knäcker läskoden innan de slutat årskurs två. Jag har valt att intervjua två pedagoger för att se hur de arbetar med läs- och skrivsvårigheter. Jag har också valt att diskutera med några elever och höra deras åsikter om att lära sig läsa och skriva.Jag har kommit fram till att pedagogerna arbetar på liknande sätt med alla elever, oavsett svårigheter eller inte. Undervisningen är anpassad till varje individ, pedagogerna använder olika inlärningsmetoder för att hjälpa sina elever.

I princip samtliga företag runt om i världen har ledare, vars största uppgift är att skapa förutsättningar för deras personalstyrkor att uppnå företagens mål och visioner. Tidigare forskning har visat att den transformativa ledaren är den mest effektiva ledarstilen sett till resultat, effektivitet och tillfredställelse. Den transformativa ledaren arbetar med sin personal genom att influera, inspirera, stimulera och ta individuella hänsyn. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ledare vid Luleå kommun arbetar med sitt ledarskap, hur de försöker motivera personalen samt vilka effekter de kan se till följd av sitt ledarskap. För att uppnå syftet har tio kvalitativa intervjuer genomförts med ledare anställda av Luleå kommun.

Bakgrund: Ökade krav på att företag skall ta ett större etiskt och miljömässigt ansvar för sin verksamhet har väckts under senare år. Corporate social responsibility är ett samlingsnamn för detta ansvarstagande.Syfte: Syftet med uppsatsen är att fastställa huruvida företags arbete med corporate social responsibility har någon synbar effekt på företags marknadsvärden, eller om företag bara förspiller sina resurser på ett ansvarstagande och informationsskapande som deras aktieägare nonchalerar.Teoretiskt perspektiv: Författarna redogör för forskningen inom ämnet CSR och presenterar de två teorier som används; den effektiva marknadshypotesen och agent-principalförhållandet. Därtill belyser författarna begreppen etik, moral och förtroende för att läsaren skall erhålla en djupare förståelse för de begrepp som genomsyrar CSR.Metod: För att kunna besvara uppsatsen syfte väljer författarna att genomföra en metodtriangulering bestående av en enkätundersökning bland fondbolag, en eventstudie på negativ publicitet om företags agerande i etik- och miljöfrågor och slutligen fem intervjuer med miljö- och etikanalytiker.Resultat: Resultaten från eventstudien pekar på att företags aktiekurser generellt sett inte reagerar på information kopplade till CSR. Vid enstaka händelser som är nära kopplade till företags kärnverksamhet kunde författarna dock urskilja begränsade effekter på företags marknadsvärden.Empiri: Majoriteten av intervjurespondenterna såg en ökad trend av aktivt ägarskap i Sverige men framförallt i USA. Det aktiva ägarskapet har lett till att fondbolag och förvaltare gått från uteslutning av företag till att försöka påverka dem till förbättringar inom CSR-frågor och corporate governance.

Vi har undersökt en kommuns personlighet med hjälp av en teori utformad av J. Aaker. Teorin listar ett antal personlighetsdrag som vi genom en enkätundersökning tagit reda på hur invånare i kommunen anser att kommunen passar in på dessa. Vi har undersökt två olika grupper, invånare i kommunen och anställda på kommunens olika förvaltningar för att se om det fanns någon skillnad däremellan. Skillnaden vi fann var väldigt liten.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om hedersrelaterat våld bör ges ett tydligare erkännande i den svenska strafflagstiftningen. För att utreda uppsatsens syfte och besvara de uppställda frågeställningarna har den rättsvetenskapliga metoden använts.Hedersrelaterat våld är ett omstritt begrepp och detta har bland annat sin grund i att det finns olika förklaringsmodeller till våldet.Regeringen har hittills satsat stora resurser för att motverka det hedersrelaterade våldet. Trots dessa insatser från regeringens sida är hedersrelaterat våld fortfarande ett existerande problem i vårt samhälle och kunskapsnivån bland de myndigheter som kommer i kontakt med personer som fallit offer för det hedersrelaterade våldet är inte bara ojämn, den är i vissa fall även bristfällig.Det hedersrelaterade våldet skiljer sig åt på många viktiga punkter från våld i nära relationer. Det är viktigt att belysa dessa skillnader, framförallt för att öka kunskapen om hedersrelaterat våld och för att brott som begås med ett hedersmotiv ska kunna utredas på ett mer framgångsrikt sätt. Det finns anledning att särskilt uppmärksamma hedersrelaterat våld, främst för att de som utsätts för denna typ av våld ska kunna få adekvat skydd och stöd, berörda myndigheter ska tillämpa rätt utredningsmetod och för att domstolen ska beakta hedersmotivets försvårande karaktär vid påföljdsbestämningen.Det finns såväl fördelar som nackdelar med en särreglering av hedersrelaterat våld.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever samt en pedagog upplever arbetet i könssegregerade grupper. Undersökningen genomfördes på en F-6 skola i år 3 i Luleå kommun under våren 2006. En kvalitativ metod användes där delvis strukturerade intervjuer genomfördes med fem pojkar, fem flickor samt en pedagog. Klassen arbetade könssegregerat under gymnastiken. Resultatet visade att eleverna och pedagogen hade positiva upplevelser av den könssegregerade undervisningen.

Segmentering av äldre konsumenter kan vara svårt att genomföra. Många författare påpekar att detta är en grupp som ökar i antal och att segmentering av denna grupp måste utvecklas. Vi valde att göra två fallstudier för att få mer förståelse hur företag segmenterar grupper av äldre konsumenter. För att genomföra dessa fallstudier gjorde vi två intervjuer på två olika företag. Efter ha gjort dessa studier kom vi fram till att företag använder sig mest av psykografisk och beteendemässig segmentering mot denna grupp av kunder, men inte rikigt så djup som vi trodde och som författarna påstår..

Abstract Syftet med uppsatsen är att empirisk testa om fondförvaltare uppvisar timing och selektivitetsförmåga, det vill säga om de har förmåga att förutse aktiemarknadens rörelse och att hitta vinnaraktier. Våra undersökningsdata sträcker sig under en tvåårsperiod och omfattar 40 globalfonders dagsavkastningar. Vi har utifrån två olika modeller undersökt om det går att påvisa förmågorna timing och selektivitet. Undersökningen genomförs via ett antal OLS?regressioner där timing och selektivitet kan påvisas.