Stressfraktur i tibia, riskfaktorer och sjukgymnastisk behandling
En litteratursammanställning
Vanligaste lokalisationen för stressfraktur är tibia. Elitidrottare, löpare och militärer hör till de grupper som ofta drabbas. Karakteristiska symtom är lokal svullnad och belastningssmärta som uppkommer utan trauma vanligtvis vid en ovan eller förhöjd aktivitetsnivå. En tidig diagnos är av stor vikt för att undvika en lång rehabiliteringsprocess. Syftet med denna rapport var att sammanställa den vetenskapliga litteraturen som beskriver riskfaktorer och behandling av stressfrakturer i tibia. Litteratursökning i databaserna PubMed, CINAHL och PEDro med sökorden ?tibia?, ?stressfracture?, ?risk factor? och ?treatment?. 27 artiklar inkluderades och ytterligare 11 tillkom efter genomgång av litteraturförteckningar. Poängsättning av studierna gjordes enligt kvalitetsbedömningsmall utformad efter Friberg, som sedan omvandlades till evidenskraft. Riskfaktorer för stressfraktur i tibia var smal tibia, stor utåtrotation i höft, låg benmassa. Hos kvinnor tillkom även riskfaktorerna oregelbunden menstruation, smala lår, fysiskt otränad, långsam löpare och hög alkoholkonsumtion. Framkomna behandlingsalternativ berörde ortos, elektrisk stimulering med kopplade elektriska fält, pulserande elektromagnetisk stimulering, undvikande av belastning, användning av käpp och ultraljud. Riskfaktorer för stressfraktur i tibia var smal tibia, stor utåtrotation i höft, låg benmassa. Hos kvinnor tillkom även oregelbunden menstruation, smala lår, fysiskt otränad, långsam löpare och hög alkoholkonsumtion. Fler studier med hög beviskraft och heterogena grupper är önskvärt för att en rättvis slutsats kring andra möjliga riskfaktorer ska kunna dras. Vad gäller behandling framkom ett överraskande bristfälligt underlag. Ultraljud, elektrisk stimulering, ortos och avlastning är metoder som beskrevs i studierna men inga slutsatser kan dras kring alternativens effekt. Ytterligare studier med höga bevisvärden och ett större antal forskningspersoner är önskvärt.